www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-04
  Länkar hit 
Akhenaton
Virus
Nefertiti
Rosettastenen
196 f.Kr.
Romantiken
Forntida Egypten
Hettiter
Behistuninskriften
Fenikiska
Amenhotep III
Cheops
Purpur
Egyptologi
Tutankhamun
Dareios I
Smenkhkare
Amenhotep II
Thutmosis III
Thutmosis IV
Egyptiska
Nakhi
Hatshepsut
Thutmosis I
Elamitiska
Ahmose
Amenemhet II
Amenemhet III
Senusret III
Snofru
Huni
Djedefra
Shepseskaf
Djer
Userkaf
Neferhotep I
238 f.Kr.
Gaston Maspero
Wenengnebti
Ithyphallic
Bonampak
Chinkultic
  Andra språk 
daÆgyptisk hieroglyf
fiHieroglyfit
frHiéroglyphe
noHieroglyf
Kategori: Skrift

Hieroglyfer

Fornegyptiska hieroglyfer, inom ram sÄ kallade kartuscher med regentnamn

Fornegyptiska hieroglyfer, inom ram sÄ kallade kartuscher med regentnamn

Hieroglyfer, grekiska hieroglyphikos, kallas den fornegyptiska bildskriften. Totalt fanns cirka 1000 tecken, vilka uttryckte ord, bokstĂ€ver eller bokstĂ€vskombinationer. Det finns Ă€ven andra bildskrifter, vilka ocksĂ„ benĂ€mns som hieroglyfer. Dessa anvĂ€ndes av hettiter/luvier i den FrĂ€mre Orienten och maya i Amerika. Även den minoiska skriften Linear A och dess efterföljare Linear B brukar betecknas som hieroglyfiska.

1 Egyptiska teckens uppbyggnad

Egyptiska teckens uppbyggnad

Hieroglyfskriften uppstod förmodligen efter inflytande av kilskriften ca 3000 Är f.Kr. Ett enskilt hieroglyftecken kan ha tre olika funktioner beroende pÄ sammanhanget: logogram eller ideogram (Äterger ett ord), fonogram (Äterger konsonantljud) eller determenativ (klassificerar det redan skrivna ordet). I likhet med de allra flesta semitiska sprÄk Äterges endast sprÄkets konsonanter (alltsÄ ej vokalerna) i hieroglyfskriften. Endast omkring ett hundratal tecken anvÀndes regelbundet, men man rÀknar med anvÀndandet av ca. 800 tecken under klassisk tid.

Skriftens utveckling

Hieroglyferna kom frÀmst att anvÀndas till officiella inskriptioner pÄ tempelvÀggar, i gravar och pÄ konstföremÄl. För skrivandet av texter med mer vardagliga Àmnen (brev, kvitton och dylikt) anvÀnde egyptierna hieratisk skrift skriven med blÀck pÄ papyrus. Denna kursiva skrift utarbetades av skrivarna ur hieroglyfskriften för att kunna skriva enklare och snabbare. FrÄn de egyptiska hieroglyferna utvecklades Àven den sÄ kallade proto-sinaitiska skriften av semiter, vilken senare pÄ omvÀgar kom att utvecklas till det latinska alfabetet. Hieroglyfer anvÀndes i Egypten Ànda in i den romerska kejsartiden pÄ monument och tempelvÀggar.

Lösningen av hieroglyfskriften

Genombrottet för tolkningen av de egyptiska hieroglyferna skedde Är 1822 genom Jean François Champollions publicering av sin studie av de tre parallella texterna pÄ Rosettastenen. Stenen (sedan Är 1802 i British Museum) har en inskrift bestÄende av 14 rader hieroglyfer, 32 rader demotisk skrift och 54 rader grekiska.

Mytologi

Hieroglyfskriften förknippades med vishetens gud Thot som ofta avbildas med skrivarattiraljer, men Àven gudinnan Seshat kopplas samman med aktuella skrift som tÀnktes vara en gÄva frÄn gudarna till mÀnniskorna. Egyptierna sjÀlva kallade sin skrift för mdw ntr(w), 'gudarnas ord'.

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.