Teori
Russell Kirk har formulerat sex 'canons' som beskriver konservatismens huvuddrag:
- Tron på en transcendent ordning, baserad gudomlig ordning eller en naturlig lag.
- En förkärlek för den mänskliga existensens mångfald och mysterium.
- Övertygelsen att samhället behöver hierarkier och klasser som uttrycker naturliga olikheter.
- Tron att det finns ett nära samband mellan privategendom och frihet.
- Tron på sed, konvention och hävd.
- Erkännande av att innovation bör ske i enlighet med existerande traditioner och sedvänjor, vilket innebär respekt för det politiska värdet av klokhetens dygd.
Konservatismen betonar behovet av stabila samhällsinstitutioner, för människan och samhällets bästa. Konservatismen ser människan som
ofullkomlig och fruktar därför att människor, utan institutioner som begränsar henne, kommer att förstöra samhällets grundvalar. Detta står i motsats till vissa
radikala filosofer som menat att människan av naturen rymmer en stor potential, och att det är samhälleliga
orättvisor som hindrar henne från att utveckla denna potential.
Den organiska samhällssynen är ett annat konservativt kännetecken. Människor anses vara beroende av varandra, och att vårda samhälleliga gemenskaper är minst lika viktigt som att värna individuella rättigheter. I första hand är det sådana gemenskaper som vuxit fram spontant genom historien som ska värnas.
Skillnader från land till land
Vilka idéer som anses bra att bevara varierar naturligtvis mellan olika personer och framförallt beroende på vilken
kultur man befinner sig i. I
USA exempelvis, tycker många konservativa att det är viktigt att bevara amerikanernas rätt att bära
vapen, eftersom denna idé har funnits länge i USA:s historia. I
Sverige däremot har inte denna tradition funnits så den blir irrelevant för konservatismen. Här kan det istället handla om sådant som
kyrkannn eller
adel och dess nationella helgdagar som de konservativa vill slå vakt om. Dessa exempel visar på den grundläggande skillnaden som finns mellan amerikansk och europeisk konservatism. Där den amerikanska konservatismen mer handlar om individers frihet medan den europeiska konservatismen har varit mer intresserad av traditionella hierarkiers värde.
Traditionen
När det uppstår en konflikt mellan å ena sidan en värdefull tradition och å andra sidan personlig frihet kan den konservative anse att traditionen är så viktig att bevara att den får inkräkta på individens frihet. Detta kan exemplifieras genom inställningen till
polygami: Ett
liberalt tänkande leder i sin ytterlighet till slutsatsen att polygami ska vara tillåtet så länge alla parter deltar frivilligt, annars begränsas medborgarnas frihet onödigt. En konservativ å andra sidan kan mena att det är viktigt att bevara etablerade giftermålstraditioner (d.v.s. i dagens svenska samhälle monogami); alltså har vi goda skäl att begränsa individens frihet i detta fall. Å andra sidan anser de flesta konservativa att det skulle vara en olämplig inskränkning av den personliga friheten att förbjuda polygama relationer, men den statliga sanktionen går emot traditionen och är därför olämplig.
Traditionens värde är en av de fundament som de allra flesta konservativa kan hålla med om, men synen på hur det traditionella ska bevaras skiljer sig mellan de olika riktningarna. En del anser att det är statens ansvar att bevara traditionen, medan en del anser att det just är statens inblandning som hotar att bryta upp den. Värnandet av traditionen är även nära kopplad till värnandet om värden, vilka oftast anses springa ur traditionen (även om vissa konservativa använder sig av andra försvar av värdena, till exempel teologiska).
Olika partibildningar
Alla konservativa kommer naturligtvis inte fram till samma åsikt i frågor som denna: de kan vara mer eller mindre liberala. Det finns egentligen inga riksdagspartier i Sverige som till någon större del tar hänsyn till konservativa perspektiv, även om
Moderata samlingspartiet officiellt är
liberalkonservativt. Inom
Socialdemokraterna finns även en del strukturkonservativa strömningar, vilket ofta förbigås i debatten. Å andra sidan så handlar konservatism inte om social ingenjörskonst utan snarare om att understödja naturliga ordningar som har växt fram spontant. Så att kalla Socialdemokraterna konservativa är enligt de flesta helt felaktigt. Utanför riksdagen finns dock partier som
Sverigedemokraterna som till viss del grundar sitt partiprogram på värdekonservatism, och
Högerpartiet de konservativa som fick 29 röster i EU-parlamentsvalet 2004 och ännu inte ställt upp i något riksdagsval. Internetcommunityn Konservativt forum samt Uppsala-föreningen Heimdal är också två sammanslutningar som företräder den konservativa ideologin i Sverige.
Kända konservativa
Externa länkar
Konservatisme
Konservatismi
Conservatisme
Konservatisme
)
