Ingemar Johansson

Den här artikeln handlar om boxaren Ingemar Johansson. Se även Ingemar Johansson (författare).

Ingemar Johansson, 'Ingo', född 22 september 1932 i Göteborg, boxare, professionell världsmästare i tungvikt 1959-1960. Ingemar Johansson anses vara en av de allra främsta svenska idrottsmännen någonsin. När 1900-talets främste svenske idrottsman skulle utses kom 'Ingo' trea efter Björn Borg och Ingemar Stenmark.

I. Johansson deltog som amatör i OS i Helsingfors 1952 och tog sig fram till final. Där blev han diskad för passiv boxning (något som aldrig skulle hända idag) och det dröjde 30 år innan han fick sin silvermedalj. Efter OS blev 'Ingo' proffs, debuten skedde 5 december 1952 i hemstaden Göteborg. Ingemar vann på KO i rond 4 mot fransmannen Robert Masson. Ingemar hade fått den i svenska boxningskretsar legendariske Edwin Ahlqvist som manager och tränaren hette Nils Blomberg. Samarbetet mellan denna trio skulle vara hela karriären.

Ingemar radade upp segrar och 1956 erövrade han EM-titeln via en K.O.-seger i rond 13 över italienaren Franco Cavicchi. Ingemar försvarade EM-titeln under hela 1957 och hösten 1958 fick han en chans att möta amerikanen Eddie Machen. Matchen gällde kvalificering för att få möta världsmästaren Floyd Patterson. Matchen gick 14 september på Nya Ullevi inför 53 614 åskådare (rekord för svensk arenaidrott). Ingemar vann över den obesegrade amerikanen via en brutal K.O.-seger i första ronden. Matchen startade klockan 19.14 och 2 minuter och 16 sekunder senare var den över.

Ingemar var nu framme vid sina drömmars mål och den 26 juni 1959 mötte han Floyd Patterson inför 30 000 åskådare på Yankee Stadium i New York och besegrade världsmästaren på K.O efter 2 minuter och tre sekunder in i tredje ronden. Sverige hade fått sin första och hittills enda världsmästare i tungvikt. Uppståndelsen i Sverige var enorm. När han kom hem till Göteborg efter matchen möttes han av 25 000 åskådare på Nya Ullevi som bara kom för att få se den nye världsmästaren i boxningens mytomspunna tungviktsklass.

Floyd fick emellertid revansch ett år senare och vann även en tredje match som gick i mars 1961. Ingemar fortsatte karriären med sikte på att återta EM-titeln och så småningom få en ny chans att återta VM-titeln. Han återtog EM-titeln när engelsmannen Dick Richardson besegrades på K.O, 2 minuter och 13 sekunder in i rond 8 den 17 juni 1962. Ingemars sista match var mot engelsmannen Brian London som han besegrade på poäng 21 april 1963.

Ingemar var en boxare som hade bra fotarbete, utmärkt jabb och ett fruktat knock-outslag. Efter karriären blev han mycket god vän med sin gamle rival Floyd Patterson. Noterbart kan vara att det skulle dröja ända fram till 2004 innan tungviktsboxningen fick sin näste vite 'riktige' världsmästare när ukrainaren Vitali Klitchko erövrade den vakanta titeln efter Lennox Lewis.

Ingemar Johansson genomförde tre st marathonlopp under 1980-talet som fick stort massmediautrymme. 1981 sprang Ingemar Johansson Stockholm Marathon för första gången, 112 kg tung, på tiden 4:40:12. Året därpå utmanade han sin rival Floyd Patterson att ställa upp. Floyd vann den tävlingen med en tid på 4:22:53 mot Ingemars 4:55:19 i 31 graders rekordhetta. 1983 var det dags för ett sista revanschmöte mellan de gamla mästarna på Marathonslingan, som även detta vanns av Floyd.

Externa länkar

Källor

Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970