
Kongofloden nära Matadi i Kongo-Kinshasa
Kongos källor finns i östafrikanska riftsystemets högländer och berg där Tanganyikasjön och Mwerusjönfloden (Lac Moero) rinner ut i Lualaba som blir Kongofloden norr om Boyomafallen (f.d. Stanleyfallen, lokalt kallade Chutes Ngaliema).
Efter Kisangani, precis norr om Boyomafallen, kröker sig Kongofloden mot sydväst, passerar Mbandakafloden där Oubangui (även Ubangifloden) ansluter sig. Längre söderut, vid de två huvudstäderna Kinshasa och Brazzaville, bildas Malebodammener (?: eng: Pool Malebo) varefter floden smalnar av och rinner genom ett antal katarakt, Ingafallen (?: f.d. Livingstonefallen, lokalt Chutes de Livingstone), för att till slut passera Matadi och Boma innan den rinner ut i Atlanten vid den lilla staden Munanda.
Kongos mynning besöktes 1492 av portugisen Diogo Cão och 1816 färdades en brittisk expedition så långt uppströmms som Isangila. Henry Morton Stanley var den förste europé som färdades längs med hela floden. Han kunde tillkännage världen att floden Lualaba inte var Nilens källa så som tidigare antagits.
I princip är hela Kongo segelbar och järnväg gör att de tre större vattenfallen kan passeras. Mycket av Centralafrikas handel sker via floden, bl.a. med koppar, palmolja, socker, kaffe och bomull.
Flodens har också potential som energikälla genom vattenkraftsutbyggnad och Ingakraftverket vid Ingafallen nedanför Malebodammen täcker de större städernas energibehov.