Administrativ historik
Den första kommunen med namnet Hultsfred är en
köping, som år
1927 bröts ur Vena landskommun. Vid
kommunreformen 1952 bildades ett antal
storkommuner: Målilla (av de tidigare kommunerna Gårdveda och Målilla), Mörlunda (av Mörlunda och Tveta) och Virserum (av Järeda och Virserum). Lönneberga, Vena och Hultsfreds köping förblir oförändrade. Virserum ombildades till köping
1956 varvid det
1917 inrättade municipalsamhället upphör.
År 1969 togs första steget i nästa kommunreform då två kommuner inom kommunblocket, Lönneberga och Målilla, lades samman med Hultsfred.
Hultsfreds kommun bildas 1971 då köpingen läggs samman med Mörlunda, Vena och Virserum.
Kommunvapnet
Blasonering:
I blått en av vågskuror bildad bjälke, åtföjd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt av silver.
Vid kommunbildningen 1971 hade den namngivande enheten, Hultsfred, inget vapen. Däremot fanns tre andra vapen inom området. Kommun gav då Riksarkivet i uppdrag att skap ett nytt vapen. Vattenhjulet togs från Virserums vapen, granarna fanns i form av en granskura i Mörlundas vapen. Vågskurebjälken syftar på Emån och fanns i båda dessa vapen.
Tätorter
Det finns 8
tätorter i Hultsfreds kommun. En mindre del av tätorten
Kvillsfors ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i
Vetlanda kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
Övriga orter
Politik
De delar som kom att utgöra kommunen har alla under efterkrigstiden varit starka centerfästen. Kommunalrådet i Hultsfreds kommun Bengt Rosander var när han förlorade valet 1994 det då längst sittande kommunalrådet i Sverige. Han hade då varit med i kommunledningen ända sedan sammanslagningen då han blev vice ordförande i kommunstyrelsen.
Statistik
- Ohälsotal: 53.9 (2007-02) (Högst i Kalmar län)
- Arbetslöshet: 4.8% (2007-02)
Källor
Externa länkar
Commune d'Hultsfred
Hultsfred
