Hjalmar Edgren

Levnadslopp och karriär

Efter skolgång i Karlstad och Stockholm avlade Edgren 1858 studentexamen vid Uppsala universitet. Han inledde därefter en militär bana vid Värmlands regemente men begärde 1861 avsked för att som frivillig deltaga i amerikanska inbördeskriget där han avancerade till förste löjtnant och bland annat deltog i slaget vid Hampton Roads. Efter kriget återvände Edgren till sin militära befattning i Sverige men bedrev också språkstudier i Tyskland och Frankrike. 1870 tog han dock slutligt avsked ur armén och inriktade sig därefter på en akademisk karriär.

Edgren återvände nu initialt till USA där han avlade fil kand-examen vid Cornell University i Ithaca och undervisade i olika språk vid Riverview Military Academy och Yale. Vid sistnämnda universitet avlade han 1874 doktorsexamen och blev docent i franska men upprätthöll också professuren i sanskrit.

1880 återvände Edgren tillfälligt till Sverige och blev docent i sanskrit vid Lunds universitet. Han bedrev också studier vid universitetet i Berlin innan han ånyo flyttade till USA. Här blev han 1885 professor i sanskrit och moderna språk vid Nebraskas statsuniversitet i Lincoln. Han var bland annat den förste att undervisa i svenska vid detta universitet.

Edgren gjorde 1890 ytterligare ett kortare inhopp i den svenska akademiska världen då han blev professor i nyeuropeisk lingvistik vid den nyivigda Göteborgs högskola. Han var även en tid rektor för denna innan han 1893 återvände till Nebraska för att tillträda professuren i romanska språk. 1899 återgick han till sin tidigare professur i sanskrit.

Sina sista år tillbragte Edgren ånyo i Sverige, bland annat som ledamot av Svenska akademiens Nobelinstitut i Stockholm. Han avled i sitt hem i Djursholm men är begraven i Arvika.

Hjalmar Edgren var en mycket produktiv författare och utgav såväl språkvetenskapliga skrifter (inklusive grammatikor och lexika) som översättningar av indisk och amerikansk poesi till svenska samt av svenska författare (bland annat Viktor Rydberg) till engelska. Han skrev också en reseskildring från Mexiko samt ett antal egna diktsamlingar (några av hans dikter har tonsatts av J Enninger). Se vidare lista över publicerade skrifter nedan.

Edgren var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och ledamot, hedersledamot eller ordförande i en lång rad andra lärda samfund i USA och Sverige. Han var också hedersdoktor i juridik vid sitt eget universitet i Nebraska och hedersledamot av Värmlands nation i Uppsala samt blev året före sin död riddare av Nordstjärneorden.

Hjalmar Edgren gifte sig 1880 i Köpenhamn med Anna Marianne (Manne) Steendorff, född 1853, död ? (efter 1923), dotter till målaren Christian Wilhelm Steendorff och Anna Ulrica Öhrström samt syster till arkitekten Magnus Steendorff. Paret Edgren fick en son och två döttrar. Deras ättlingar kvarlever troligen alltjämt i USA. Också Hjalmar Edgrens äldre bror Alexis Edgren (1839-1908) emigrerade till USA, där han blev professor i teologi och var starkt aktiv i baptiströrelsen.

Omdömen om Hjalmar Edgren

Edgrens kollega vid Göteborgs högskola, litteraturhistoriken Karl Warburg, har om sin rektor skrivit:

Edgren var en ovanligt dugande och kraftig personlighet; man anade icke, att bakom hans lugna, trygga yttre dolde sig ett så oroligt temperament, som icke ryggade att kasta sig ut i okända äventyr; hans karaktär företedde en egendomlig blandning av vankelmod och ihärdighet, men hade han en gång valt sin chance, fullföljde han den energiskt och dugligt - som tapper militär, nitisk språkforskare, driftig lärare, mångsidigt intresserad skriftställare.

Publicerade skrifter av Hjalmar Edgren (urval)

Evangelina (1875, översättning av poesi av H W Logfellow)
Schakuntala eller Den förlorade ringen (1875, översättning från sanskrit)
Molnbudet: ett indiskt skaldestycke (1875, översättning från sanskrit)
Malavika: ett indiskt skådespel (1877, översättning från sanskrit)
Ur Amerikas skönlitteratur: teckningar och öfversättningar (1878-79)
The magic of the middle ages (1879, översättning av Viktor Rydbergs Medeltidens magi)
Nalasagan (1880, översättning från sanskrit)
The kindred germanic words of german and english (1880)
Sanskritspråkets formlära (1883)
Dikter i original och översättning (1884)
A compendious sanskrit grammar (1885)
Valda dikter (1892, översättning av poesi av H W Logfellow)
Jämförande grammatik; omfattande sanskrit, grekiska, latin och gotiska (1893)
Blåklint (1894, diktsamling)
Sommarferier i Montezumas land (1898, reseskildring)
Dikter i urval (1902, översättning av poesi av Alfred Tennyson)
Brustna återljud (1904, postum diktsamling)

Litteratur

Adolph B Benson & Naboth Hedin (red): Swedes in America 1638-1938 (New Haven, 1938)
Anders H Edgren: Från Johan Edgren härstammande släkter (Stockholm, 1923)
Lindquist, Emory: An Immigrant's Two Worlds, a Biography of Hjalmar Edgren (Rock Island, 1972)

Externa länkar

Artikel om Hjalmar Edgren i Svenskt biografiskt handlexikon (1906) på Projekt Runeberg