Karl Marx

Biografi

Karl Marx föddes den 5 maj 1818 i Rheinland-Pfalz i Tyskland som det tredje barnet i en progressiv judisk familj, där dock fadern, som hörde till en känd rabbinsläkt, 1824 var tvungen att konvertera till protestantism för att få behålla sitt arbete som advokat. Marx fick ingen judisk uppfostran, utan växte upp med upplysningens idéer och fick en klassisk utbildning, både hemma och i skolan.

Marx ansågs vara intelligent, men var också enligt vissa mycket lat. 1835 tog Marx studenten och flyttade till Bonn för att läsa juridik, men han skötte studierna dåligt och tillbringande mycket tid på krogen. Fadern skickade honom därför till Berlin och Humboldt-Universität zu Berlin i hopp om att sonen skulle sköta sig bättre där. I Berlin kom Marx i kontakt med Friedrich Engels och anslöt sig till en grupp s.k. unghegelianer som följde filosofen Friedrich Hegels dialektiska teoretiska metod. Senare gjorde han upp med denna teori som han menade 'stod på huvudet' och som man var tvungen att ställa på fötter. Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska. Marx och jag var väl nära nog de enda [...] som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien. skrev Engels i Anti-Dühring. Myndigheterna i Preussen såg dock inte på detta med blida ögon, och anhängarna fråntogs rättigheterna till en högre utbildning. Marx kunde alltså glömma karriären som jurist och blev istället journalist på en radikal-liberal tidning i Köln, Rheinische Zeitung. Under sitt liv hann han även arbeta på tidningarna Vorwärts (1844), Deutsche Brüsseler Zeitung (1847), Neue Rheinische Zeitung (1848-1849), New York Tribune (1852-1861).

Marx träffade Friedrich Engels under ett besök i Paris år 1844, och de blev vänner för livet. De skrev tillsammans många artiklar och skrifter bland annat: Den heliga familjen (1845), Tyska ideologin (1846) och, det mest kända, Det kommunistiska manifestet (1848).

Sin fru, Jenny von Westphalen (1814-1881) hade Marx lärt känna under sin tid vid gymnasiet i Trier. De förlovade sig i hemlighet 1836 och gifte sig senare, trots båda familjernas motstånd. Tillsammans fick de sex barn varav dock bara tre skulle klara sig till vuxen ålder; döttrarna Jenny Caroline (g. Longuet; 1844-1883), Jenny Laura (g. Lafargue; 1846-1911) och Jenny Julia Eleanor (g. Aveling; 1855-1898).

År 1849 blev Marx tvungen att gå i exil och han flyttade med sin familj till England där han sedan levde resten av sitt liv under mestadels mycket knappa omständigheter, för det mesta försörjd av Engels. Det var i London (Camden) Marx skrev Grundrisse (Grundragen till kritiken av den politiska ekonomin från 1857-8, publicerat först 1939) och hans magnum opus Kapitalet (första bandet publicerat 1867) samt flera andra verk. Mycket av arbetet genomfördes bland omfattande samlingar på brittiska bibliotek, bl.a. tillbringade han många timmar i lässalen på British Museum i London.

Han avled 1883, då 65 år gammal och ligger begravd på Highgate Cemetery i London. Han var vid tiden för sin bortgång ännu relativt okänd, men de kommande decennierna blev Marx ett namn få politiskt och vetenkapligt belästa människor inte kände till.

Arvet efter Marx har blivit mycket omstritt både bland hans anhängare och hans motståndare. Den marxistiska rörelsen hade en begränsad tillgång till det marxistiska verket och många texter av betydelse publicerades långt efter både Marx' död och den marxistiska rörelsens formation. Till följd av detta blev bilden av Karl Marx teoribildning ofullständigt (eller rent av missvisande, enligt vissa Marxkännare). Som exempel kan nämnas Marx' 'Ekonomisk-filsofiska manuskript' (publicerat först på 1930-talet), där hans berömda alienationsteori presenterades. Just dessa manuskript redogör en mer humanistisk Marx och som från och med 1950-talet användes som marxistisk kritik mot Sovjetsystemet.

Bibliografi

1843 – Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin
1843 – I judefrågan, Deutsch-Französische Jahrbücher nr 1
1844 – Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning
1844 – ”Ekonomisk-filosofiska manuskript” (utgiven postumt)
1844 – Kritiska randanmärkningar till artikeln ”Kungen av Preussen och socialreformen”. Av en preussare, Vorwärts! nr 63
1845 – Den heliga familjen eller Kritik av den kritiska kritiken
1845 – Teser om Feuerbach (utgiven postumt)
1845–1846 – Den tyska ideologin (utgiven postumt)
1847 – Filosofins elände
1848 – Det kommunistiska partiets manifestet
1849 – Lönearbete och kapital, Neuen Rheinischen Zeitung nr 264, 265, 266, 267 och 269
1850 – Klasstriderna i Frankrike 1848–1850
1852 – Louis Bonapartes adertonde brumaire
1852 – Stora män i exil (utgiven postumt)
1857–1858 – Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (utgiven postumt)
1859 – Till kritiken av den politiska ekonomin
1861–1863 – ”Teorier om mervärdet” (utgiven postumt)
1860 – Herr Vogt
1864 – Inauguraladress för Internationella arbetarassociationen
1865 – Lön, pris och profit
1867 – Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 1
1870–1871 – ”Pariskommunen”
1873 – En komplott mot Internationella arbetarassociationen
1875 – Kritik av Gothaprogrammet
1880 – Randanmärkningar till Adolph Wagners lärobok i politisk ekonomi
1885 – Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 2 (utgiven postumt)
1894 – Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 3 (utgiven postumt)

Se även

Externa länkar

Texter av Marx & Engels på Marxists.org