Kustjägare (Sverige)

Kustjägare (FB900) är en befattning inom svenska marinen. Kustjägare är en av Svenska försvarsmaktens fysiskt och psykiskt mest krävande tjänster och räknas på många sätt som ett elitförband avsett att verka i den svenska skärgården under alla förhållanden.

Soldaterna är värnpliktiga men frivilliga och antas som kustjägaraspiranter efter en extra mönstring utöver ordinarie mönstring. Kustjägarna är en del av marinen och amfibiekåren. De kustjägaraspiranter som klarar av två månaders genomförd grundutbildning erbjuds möjligheten att genomföra en uttagning till attackdykare. Kustjägarna utbildas huvudsakligen vid Amf 1 vid Berga i Stockholms skärgård.

Förbandets uttalade uppgift:

Kustjägarkompaniets uppgift är främst att bedriva underrättelseinhämtning åt övriga amfibieförband. Kustjägarnas andra uppgift är strid, som genomförs i grupp eller pluton. Transportsätten är till exempel stridsbåt, kajak, gummibåt eller ytsim.} | } | }}
  |
   |Fel vid inkludering av : Parametrarna url och titel måste anges }}}
   |[[}|}
         |}}|, } }}
         |} }}]]
   |}
         |}}|, } }}
         |} }} }}}
   |; } }}}
   | (})}}}}
   |.
}} KUSTJÄGARNA .}
   | (})}}}
   | }.}}}
   | mil.se.}}}  
   | URL läst }|, }}}.
}}

Historia

Utbildningen av svenska kustjägare har till dags datum pågått i över 50 år. De första kustjägarna ryckte in den 1:a januari 1957 vid KA 1 på ön Rindö utanför Stockholm. Innan förbandet sattes upp genomfördes utredningar, försök, studieresor och utbildningar under många år för att lösa upp de uppgifter, krav och vapenslag kustjägarna skulle utföra och tillhöra. Officerare genomgick utbildningar vid liknande regementen och förband runt om i världen och till slut fann man bäst lösningar vid anrika Royal Marine Commandos i Storbritannien. Ett exempel på detta arv har varit liknande krav, stridshinderbanor och regelbundna besök hos de närsläktade förbanden.

Den 15 september 1956 under kustartilleriorder nummer 77 fastslogs det att kustartilleriet skulle inleda en försöksutbildning av kustjägare. Det var efter att kustartilleriet hade saknat en rörlig och slagkraftig dimension i försvarssystemet. Den 8 januari 1957 ryckte den första kullen in som bestod av 85 utvalda aspiranter in till dÃ¥varande KA 1. Överbefälhavare General Nils Swedlund tog sedan beslut efter en positiv utvärdering att godkänna bildandet av ett kustjägarförband. Nu har mer än 5 000 kustjägare utbildats.} | } | }}
  |
   |Fel vid inkludering av : Parametrarna url och titel måste anges }}}
   |[[}|}
         |}}|, } }}
         |} }}]]
   |}
         |}}|, } }}
         |} }} }}}
   |; } }}}
   | (})}}}}
   |.
}} Kustjägarna firar 50 år .}
   | (})}}}
   | }.}}}
   | mil.se.}}}  
   | URL läst 2006-09-25}|, }}}.
}} Under en period i slutet av 1990-talet utbildades två kullar kustjägare på försök vid det nu nerlagda kustartilleriregementet KA 2 i Karlskrona.

Neptunigaffeln

Neptunigaffeln eller 'den gyllene treudden' är de svenska kustjägarnas utbildningstecken. Sedan 1994 bärs Neptunigaffeln som ett tygmärke på uniformsjackans högra ärm istället för på den gröna baskern. Utbildningstecknet bärs även på bröstet på uniform M/87.

Extramönstring

För att ta in de bäst lämpade soldater genomförs det en ytterligare mönstring utöver ordinarie mönstring. Av cirka 600 sökande kallas 200 till extramönstring. Av de ungefär 200 extramönstrandes tas cirka 25 procent ut. Statistiskt sett ligger kullarna på 2000-talet efter med mellan 20-75 intagna aspiranter.

Extramönstringen som genomförs vid regementet består av flera fysiskt och psykiskt krävande prov för att testa den sökandes vilja, styrka och inställning. De prövande utsätts för prov under två dygn. Proven första dygnet innefattar 10 kilometer löpning, vattentester, styrkeprövningar samt ett marschmoment med packning. Den andra dagens prov består av samtal med psykologer och förbandets egna befäl, tester hos sjukgymnast samt läkare för att slutligen sammanställa testresultaten. En tillsedd kommission som vanligen består av kompanichefen samt de närvarande befälen som följt med under prövningarna avgör vilka som antas. Fallerar en prövande under något av testerna noteras detta och kan leda till att personen avskiljs omgående.

Utbildning

Utbildningen på kustjägarkompaniet äger rum under 14 månader och övar i området i och omkring Stockholms skärgård och andra delar av landet. Det inledande tempot är högt och övningsmomenten koncentreras till baskunskaper. Därefter, omkring 8 veckor in i utbildningen, inleds undervisning i specialtjänst. Eleven söker frivilligt sin befattning och skolas därefter till kustjägare som patrullchef, understödsman, prickskytt, sjukvårdsman, signalist, eller sprängspecialist. Ett urval av utbildningsblock innefattar, uppskattad mängd:

• Fast och rörlig spaning (motsvarande 8 veckor)
• Strid, mörkerstrid (motsvarande 20 veckor)
• Strid i bebyggelse (motsvarande 3 veckor)
• FÃ¥ngförhörsövning, flykt (motsvarande 1 veckor)
• Orienteringskunskaper, orderträning (motsvarande 2-3 veckor)
• Underättelseinhämtning, IK-tjänst
• Vapentjänst, orienterande vapenutbildningar
• Vinterutbildning (2-3 veckor fältövning i Kiruna/Älvdalen)
• SjukvÃ¥rd, ledarskap
• Specialisttjänstgöring
• (Ytsim planerat i framtida utbildning)

Efter den grundläggande soldatutbildningen finns även möjlighet att söka till tjänsten som attackdykare.

Befattningar

Efter godkänd och genomförd grundutbildning går utbildningen in i ett skede där den enskilda soldaten blir tilldelad en specialisttjänst. I denna utbildning avläggs specifika utbildningsblock, övningar och tester som syftar till att göra aspiranten kompetent i sin uppgift. Stor vikt läggs på att soldaten blir kunnig i sin tjänst, då denna är ensamt ansvarig för sin uppgift inom jägarpatrullen.

Det existerar 2006 sex olika befattningar som kustjägare:

Patrullchef

Uttagningen till patrullchef sker dels via röstning av soldaterna inom den egna plutonen, samt av befälslagen. De som antas till patrullchefer har visat prov på ledaregenskaper, ansvarstagande, kamratskap och problemlösande. Utbildningen består i att teoretiskt och praktiskt leda en patrull under rekognosering, marsch och strid. Patrullcheferna får orienterade utbildning inom alla områden, men den största delen består av olika stridsförfaranden och situationer, där man övar beslutsfattande och agerande under skarpa förhållanden. Målet vid patrullchefsutbildningens slut är att den utexaminerade patrullchefen genom egna upplevelser själv ska kunna lära ut och drilla sin patrull i strid, spaning och rutiner.

Efter patrullchefsutbildningen får varje chefspar ansvar för en jägar- eller understödsgrupp. Patrullchefen ansvarar ytterst för patrullens uppträdande och genomför oftast orientering, delegering och order för denna. Den ställföreträdande chefen bär ansvar för samtlig utrustning och vapen som bärs med, fungerar som omgångschef och ska alltid direkt kunna ersätta ordinarie patrullchef. Stor vikt läggs på patrullchefernas uthållighet i fält, och mycket av utbildningen sker i längre perioder där man övar som patrull under övningar.

Signalist

Signalisten i patrullen spelar en viktig roll, då sambandet med stab och verkställande chef är direkt avgörande för att kunna lösa dess egen uppgift. Eftersom kustjägarpatruller opererar självständigt utan befäl, krävs det att man via radiosystem kan uppdatera sig om fiendehotet, rapportera sin egen position och avlägga eventuella händelser och spaningsrapporter.

Signalister ansvarar ytterst för samband och alla radiosystem som medföljer på uppdrag. Den teoretiska utbildningen sker oftast vid Amf 1, medan övningarna sker i Storstockholmsområdet. Även här ställs stora krav på uthållighet i fält och marschstyrka, då signalisten oftast bär extra tungt eftersom den mesta av radio- och sambandsutrustningen skall medföras utöver vanlig trosspackning. Under längre insatser fördelas normalt sambandsmaterielen ut på patrullen för att dela på vikten.

Sjukvårdare

Patrullens jägarsjukvårdare kan, till skillnad från liknande befattningar, aktivt delta i uppdrag och strid och får därför inte bära vit armbindel med kors, och har därför inget internationellt skydd. Sjukvårdaren har ansvar för patrullens hygien och omhändertagande vid skarp skada. Utbildningen sker på olika platser i Sverige, och inkluderar cirka 520 timmars sjukvårdsutbildning och 3 veckors civil praktikttjänst vid något av de större lasaretten i landet. Höga fysiska krav ställs på jägarsjukvårdaren för att denne skall kunna medföra sjukvårdsutrustning tillsammans med sin ordinarie packning till striden. Denna befattning bär med sig stora civila meriter, inte minst om man överväger en karriär inom vården. Samverkan med andra jägarskolor i sjukvårdstjänst tillämpas ofta. De senaste åren har samarbetet varit med FJS (Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg) och FBJS (Flygbasjägarskolan).

Fältarbetare

Alternativt förkortat 'FARB' är patrullens min- och sprängspecialist. Varje jägarpatrull innehåller två fältarbetare som har ansvar för samtliga minsystem och sprängmedel som man bär på. Utbildningens mål är att ge patrullerna möjlighet att utföra mineldöverfall, sabotage mot olika mål och ge patrullbasen utökat skydd genom larm- och försvarsminering. För att arbeta med sprängmedel krävs en mycket praktisk, sansad och målmedveten soldat som har stor respekt för verkan i vapensystemen.

Genom specialiseringsperioden får FARB:arna utbildning på samtliga försvarsladdningar (trupp-, stridsvagns- och fordonsminor) och hur de skall tillämpas. Under utbildningen övas även åtskilliga timmar av skarp sprängtjänst och förstörande av strategiska mål som fordon, vägar, broar, master och bebyggelse.

Understödsman

Understödsmannen ingår i en något större jägarpatrull som utgörs av totalt sex understödsmän och två patrullchefer. Dessa patruller som bär med sig två extra man, ska under uppdrag stå för det mesta av plutonens eldkraft när anfallstrid bedrivs. En understödsman får omfattande utbildning i ett flertal vapensystem, bland annat innefattande Granatgevär m/48 samt m/86, Ksp 58, Tung kulspruta 12,7 samt 40 mm Granatspruta MK19, förutom standardbeväpningen Ak 5 eller Ksp 90B och Pansarskott m/86.

En stor del av utbildningen bedrivs genom skarpa stridsskjutningar under dags- och nattförhållanden för att bli kompetenta med vardera vapensystem. Utbildningen sker på diverse skjutfält under KJKOMP:s regi, med främst Utö som förläggningsort. En typisk dag består i skarpa skjutövningar direkt efter morgonrutin ända fram till mörker, då med genomföranden nattetid. Med övningarna avklarade inleds kvällens vapenvård och ammuntionsuppfyllnad till nästa dags genomföranden. Understödsmännen uppträder i stridspar där en i taget agerar som skytt respektive laddare till vapenpjäsen. Denna utbildning är meriterande till utlandsstyrkan då man som specialist blir förtrogen med många vapensystem.

Prickskytt

Tjänsten bedrivs till största det i fältmässiga förhållanden därför skall specialisten visa stor uthållighet i fält och förmåga att under dåliga förhållanden (kyla, fukt, mörker) prestera med 'Ett skott - En träff'. Man arbetar med två prickskyttar som självständiga par, där en soldat ansvarar för geväret (modell Psg 90, eller Ag 90) medan kamraten genomför observation, avståndsbedömning och samband.

Prickskyttens uppgifter innefattar att bekämpa nyckelpersonal, ytövervakning och spaning.

Efter kustjägaraspirantens specialistutbildning påbörjas nästa fas, patrulltjänsten. I denna period samtränas de olika specialisterna till att bilda samman en patrull som nu i stort sett innehåller en soldat från vardera inriktning.

Krav

För att bli en godkänd kustjägare krävs det av den enskilda aspiranten att framgångsrikt klara av en rad fysiska och traditionella prov. Först när dessa är avklarade kan aspiranten titulera sig 'Kustjägare' och får rätt att bära den gröna baskern och Neptunigaffeln (som är ett utbildningstecken i form av en treudd, kustjägarnas kännetecken).

Offentliga krav:

• Stridshinderbana 4,5 kilometer forcering med cirka 20 kilogram packning under 42 minuter
• Vapentest Säkerhets- och skjutprov
• Snabbmarsch 6,5 kilometer löpning i kuperad terräng med cirka 25 kilogram packning under 40 minuter
• Distanspaddling 120 distansminuter (motsvarar cirka 24 mil) kajakpaddling med tidskravet max 48 timmar
• Utbildningskontroll Neptuni (UthÃ¥llighetsövning som pÃ¥gÃ¥r cirka 2 veckor)

• Utbildningskontroll Bronto (Kombinerad uthÃ¥llighetsprov/insats cirka 2 veckor)

Se även

• Kustjägare
• Attackdykare
• Flygbasjägare
• Fallskärmsjägare
• Särskilda skyddsgruppen
• Nationella insatsstyrkan

Referenser

Externa länkar

• Amf1 - Kustjägarna
• Sällskapet Kustjägarveteraner - Projekt Insatsstyrka