Allmänt
Kebnekaise har Sveriges två högsta toppar, Nord- och Sydtoppen. Sydtoppen utgörs av en
glaciär, och höjden ändras därför ständigt med glaciärens tillväxt och avsmältning. De senaste årtiondena har den visat en generellt nedåtgående trend. Sommaren 2005 mätte den 2104 meter över havet enligt
Tarfala Vetenskapliga Station. Den högsta punkten i Sverige på fast mark är Kebnekaises nordtopp, 2097 m ö.h, vilken kan bli den högsta punkten överhuvudtaget om trenden för Sydtoppen står sig, eftersom berget under Sydtoppen endast är 2070 meter högt.
Från sydtoppen kan man se ungefär 1/11 av Sveriges yta.
Nedanför berget ligger Kebnekaise fjällstation, varifrån toppturer med guide utgår. Sydtoppen kan bestigas av normalt fjällvana personer utan specialkunskaper via västra leden från fjällstationen, vilket är en något längre väg än östra leden som används av de guidade turerna. Här ingår glaciärpassage och enklare klättermoment.
En annan ofta använd färdväg (Dürlings led) till Sydtoppen går från Kungsleden via Singivagge och den så kallade Kaffedalen.
På sydsidan finns kring 1800-metersnivån två obemannade toppstugor som är öppna året om, likaså Sveriges högst belägna torrdass.
Nordtoppen kräver specialkunskap och -utrustning för en säker bestigning. Även här finns möjlighet till guidade turer från fjällstationen.
Kebnekaisemassivet har Sveriges högsta glaciärtäthet; mer än fyrtio glaciärer ligger samlade inom ett relativt litet område. De flesta stora glaciärerna är så kallade dalglaciärer.
Namnförväxling
Även om
Kebnekaise idag är det svenska namnet på fjällmassivet, är det inte det ursprungliga samiska namnet på berget, utan på det närliggande fjället
Tuolpagorni; Kebnekaise har nämligen inte alls någon kittelformad topp, som det nordsamiska namnet
Giebmegáisi antyder, medan Tuolpagorni har just det. Antagligen på grund av ett missförstånd mellan
lantmätare och
samer förväxlades namnen och Sveriges två högsta toppar kom att kallas Kebnekaise.
Vad dagens Kebnekaise ursprungligen hette på samiska råder det osäkerhet kring.
Se även
Externa länkar