www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-06
  Länkar hit 
Bohuslän
Svenska landskapssymboler
Landskapsdjur
Surtsey
Skifferkulturen
Öronlösa sälar
Breiðafjörður
  Andra språk 
daSpættet sæl
fiKirjohylje
frPhoque commun
noSteinkobbe
Kategori: Öronlösa sälar

Knubbsäl

Knubbsäl (Phoca vitulina) är en av de svenska sälarna och lever i södra Östersjön och vid västkusten. Dessutom förekommer djuret i norra Atlanten och norra delen av Stilla havets. Knubbsälen är Bohuslän landskapsdjur.

1 Utseende
2 Levnadsstil
3 Underarter
4 Knubbsälen och människan
5 Status
6 Noter
7 Externa länkar

Utseende

Sälen är jämförd med andra öronlösa sälar liten och slank och har ett klotformigt huvud. Honan är omkring 140 cm lång och väger cirka 100 kg. Hannen har i genomsnitt en vikt av 150 kg och är upp till 170 cm lång. Pälsen är grå med mörka fläckar, men uppvisar geografiska variationer. Sälen har ett tjockt späcklager.

Närbild

Närbild

Levnadsstil

Knubbsälen simmar väldigt bra och kan dyka ner till 200 m djup och stanna under vattnet i 30 minuter. Vuxna knubbsälar äter nästan bara fisk. Ungarna tar också skaldjur och blötdjur. I vattnet jagar de ensamma men på land ser man ofta små grupper. Där lever de inte socialt med varandra utan reagerar aggressivt när de blir rörda av ett annat djur. Knubbsälar föredrar skyddade sandbanker och skärgårdar.

Efter 8 till 12 månaders dräktighet föder honan en enda unge. Kuten väger vid födseln cirka 8 kg och är 85 cm lång. Den dias knappt fem veckor och måste sen klara sej självständigt.

Underarter

  • Europeisk knubbsäl (P. v. vitulina), europeiska kustlinjer
  • P. v. concolor, Nordamerikas östkust frÃ¥n Norra Ishavet till Maine
  • P. v. richardsi, Nordamerikas västkust frÃ¥n Alaska till Kalifornien
  • P. v. stejnergeri, japanska och ryska kustlinjer i Stilla havet
  • Ungavaknubbsäl (P. v. mellonae), insjöar i norra Quebec (enda underart som lever i sötvatten)

Knubbsälen och människan

Människan jagade knubbsälen redan under forntiden – dels för köttet, dels för pälsen och tran. Först på 1970-talet infördes skyddsåtgärder för djuret. Beståndet i Nordsjön har nu återhämtat sig till en stam på cirka 7000 knubbsälar.

Hur känsligt bestÃ¥ndet är ser man efter 1988. PÃ¥ grund av en epizooti dog drygt hälften av alla individer i Kattegatt och Skagerak. Ã…r 2002 slog viruset till igen och Ã¥terigen dog ungefär hälften av alla knubbsälar längs den svenska kusten. BÃ¥de 1988 och 2002 började epizootin vid den danska ön Anholt i Kattegatt. Sommaren 2007 observerades Ã¥ter döda sälar vid Anholt och i början antogs att det är samma virus. Senare undersökningar visade att det är en okänd sjukdomDagens Nyheter - Ovanligt virus Extern länk. Antalet döda djur beräknas dock inte bli lika stort denna gÃ¥ng eftersom de sälar som överlevde viruset Ã¥r 2002 antas vara immuna.

Andra hot är giftiga ämnen som flyttar in i havet och konkurrenskampen med fiskare. Ibland fastnar knubbsälar i fiskenät och ibland blir de dödade av yrkesfiskare. Ett annat problem är turister som kommer för nära djuret. Honan lämnar ofta ungdjuret ensam på land. När sen människor rör ungdjuret slutar honan att ge di åt kalven som luktar annorlunda. I Tyskland och Nederländerna finns speciella stationer för övergivna ungdjur, men metoden är omdiskuterad av zoologer. I Danmark blir ensamma ungdjur dödade.

Status

Knubbsälen i Östersjön är upptagen på Röda listan: EN (starkt hotad), klassning 'D'. Internationellt sett räknas dock knubbsälen som livskraftig.

Noter

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.