Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt svenskt forskningsinstitut under Utbildnings- och kulturdepartementet. IRF grundades 1957 av Kungliga Vetenskapsakademien under namnet Kiruna Geofysiska Observatorium (KGO), senare kallat Kiruna Geofysiska Institut (KGI), även om mätinstrument fanns i Kiruna sedan 1940-talet. IRF blev en statlig myndighet 1973.

IRF:s huvudkontor ligger i Kiruna, och verksamhet finns också i Umeå, Uppsala och Lund. Verksamheten i Uppsala startade 1952 under namnet Uppsala jonosfärobservatorium som en av FOA:s forskningsstationer och överfördes till IRF 1976. Verksamheten i Lund började 1996. Till IRF hör också Lycksele jonosfärobservatorium som överfördes 1970. Mätverksamheten i Lycksele startade 1957 i FOA:s regi. På Jämtön i Norrbotten har IRF en mät­station för infraljud.

Forskningsverksamhet

Instrument i rymden

IRF deltar i flera stora internationella samarbetsprojekt där såväl satelliter som markbaserad utrustning används. I både Kiruna och Uppsala bygger IRF instrument som flygs på satelliter och rymdsonder. För närvarande analyseras data från sådana instrument som hjälper oss att bättre förstå plasma­fysikaliska processer i solvinden samt kring kometer och planeter. De mycket framgångsrika svenska satelliterna Viking och Freja, med IRF-instrument ombord, har ökat våra kunskaper om norrskensprocesser i jordens magnetosfär. IRF hade instrument på de svenska mikrosatelliterna Astrid 1 och 2 (1995 och 1998), och IRF:s egen nanosatellit Munin (6 kg) sändes upp november 2000.

Några av de pågående satellit- och rymdsondsprojekten är:

• Cassini–Huygens (uppskjutning 1997) är en NASA/ESA-mission till Saturnus och en av dess mÃ¥nar, Titan
• Cluster (2000) är ett ESA-projekt med fyra satelliter för studier av jordens magnetosfär
• Mars Express (2003) är en ESA-rymdfarkost för studier av planeten Mars
• Rosetta (2004) är ett av ESA:s 'hörnstensprojekt', nu pÃ¥ väg till en komet
• Venus Express (2005) är ett ESA-projekt för studier av planeten Venus
• Compass-2 (2005) är en rysk satellit för bland annat jordbävningsstudier
• Chandrayaan-1 (2007) är en indisk mission till mÃ¥nen.

Norrskensforskning från marken

Experiment utförs med forskningsradar såsom EISCAT (European Incoherent Scatter) med sändare i Tromsö och på Svalbard. Dessa används bland annat för att studera de processer som ger upphov till norrsken. Norrskenets tre-dimensionella fördelning studeras med ALIS (Auroral Large Imaging System) ett avbildande multi-stationssystem som använder tomografiska rekonstruktionsmetoder, AI-metoder och avancerad IT. Systemet består av 6 stationer med avancerade CCD-kameror samt ett kontrollcentrum.

Observatoriemätningar

Kontinuerliga mätningar görs vid IRF av:

• jordmagnetiska fältet
• norrsken
• kosmiskt radiobrus
• jonosfärens egenskaper

Atmosfärsforskning vid IRF

Atmosfärsforskningen är inriktad på studier av:

• ozon i meso- och stratosfären
• strato- och mesosfäriska moln
• strato- och mesosfäriska vindar kopplingen mellan olika atmosfärsregioner (t.ex transport av ämnen mellan troposfären och stratosfären)
• utbredning av mekaniska vÃ¥gor.

Radar, optiska mätmetoder, sondraketer och ballonger används för att studera atmosfären.

Kontinuerliga mätningar görs av:

• atmosfäriska spÃ¥rgaser (ozon)
• atmosfäriska vindar
• infraljud

IRF:s föreståndare

• 1957-1994 Bengt Hultqvist
• 1994-2003 Rickard Lundin
• 2003- Lars Eliasson

Se också

• Rymdfysik
• Rymdstyrelsen
• Rymdplasma

Extern länk

• Officiell hemsida