Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommunaer, vald i direkta val av de i kommunen folkbokförd invånarna. Kommunfullmäktiges arbetsformer regleras i Kommunallagen.

Ledamot av kommunfullmäktige måste vara bosatt i kommunen och vara minst 18 år gammal. Den förtroendevalda kan tituleras kommunfullmäktig men kallas vanligen fullmäktigeledamot. Det finns inget medborgarkrav på en ledamot av fullmäktige, men för utländska medborgare krävs både för att få rösträtt och vara valbar att man har permanent uppehållstillstånd och varit skriven i Sverige de senaste tre åren.

Kommunfullmäktige leds av en ordförande och en eller flera vice ordförande. Fullmäktiges storlek varierar från 31 ledamöter i kommuner med färre än 12 000 invånare till 101 ledamöter i Stockholm. Den vanligaste dagen för fullmäktigesammanträden runt om i landet är måndagar eftersom det förr var vanligt att riksdagsledamöter också satt i sin kommuns fullmäktige. (Det är också en förklaring till att riksdagsledamöterna fortfarande är lediga på måndagar)

Fullmäktige är från början en gammal pluralform av ordet fullmäktig (person med fullmakt).

Före kommunreformen som genomfördes den 1 januari 1971 fanns tre typer av kommuner och motsvarande organ hette då 'kommunalfullmäktige' i köpingarar och landskommuner och 'stadsfullmäktige' i städer. Båda institutionerna inrättades genom förordningar av år 1862 och trädde i kraft med ingången av 1863.

Jämför också artiklarna om kommunalstämma och Allmän rådstuga.

I Finland används sedan 1993 kommunfullmäktige i stället för kommunalfullmäktige för finskans kunnanvaltuusto.

Politiska majoriteter

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}