Katarinaklostret

Katarinaklostret ligger vid foten av berget Sinai i guvernementet Janub Sina' i Egypten, och är uppkallat efter den heliga Katarina av Alexandria. Det är kristenhetens äldsta klostere. Den ortodox abboten har även titeln ärkebiskop och utses av den ortodoxe patriaken av Jerusalem. Bergsområdet är heligt för de tre världsreligonerna: kristendom, islam och judendom. Det räknas tillsammans med omgivningarna runt omkring som ett världsarv av UNESCO.

Enligt sägnen grundades klostret år 337 e. Kr. av kejsarinnan Helena, gift med Konstantin Is och Konstantin den store mor. Justinianus I lät uppföra den nuvarande klosterbyggnaden över den plats där den brinnande busken, från vilken Gud talade till Moses, stått. Klostret stod färdigt år 565.

Klostret kom inte att bära den heliga Katarinas namn förrän några århundraden efter sitt grundande. Enligt legenden dödades den heliga Katarina i Alexandria under de förföljelser mot de kristna som igångsatts av kejsar Maximianus. Det berättas att hon just skulle till att rådbråkas när hjulet självt på ett förunderligt sätt bräcktes. Hon halshöggs senare och i dödsögonblicket bad hon, att hennes kropp aldrig måtte bli funnen. Som svar på hennes bön förde änglar henne till berget Sinai. Flera århundraden senare fann egyptiska kristna kvarlevorna av en kropp på en bergssluttning sydväst om Moses berg som Moses enligt legenden besteg för att motta de tio budordenarna. De förde dem till klostret där man omedelbart förklarade att det var den Heliga Katarinas stoft och sedan dess har det vördats av munk som sådant. Hennes kranium och ena hand, som är täckt med dyrbara juvelringar, visas vid särskilda tillfällen i två små silveraskar.

Klostret bebos av munkar. Då det inte finns plats för fler än sex åt gången på munkarnas begravningsplats måste någon av de förut begravna grävas upp när ett nytt dödsfall inträffar. Benen förs till benrummet där kranierna läggs i en hög för sig och de återstående skelettdelarna staplas på varandra. Kvarlevorna av ärkebiskopar och andra höga dignitärer förvaras i små träskrin eller i väggnischer. Det mest berömda skelettet är den helige Stefanus. Under sin livstid bevakade han vägen som ledde uppför berget och som döende önskade han att för alltid få vakta sitt älskade kloster. Det var år 580 men än i dag sitter helgonet, klädd i kaftan och purpurröd hätta, med radband och stav och bevakar ingången till de dödas hus.

Klostrets murar är femton meter höga och för att komma in i klostret hissades förr de besökande upp till ingången, en luftfärd på cirka nio meter i något som liknade en stor spann. Numera ligger entrén i markhöjd med en gård innanför. Intill gården finns trädgårdar med fruktträd, oliver, vinrankor och grönsaksprodukter.

Legenden berättar, att profeten Muhammed besökte Katarinaklostret före den arabiska erövringen av Egypten år 640. Det påstås att han träffade en överenskommelse med de kristna munkarna, varigenom deras liv och egendom tryggades under muslimskt herravälde. Det finns till och med en moskén bredvid basilika innanför själva klostermurarna. En gammalarabisk inskription på predikstolen visar att den uppfördes under Al Amrs kalifat 1103.

Under seklernas gång har tusentals pilgrimer gjort den svåra och farofyllda färden till klostret, där de lämnat efter sig oräkneliga inskriptioner på arabiska, grekiska, latin och ryska. Spår av korsfararna syns på alla sidor där de täckte stora delar av stenmurarna med sina vapen och symboler. Klostret hyser oerhört värdefulla handskrifter och ikoner. Codex Sinaiticus, en av världens främsta bibelhandskrifter, kommer härifrån.

Bland klostrets välgörare har det under århundradenas lopp funnits många kejsare, kungar och påvar. Påven Gregorius den store (592-604) var en av dem som tidigt understödde det. Karl VI av Frankrike sände en kalk år 1411 och andra franska, tyska och spanska härskare gav bidrag och gåvor till klostret. Även Spaniens drottning Isabella, som sände Christopher Columbus över oceanen, gav klostret sitt stöd. Klostret var fullkomligt beroende av understöd från tsaren av Ryssland under 1600-, 1700- och 1800-talen, fastän Napoleon vid sin egyptiska expedition 1798 gav munkarna sin välsignelse och lät reparera murarna på några ställen.

I dag är klostret ett uppskattat utflyktsmål för turister.

Litteratur

Wahlström, Gunnel Katharina: Katharinaklostret vid Mose berg i Sinai - En värld av tolerans. (2006) ISBN 91-7203-756-3

Katarinaklostret

Litteratur

Externa länkar