| Den hÀr artikeln ingÄr i serien om '''Marxism |
| LitterÀra verk |
| Kommunistiska manifestet |
| Kapitalet |
| Sociologi och antropologi |
| Alienation |
| Bourgeoisie |
| Kommunism |
| Exploatering |
| Ideologi |
| Proletariat |
| Reifikation |
| Socialism |
| Ekonomi |
| Arbetskraft |
| Marxistisk ekonomi |
| Produktionsmedel |
| ProduktionssÀtt |
| Produktivkrafter |
| MervÀrde |
| FörvÀrvsarbete |
| Historia |
| Klasskamp |
| Proletariatets diktatur |
| ProletÀr internationalism |
| Filosofi |
| Historisk materialism |
| Materialistisk dialektik |
| Autonomism |
| Marxistisk feminism |
| Marxistiska teoretiker |
| Karl Marx |
| Friedrich Engels |
| Karl Kautsky |
| Vladimir Lenin |
| Lev Trotskij |
| Mao Zedong |
| Georg LukĂĄcs |
| Antonio Gramsci |
| Louis Althusser |
| Projekt Arbetarrörelsen |
Friedrich Engels skrev ett första utkast i form av en katekes med frÄgor och svar, men föreslog Karl Marx att de skulle ge programskriften formen av ett manifest istÀllet.
Manifestet skrevs ursprungligen pÄ tyska och gavs ut i London februari 1848. Det översattes till svenska redan samma Är, sannolikt av utgivaren Pehr Götrek som i Stockholm ledde en liten hemlig grupp ansluten till Kommunisternas Förbund. Götreks versioner skilde sig dock pÄ nÄgra punkt frÄn originalet, till exempel Àr deviseren 'proletÀr i alla lÀnder, förenen eder!' ersatt med 'folkets röst Àr Guds röst' . 1886 kom nÀsta översÀttning, denna gÄng av Axel Danielsson. Andra översÀttningar har gjorts av Zeth Höglund (1919), Knut Gillström (1922), Alice Wallenius (1934), Sven-Eric Liedman (1992) och Per Olof Mattsson (1994). I Manifestet 1848-1998, Kommunistiska Manifestet med kommentarer och analyser av 14 forskare och samhÀllsedebattörer (Atlas/AKS 1998) förtecknas 23 svenska utgÄvor av Kommunistiska Manifestet till och med 1994.
BÄde inledningen och avslutningen av manifestet Àr berömda textrader i den politiska historien. Manifestet börjar i den gamla översÀttningen 'Ett spöke gÄr runt Europaens - Kommunism spöke' och avslutas 'ProletÀrer i alla lÀnder, förenen eder!'
Erfarenheten av pariskommunen, ledde Marx och Engels till att fördjupa sin analys av statsmakten, vilket gjorde att de började uppfatta kommunistiska manifestet som till viss del förÄldrad. I förordet till 1872en Ärs tyska upplaga av kommunistiska manifestet klargör de att 'arbetarklass inte kan ta över det redan skapade statsmaskineriet och anvÀnda det för sina egna syften'. De drar dock slutsatsen att manifestet blivit ett historiskt dokument, och att de inte har nÄgon rÀtt att Àndra det.
Externa lÀnkar
- Det kommunistiska partiets manifest
pÄ Marxists.org

