Kazakstan

Kazakstan (även stavat Kazachstan; på kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kɐzəxˈstɐn/) är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa. Det gränsar till Turkmenistan, Uzbekistan och Kirgizistan i syd, Kina i öst och Ryssland i norr. De största städerna är Almaty (Alma-Ata), Astana (Aqmola), Atyraw, Bajkonur, Qaraghandy (Karaganda), Semej och Zjeskasgan. Kazakstans nationaldag är republikens dag den 25 oktober.

Historia

Kazakerna, ett sedan 900-talet muslimskt turkfolk, etablerade år 1456 i nuvarande Kazakstan ett självständigt khanat, Kazakkhanatet, som bestod fram till 1731 då det, efter att den kazakiske khanen hos den ryske tsaren förfrågat om stöd mot fientliga folk, ställdes såsom protektorat under Ryssland. Ryssarna koloniserade området under 1800-talet som ett steg i Stora spelet mot Storbritannienen. Då livegenskap avskaffades 1861 flyttade många ryska och ukrainska bönder in på land som tilldelats dem av centralregeringen. Kazakstan förklarades 1868 som del av det ryska riket. Kazakerna revolterade mot den ryska dominansen flera gånger, däribland 1916 då uppemot 150 000 människor dödades, men då man sedermera lyckades hålla stånd mot Röda armén till 1920, då landet blev en del av Sovjetunionen.

Kirgiziska ASSR (autonoma socialistiska sovjetrepubliken) upprättades inom Ryska SFSRna 1920, men bytte namn till Kazakiska ASSR 1925 då kazakerna officiellt skiljts från kirgizer, och det område som tidigare hetat Karakirgisiska autonoma området år 1924 döpts om till Kirgiziska ASSR. Områdets huvudstad sedan 1920, Orenburg, blev med omnejd avträtt av republiken och bildade ett ryskt oblast; ny huvudstad blev Alma-Ata, en avlägsen provinsstad i sydöst. En svår svält drabbade landet 1931-1933 och decimerade befolkningen. Kazakstan blev en sovjetrepublik, Kazakiska SSR, den 5 december 1936. Kazakstan blev målet för flera sovjetiska deportationer: speciellt efter andra världskriget tvångsflyttades krimtatarer, polacker, tjetjener, volgatyskar och andra till landet. Under sovjettiden bedrevs mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur); i Semipalatinsk fanns omfattande laboratorier och testområden for atomforskning.

Kazakstan förklarade självstyre den 25 oktober 1990. Efter Sovjetunionens kollaps förklarade landet sig självständigt den 16 december 1991, och blev detta, som den sista delrepubliken, den 25:e samma månad. Landet upptogs i FN den 2 mars 1992. De första åren efter självständigheten karaktäriserades av märkbar emigration av icke-kazaker. Den ekonomiska situationen stabiliserades dock undan för undan, med en stark tillväxt på grund av olje- och gastillgångar, och migrationsbalansen börjar återigen bli positiv. Presidenten Nursultan Nazarbajev, som suttit vid makten sedan 1990, har genomfört liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati har inte införts. Den 30 augusti 1995 infördes en ny konstitution och i december samma år bildades ett nytt parlament med två kamrar, och parlamentsval hölls. Ryssland har fortfarande stort inflytande över landet. Presidenten drog år 1997 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty i landets sydöstra del till Astana (som byggdes upp nästan från grunden), belägen på stäppen i norr närmare landets geografiska centrum. Nazarbajev omvaldes år 2005 för ytterligare sju år som president. Den 8 januari 2006 avgick stora delar av regeringen, anledningen är okänd.

Geografi

Kazakstan är i huvudsak beläget i Centralasien, men den nordvästligaste delen, väster om Uralfloden, räknas till Europa. Med en yta på 2,7 miljoner kvadratkilometer är Kazakstan världens nionde största land. Det har en 6 846 kilometer lång gräns mot Ryssland i norr, i söder 2 203 kilometer mot Uzbekistan, 1 051 kilometer mot Kirgizistan och 379 kilometer mot Turkmenistan, samt i öst 1 533 kilometer mot Kina.

Landet sträcker sig från Kaspiska havet i väst till Altajbergen i öst och från Västsibiriska låglandet i norr till den centralasiatiska öknen Kyzylkum i syd och Tian Shan-bergen i sydöst. Landet är i stort sett plant, undantaget bergen i öst och sydöst, samt Karataubergen i söder, med stora områden under havsnivå. Den lägsta punkten är depressionen Kaundy på 132 meter under havsnivån; den högsta punkten är berget Khan Tengri (Chan Tangiri Sjyngy) i sydväst, på 6 995 meter. Största delen av landet består av mycket glest befolkad stäpp, samt öken och halvöken (i norr når landet tajgan); den kazakiska stäppen täcker en tredjedel av landet och utgör världens största torra stäppregion. Stäppen karakteriseras av stora gräsmarker och sandområden. I sydväst gränsar Kazakstan till Aralsjön; bland andra sjöar märks Balchasjsjön och Zajsan. Bland floder märks Ural, Irtysj, Isjim och Ili.

Landet har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Medeltemperaturen är i januari mellan −19 och −4 °C; i juli från 19 till 26 °C. Nederbördsnivån varierar från torra till halvtorra förhållanden.

Bland större städer märks Almaty (Alma-Ata; tidigare huvudstad), Astana (huvudstad sedan december 1997), Qaraghandy (Karaganda), Sjymkent (Tjimkent), Semej (Semipalatinsk), Pavlodar, Öskemen (Ust-Kamenogorsk), Aqtöbe, Petropavlovsk och Qyzylorda.

Kazakstans nordligaste punkt ligger på ca 55°06' nordlig bredd (Smygehuk i Sverige ligger på ca 55°20' nordlig bredd, d.v.s. endast ca 26 km längre norrut).

Ekonomi

Kazakstan har världens, näst efter Kina, snabbast växande ekonomi. BNP ökade med 9,4 procent år 2005 , och beräknas öka med ytterligare 9% år 2006. Anledningen till detta är de stora fyndigheter av olja och gas i Kaspiska havet som tidigare nästan enbart var Sovjetunionen till del men som under de senaste åren har lett till stora inkomster för landet. Landets ekonomi är således till stor del beroende av de höga oljepriserna, ökad oljeproduktion och utländska investeringar i olje- och gassektorn. Medan investeringar i dessa sektorer är omfattande, saknas dylikt inom andra. Den officiella arbetslösheten låg år 2005 på 8,1 procent av den arbetsföra befolkningen, vilket är en minskning med 0,3 procent sedan 2004. Ett av de allvarligaste problemen för ekonomin är korruptionen. Mycket av oljepengarna går direkt till president Nursultan Nazarbajev eller till att bygga upp residens åt presidenten och hans regering i den nya huvudstaden Astana.

Statsskick

Kazakstan är officiellt en republik, men president Nursultan Nazarbajev har en i det närmaste totalitär makt. Landets nuvarande konstitution antogs först i januari 1993s, efter att den sovjetiska konsitutionen landet haft hade fortsatt att gälla i ett helt år efter Sovjetunionen upplösning. Landet har ett tvåkammarparlament med en senat bestående av 39 ledamöter (varav presidenten utser sju; de övriga väljs för en sexårsperiod) och ett underhus med 77 ledamöter (som väljs för en femårsperiod).

Demografi

Det finns över 100 olika etniska grupper i Kazakstan, delvis till följd av de sovjetiska deportationerna. De största är kazaker (53,4%) och ryssar (30%). Mindre grupper inkluderar ukrainare (3,7%), tyskar (2,4%), uzbeker (2,5%), uigurer (1,4%), med flera (6,6%), däribland mescheter, basjkirer, tjuvasjer, azerer, turkmener, kirgizer, karakalpaker, krimtatarer, balkanturkar, polacker, rumäner, judar, letter, litauer, vitryssar, greker, kurder, armenier, georgier, tjetjener, tjerkesser, osseter, avarer, zachurer, afghaner, perser, burjater, mongoler, tibetaner, dunganer, kineser och koreaner.

Landet har två officiella språk: ryska, som talas av 83,1 % av befolkningen, och kazakiska, som talas av 64,4%.

Till religionen är 47% muslimer, främst sunni, 44% rysk-ortodoxa, 2% protestanter, och 7% andra religiositeter, däribland romerska katoliker.

Omkring 2,5 % av den vuxna befolkningen är analfabeter.

Administrativ indelning

Kazakstan är indelat i 14 provinser, oblystar, samt tre stadsregioner på proviniell nivå. Provinser och stadsregioner (markerade med *) med kyrillisk skrift, eventuell vidare transkribering samt ryskt namn inom parentes:

1. Almaty (Алматы; Almatinskaja)
2. Almaty*
3. Aqmola (Ақмола; Akmolinskaja)
4. Aqtöbe (Ақтөбе; Aktiubinskaja)
5. Astana*
6. Atyraw (Атырау; Atirauskaja)
7. Bajkonur*
8. Östkazakstan (Шығыс Қазақстан, Sjyghys Qazaqstan)
9. Mangghystaw (Маңғыстау; Mangistauskaja)
10. Nordkazakstan (Солтүстік Қазақстан, Soltüstik Qazaqstan)
11. Pavlodar (Павлодар; Pavlodarskaja)
12. Qaraghandy (Қарағанды; Karagandinskaja)
13. Qostanaj (Қостанай; Kostanajskaja)
14. Qyzylorda (Қызылорда; Kizilordinskaja)
15. Sydkazakstan (Оңтүстік Қазақстан, Ongtüstik Qazaqstan)
16. Västkazakstan (Батыс Қазақстан, Batys Qazaqstan)
17. Taraz (Тараз; tidigare Жамбыл, Zjambyl; Zjambilskaja)