Ideologi
Kristdemokratin bygger på den kristna människosynen och värdegrunden. Enligt kristdemokraterna innebär den kristna människosynen att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser kristdemokratin vara grunden för det goda samhället.
Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och som innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.
Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina broderpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet som de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från.[http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Ideologi.aspx]
Hjärtefrågor
Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitiken, äldreomsorgenen och företagspolitiken. Beträffande familjepolitiken så förespråkar de
kärnfamilj och att makten över familjelivet och barnens omhändertagande i största möjliga grad ska överlämnas åt familjerna själva. Partiet anser även att dagens äktenskap ska kvarstå, och motsäger sig starkt
homosexualitet och homosexuellas rättigheter, bland annat genom att
könsneutrala äktenskapenen inte bör införas. Äldreomsorgen har alltid varit en viktig fråga för partiet, där man har lyft upp de äldres rätt till ett värdigt liv som ledstjärnan. De vill till exempel att de äldre lättare ska kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldrehem och att en lägsta standard för vad en boende på äldreboende kan kräva. Inom företagspolitiken vill de bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen. Under valet 2006 profilerade de sig starkt för att de ville slopa fastighetsskatten. De lyckades tillslut att påverka de övriga partierna inom alliansen till att avskaffa
fastighetsskatt. Den kommer att tas bort den 1 januari 2008.
[http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=635768 ]
Dagens Nyheter 3/4 2007
Inom barnomsorgen har Kristdemokraterna drivit en fråga om att införa ett kommunalt
vårdnadsbidrag. När det införs är inte bestämt.
Kristdemokratiska frågor i budgeten 2008
Temat på budgeten som
Anders Borg presenterade 2007 hette
'Arbete för alla'.
De punkter som Anders Borg presenterade i budgeten 2007 som är typiska kristdemokratiska frågor visas nedan.
VÃ¥rdnadsbidrag
Vårdnadsbidraget innebär att kommunener får rätt att införa ett skattefritt bidrag - vårdnadsbidrag - på max 3000 kronor per månad till föräldrar med barn från ett till tre år. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorg. Bidraget ska trappas av mot nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg och det ska vara möjligt att kombinera vårdnadsbidrag med förvärvsarbete.
Fastighetsskatten
Att avskaffa fastighetsskatten har drivits av Kristdemokraterna och innebär att att de boende slipper en löpande beskattning av sitt boende baserat på ofurätsägbara taxeringsvärden. Den modellen som en höjning av reavinst införs 1 januari 2008 har modifierats: skatten ersätts av en låg kommunal avgift och en höjning av reavinstskatten. Den maximala avgiften blev 6000 kronor högre an vad kristdemokraterna föreslog, men avgiften sänktes (max 0,75 procent av taxeringsvärdet) för de som har hus med lägre taxeringsvärden och reavinstskatten höjs i begränsad utstäckning (22 procent). Begränsningsregeln blir kvar för pensionärer för att inte de ska drabbas av höjda kostnader till följd av reformen.
Jobbskatteavdraget
Denna punkt var en viktig prioritering för Kristdemokraterna. Den sammanlagda effekten blir att de som jobbar heltid får behålla minst 1000 kronor mer i månaden. Enligt Kristdemokraterna ökar detta avdrag sysselsättningen, eftersom det blir mer lönsamt att arbeta.
Folkhälsa
Regeringen Reinfeldt gör en förnyad satsning på alkohol- och narkotika politiska åtgärder. Det var en fleråsrssattsning på 260 miljoner per år. Till detta tillsätts nya medel om 115 miljoner kronor per år - till folkhälsoarbetet. Det handlar balnd anant om suicidprevention, tobaksprevention, insatser för att minska övervikt bland barn och föräldrastöd.
Krav på alkolås
I budgeten för 2008 konstaterades att en utgångspunkt för det fortsatta arbetet mott rattfylleriet är att krav på alkolås ska ställas på rattfyllerister som får tillbaka sitt körkort.
Kreditgarantier
Statliga kreditgarantier införs till kreditinstitut som lånar ut pengar till hushåll som köper sin första bostad. Det kan tillexempel handla om ungdomar som flyttar hemifrån eller personer nyanlända till Sverige.
Civilkuragelag
Arbetet med utredning av möjligheterna till att införa en så kallad civilkuragelag ska inledas under 2008.
Skapande skola-satsning
Barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket också bidrar till att nå kunskapsmålen i skolan, enligt Kristdemokraterna. Skapande skola satsningen innebär att stimulansmedel avsätts till kulturverksamheter och eget skapande för landets alla elever i grundskolan årskurser 7-9. Ett nytt anslag inrättas på sammanlagt 55 miljoner kronor.
Färdighetsgarantin (Läsa-räkna-skriva-satsning)
Satsningar görs på att stärka möjligheterna att ges töd till elever så att alla kan utveckla grundläggande färdigheter i främst skolans tidiga år.
'''
Nyfriskjobb och nystartsjobb i offentlig sektor'''
Så kallade nyfriskjobb är en förstärkt variant nystartsjobb, som ger möjligheten för arbtesgivare att dra av dubbla arbetsgivaravgifterna vid anställning av personer som under längre tid har varit sjuksrivna. Att utvidga nystartsjobben till vården kommer att gynna kvinnor och vara till stor nytta i vården och omsorgen, enligt kristdemokraterna.[Kristdemokraten, Fredag 28/9 2007, Nr: 39, årgång 29, s 2-3(bilaga)]
Historik
Bildandet och de tidiga åren
1956 bildades gruppen
Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare, av vilka
Lewi Pethrus var den mest pådrivande, fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var
1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter så drevs förslaget igenom i riksdagen vilken skapade mycket kritik
Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.
Efter att Ekstedt avlidit 1973 valdes Alf Svensson på rikstinget 1974 till ny partiordförande.
Valsamverkan med Centerpartiet
1985 hade KDS en valsamverkan med Centerpartiet som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen och att borgerligheten med KDS draghjälp kunde få en ickesocialistisk majoritet i riksdagen, samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev en framgång för KDS, man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet.
Riksdagsinträdet och vidare
1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS).
1991 kom KdS över 4%-spärren och kom in i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten
regeringen Bildt där KdS fick tre statsråd.
1995 bytte partiet namn till det nuvarande. Från och med valet 2006 så sitter Kristdemokraterna återigen i regeringen med tre statsråd.
Nutid
År 2004, efter mer än trettio år som partiledare, avgick Alf Svensson till förmån för sin sedan länge utpekade kronprins, värmlänningen
Göran Hägglund.
Partiet hade vid årsskiftet 2005/2006 totalt 24 202 medlemmar (2004/2005 24 479 medlemmar) och finns representerat i i stort sett alla kommuner och landsting.
Deltar i Allians för Sverige som bildar regering tillsammans efter riksdagsvalet 2006. I regeringen Reinfeldt fick Kristdemokraterna tre ministrar: Göran Hägglund, Socialminister, Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister.
Organisation
Partiets organisation består av tre nivåer; lokalavdelning, distrikt och riksorganisation. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på lokalavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för distrikts- och riksorganisationsnivå.
För varje nivå finns en styrelse som förutom de valda styrelsemedlemmarna innehåller representanter för de associerade förbunden, främst Kristdemokratiska ungdomsförbundet
Kritik
Kristdemokraterna har genom åren blivit kritiserade för att vara motståndare mot homosexuella, främst på grund av partiets motstånd mot utlandsadoption för homosexuella par och könsneutrala äktenskap.
[http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_13512160.asp] 
Denna kritik avfärdas av partiet, vilka hävdar sig se frågorna ur ett barnperspektiv i stället för som frågor relaterat främst till sexuell läggning.
[http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Principprogram/Kapitel4.aspx#Familjepolitik] 
Även det faktum att
KDU har haft en öppet homosexuell ordförande,
Erik Slottner, brukar anföras mot detta. De har även fått kritik för att det finns många
frikyrkliga personer i partiet och att deras intressen därmed skulle ha för stor roll i partiet. Från en del kristna företrädare har kritik istället kommit för att Kristdemokraterna inte driver en politik som i tillräckligt hög grad stämmer med deras uppfattning av kristen etik, utan har blivit mer liberala på en del områden.
[http://www.varldenidag.se/?aid=5178&cat=3&b=1][http://www.hemmetsvan.se/viewNews.do?NewsID=0775]
Kristdemokratiska politiker
Förste vice partiordförande
Andre vice partiordförande
| width='25%' valign='top' |
Partisekreterare
Gruppledare i riksdagen
Andra kända svenska kristdemokrater
Sidoorganisationer
Associerade förbund
Övriga sidoorganisationer
Valresultat
| Ã…r
| 1964
| 1966
| 1968
| 1970
| 1973
| 1976
| 1979
| 1982
| 1985
| 1988
| 1991
| 1994
| 1998
| 2002
| 2006
|
| Riksdagsval
| 1,8%
| *
| 1,5%
| 1,80%
| 1,75%
| 1,36%
| 1,39%
| 1,87%
| 2,6%**
| 2,94%
| 7,14%
| 4,1%
| 11,77%
| 9,15%
| 6,59%
|
| Landstingsval
| *
| 1,8%
| *
| 1,9%
| 2,1%
| 1,9%
| 2,0%
| 2,4%
| 2,0%
| 3,1%
| 7,0%
| 3,7%
| 10,0%
| 8,2%
| 6,65%
|
| Kommunval
| *
| *
| *
| 1,8%
| 2,1%
| 2,0%
| 2,1%
| 2,4%
| 2,0%
| 2,8%
| 5,8%
| 3,2%
| 8,0%
| 7,1%
| 5,8%
|
* - Denna typ av val inträffade inte det berörda året på grund av differensierade valår.
** - Valteknisk samverkan med centerpartiet under namnet centern, och därmed inget eget reslutat. Siffran är den andel röstsedlar med KDS-kandidater som avlades under den gemensamma beteckningen.

Resultat i riksdagsval per kommun

Litteratur
Här följer en förteckning om litteratur om partiet, för litteratur om ideologin se under artikeln
kristdemokrati. För litteratur om en specifik person, se under dennes artikel.
- Niels Arbøl, Kristdemokraterna en världsrörelse (Samhällsgemenskap, 1986) ISBN 91-85036-22-6 (svensk översättning Ingvar Svensson)
- Cecilia Hjort Attefall, Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati: 1964-2004 (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 91-85036-52-8
- Birger Ekstedt, KDS - en politisk nödvändighet (Samhällsgemenskap, 1970)
- Göran V. Johansson, Kristen Demokrati På Svenska (Liber, 1985) ISBN 91-40-05103-X
- Erik Lindfeldt, Moralpartiet. En bok om KdS (Carlssons, 1991) ISBN 91-7798-433-1
- Bernt Olsson, Upprinnelsen - Om Kristdemokraternas första tid i Sverige (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 91-85036-56-0
- Allan Sandström, KDS - Partiet bakom fromhetsvallen (LT, 1979) ISBN 91-36-01329-3
- Alf Svensson, I Tiden, från motvind till uppvindar (Samhällsgemenskap, 1984) ISBN 91-85036-10-2
- Kristdemokratisk Debatt (tidsskrift som utgavs av partiet 1992-2003)
Referenser
Se även
Externa länkar