Immunologi

Historia

Kineserna skall ha varit tidiga med att vaccinera barn mot smittkoppor, genom att inhalera pulver gjort av sin från patienter som återhämtat sig från sjukdomen.

Den moderna immunologin föddes i och med att den engelske läkaren Edward Jenner lyckades vaccinera mot smittkoppor. Succen berode på att han hade oberserverat att mjölkpigor som blev smittade med kokoppor sedan aldrig smittades med smittkoppor. För att bevisa sin teori injicerade kokoppor i 8-årig pojke, som sedan exponerades för smittkoppor med inte blev smittad.

Immunförsvaret kan delas upp i två delar, det medfödda försvaret och det adaptiva eller förvärvade.

Det ospecifika immunförsvaret

Det ospecifika immunförsvaret består dels av fysiska och kemiska barriärer, såsom huden och substanser som gör så att mikroorganismer inte trivs. Det består även av fagocyter - makrofagerer och granulocyt - samt NK-celler. Det naturliga försvaret går in i ett tidigt försvar vid en infektion, och är inte specifikt mot olika sjukdomsframkallande virus eller bakterier. Det naturliga försvaret saknar minne; det kan inte övas upp till att bli bättre på att bekämpa vissa sjukdomar.

Det adaptiva immunförsvaret

Det adaptiva immunförsvaret stimuleras vid exponering av exempelvis virus eller bakterier. Detta försvar finns inte från början utan byggs upp efter exponering för det sjukdomsframkallande, därför kallas det för adaptivt. Det består främst av T-lymfocyter T-celler och B-lymfocyter (B-celler). De senare producerar antikroppetar som reagerar och neutrliserar det främmande materialet - antigen. Det adaptiva försvaret har ett minne vilket gör att det kan reagera snabbare andra gången det exponeras för etet antigen.

Man kan säga att det är immunförsvaret som avgör vad som tillhör kroppen, och vad som är främmande ämnen och objekt, som kroppen ska försvaras mot. Abnormaliteter i immunförsvaret kan leda till att antikroppar utvecklas mot något i kroppen självt, vilket resulterar i autoimmuna sjukdomar.

Typer av immunreaktioner

Typ I Hypersensivitet (ex. allergi)

Behöver exponeras för ett allergen en gång för at immunförsvaret skall börja att bilda IgE antikroppar som binder till mastceller. Då ett antigen binder till två IgE-antikroppar på en mastcellen så degranuleras mastcellen som frisätter histamin och börjar att syntetisera cytokiner.

Typ II antikroppsberoende

Är antingen komplemnt beroende eller komplement oberoende.

Typ III immunkomplex

Ex. SLE

Typ IV fördröjd

Kallas så därför att det tar ett par dagar för T-cellerna att utvecklas. Ex. kontaktallergi som förekommer vid allergiskt kontakteksem

Autoimmunitet

I tymus bildas T-celler som kan ha någon av följande egenskaper antingen känner de igen:

Främmande antigen och eget MHC - detta är så det skall fungera
Främmande antigen och främmande MHC - oanvändbar
Eget antigen och främande MHC - oanvändbar
Eget antigen och eget MHC - potentiellt farlig

Det sker en negativ selektion av T-cellerna, för att inga oanvändbara eller potentiellt farliga T-celler skall kunna lämna tymus. Om denna negativa selektion blir störd kan det ge upphov till autoimmunreaktion vilket innbär att immunförsvaret ser kroppen som något främmande.

Se även

Medicin