Kyrkklocka

Kyrkklockor och andra klockor hängs oftast upp i torn av olika slag (till exempel klockstaplar).

Katolska klockringningsseder

Så kallade ”klockkonserter”

Mindre klockor i kyrkorummet

Dessa små klockor rings ofta av kyrkvaktmästaren eller av annan personal vid mässan. Vid nattvarden rings i dem när prästen håller upp nattvardsbrödet (latin: hostia), det ögonblick som är känt som förvandlingenenen. Detsamma sker när nattvardskalk har hållits upp (se närmare om detta under katolicism) efter att orden om välsignelse har utsagts och om att vinet och brödet har förvandlats (övergått till) Kristi kropp och blod (se närmare under transsubstantiation), eller, i en annan alternativ reformationslära, att Jesus är kroppsligen närvarande, och att det prästen håller upp är Kristus själv.

Klockdop enligt katolsk sed. Senare folklore kring klockor i Sverige

Enligt medeltida uppfattning (och även senare inom folktron och folkloren) fick klockan genom dopet mystisk makt: jättarna kunde inte uthärda klockljudet, demonerna flydde på grund av den, blixt och storm kunde inte skada den etc. Valdemar Atterdag skall på sitt yttersta ha anropat 'den stora klockan i Lund'. Denna tro avspeglar sig även i många klockinskrifter, såsom den av Friedrich Schiller citerade: vivos voco, mortuos plango, fulgura frango ('lefvande kallar jag, döda jag sörjer, blixten jag bräcker'). Då klockorna hade så underbar makt, är det lätt att inse, hvilken förbittring ett försök att fråntaga församlingarna dem skulle väcka (se Klockupproret).Artikeln klockor (sida 1) , (sida 2) i gamla Nordisk Familjebok på http://runeberg.org.

Klockringningsseder i Sverige (med rötter i Europa)

I en del församlingar lever fortfarande en sed kvar med ringning i samband med att ett stoft anländer till kyrkan för bisättning. Denna utförs ofta som klämtning, det vill säga enstaka handringda slag. Den kan också utföras som kimning.

Teknik vid klockringning i Västvärlden

De flesta ringningar sker idag med motordrift, och motorerna är ofta tidsstyrda för morgonringning och helgmålsringning etc. Handringning kan dock fortfarande vara möjlig i äldre kyrkor där stången för repen fortfarande finns kvar bredvid hjulet som är kopplat till elmotorn. I vissa äldre kyrkor på Gotland och andra ställen på landsorten händer det också att handringning fortfarande är den enda möjligheten. — Angående handringning i andra länder och hur uppåtnedvända klockor, motvikter och andra ringningsmetoder underlättar för det, se nästa avsnitt.

Seder kring ringningstekniken i olika länder i Västvärlden

Rullande klockor vid en klockringning i en klockgavel i Spanien

En klocka i en ortodox kyrka i Bulgarien

Engelska change ringing-klockor med hjul och rep fastsatta i dem

I vissa länder är handringning lättare att åstadkomma på grund av tekniken, till exempel med uppochnedvända klockor, motvikter i form av hjul eller som till exempel i Spanien i form av stora överbyggnader ovanför klockstockarna, i trä, järn etc. (Även vanlig centraleuropeisk ringning fram och tillbaka underlättas också av tyngdkraften när klockan är i gång och faller nedåt. Motvikter förekommer även där och i Sverige.Motvikter syns på fotografiet över en klocka i Göteborgs domkyrka i artikeln 'Tretton ton klockklang', Göteborgs-Posten 31 december 1988 av Elisabeth Bäck. På vissa bilder och länkar i denna artikel finns också exempel på det. – Det sker till exempel i Storbritannien och anglosaxiska länder, i Spanien och Portugal och i Latinamerika och förekommer även i Italien, särskilt i Verona. I Storbritannien underlättas detta dessutom av att klockan kan låsas i uppochnervänt läge med pinnar (se artikeln change ringing).

I Ryssland och i vissa grannländer till Ryssland och i ortodoxa länder, som Grekland, Serbien med flera, underlättas ringningen av att kläppen svängs istället för hela klockan. Kläppen svängs och dras med ett rep eller en tråd från ringaren. Om klockan är ovanligt stor och kläppen därför tung kan denna klocka i dessa speciella fall skötas av en eller ett par ringare, medan de övriga sköter ringningen av de andra klockorna.

I Spanien och Portugal (med lite olika seder) och i Latinamerika är en klockringning vanlig där kyrkklockan rullar runt hela varv vid ringning (idag både genom handringning och med motorer) och det underlättas alltså av nämnda motvikter ovanför klockstocken. Ibland sker sådan ringning efter traditionell klämtning med snören i kläppen.

I Storbritannien är det vanligt med handringning efter ett visst mönster, så kallad change ringing, som underlättas av ett stort hjul fastsatt i klockan och av en möjlighet att hålla klockan uppochnervänd. Först rings klockorna liksom i Spanien upp i uppåtnervänt läge och sedan är det lättare att sköta ringningen framåt och tillbaka med tyngdkraftens hjälp och det kan ske efter speciella mönster. Uppringningen (ringing up) sker skalenligt från den minsta klockan till den största (det vill säga vanligast från den högsta tonen till den lägsta), medan change ringing innebär att de olika klockornas slag inte löper efter varandra skalenligt utan löper efter varandra enligt ett mönster. Ringning i skalor förekommer på liknande vis även i Italien med vissa variationer.Se nedan under rubriken Webbkällor om ringningsseder i olika länder.

För change ringing är klockorna uppställda i en ring i tornet 'klockring' (a ring of bells), varvid repen till klockorna också hänger i en ring. En klockring kan bestå av fyra till tolv klockor eller mer.

Olika användning av klockor. Klockor som musikinstrument

En webbkälla med fakta om klockor och klockspel på www.martinmdb.com i artikeln bell (instrument) på engelskspråkiga Wikipedia .

Flera “klockspelare”, kan använda handklockor med olika toner för att spela melodier. Change ringing kan även utföras på detta sätt med handklockor. Change ringing med stora klockor kan även jämföras med ett klockspel (se närmare om detta ovan under föregående rubrik, Seder kring ringningstekniken i olika länder i Västvärlden).

Klocktraditioner i Orienten

En stor klocka, i det buddhistiska Kiyomizu-dera-klostret i Kyoto

En stor klocka av järn vid Yong Ning Min – 'Yong Ning-porten' – i stadsmuren runt den gamla huvudstaden Xian;

En klocka i ett klockhus i Kina

Klocktornet i Peking

Den största klockan i Sydkorea – Kung Seongdeoks klocka – väger 25 ton och är gjuten i det sydkoreanska riket [[Silla;

Webbkällan http://english.cha.go.kr, Sydkoreas regerings ena hemsida (den som är på engelska) i artikeln Bell_of_King_Seongdeok på engelskspråkiga Wikipedia.

En tempelklocka i Thailand

Buddhistiska och japanska religiösa klockor

En webbkälla på www.msu.edu i artikeln bell (instrument) på engelskspråkiga Wikipedia .

Se närmare om den japanska Kane i artiklarna Kane_%28musical_instrument%29 Kane (musical instrument) och artikeln bell (instrument)'' på engelskspråkiga Wikipedia.

I andra buddhistiska länder används också klockor i religiösa ceremonier. I till exempel Tibet används tibetanska tingshaklockor, som är ett mellanting mellan cymbaler och klockor. I Burma används mycket stora klockor vid buddhisttemplen och liksom i Japan används här också stockar vid ringningen (se bilder och mer om de två största burmesiska klockorna nedan under Lista över Världens största klockor

Antika klockor i Kina och Korea och klockor i Peking

Ett annat besläktat gammalt antikt kinesiskt musikinstrument kallas qing (磬 pinyin qing4), men det gjordes av sten istället för av metall.En /~u57011259/Zengbells.htm webbkälla på w1.570.telia.com bilder, ljud, akustik och musikalisk stämning av antika kinesiska klockor, så kallade 'Zeng' från 433 f.Kr, i artikeln bell (instrument) på engelskspråkiga Wikipedia . Jämför även artiklarna Bianzhong och Pyeonjong på engelskspråkiga Wikipedia.

I Inre staden i Peking i Kina, rakt norr om Förbjudna staden, står ett klocktorn med en 500 år gammal bronsklocka, som väger 63 ton. Det finns också en ännu äldre 50 tons järnklocka, som tidigare använts i Klocktornet, men den står nu istället vid Trumtornet. Bronsklockan användes till år 1924, tillsammans med trummorna, för att bland annat markera tiden. Bronsklockan användes då för att markera det klockslag som enligt västerländsk tideräkning motsvarar klockan 19.00 på kvällen, medan trummorna också kunde markera andra klockslag, bland annat kinesiska kvartar, så kallade ke. Den användes också vid det kinesiska nyåret. Idag är tornet ett museum för turister och klockan används endast sporadiskt. Se mer om denna klocka och om klocktornet och trumtornet i artikeln Trum- och klocktornen i Peking.

Bildgalleri över ostasiatiska klockor

Kina, Korea och Thailand

Japan

Japanska fredsklockan vid FN i New York

Bild:UN Japanese Peace Bell Japanese Inscription.JPG|Japanska fredsklockan vid FN:s högkvarter i New York, officiellt skänkt av det japanska folket 1952 till FN, anordnat av Japans FN-föreningUppgifter från en webbkälla på FN:s hemsida www.un.org i artikeln Japanese Peace Bell på engelskspråkiga Wikipedia. Bild:Japanese Peace Bell of United Nations.JPG|Japanska fredsklockan i sitt klockhus i parken utanför FN-byggnaden Bild:Japanese Peace Bell.JPG|Klockhuset med klockan inifrån bottenvåningen i FN-byggnaden

Klockornas historia

En kopparklocka gjord av nordamerikanska indianer före Columbus

Större och mindre klockor, med eller utan sammanhang med kulten (kulten kunde i vissa fall ske i bostäderna), har i forntiden använts av egyptier, assyrier, greker, romare, kineser och andra asiatiska folk. Stora klockor i kyrktorn infördes av den kristna kyrkan.

Klockornas ursprung i Mellanöstern. Den förmodat äldsta klockan

Klockor i Romerska riket före kristendomen

Små klockor på en figur, som hittats vid utgrävningar i Herculaneum

Klockor var alltså bland annat en samlingssignal och det var en mycket vanlig användning i Romarriket. Därför var de första kristna i kristendomens urtid bestämt avvisande mot klockor och ringning och den inställningen hölls vid liv i flera hundra år. När man kallade församlingen till gudstjänst skedde det först dels muntligen (då församlingen ännu var liten), sedan alltmer genom utropare, dels genom trumpetstötar (trumpet efter en förebild i Gamla testamentet) eller genom slag mot en simandron, ett slags egendomlig ljudapparat av trä eller metall, som under sitt gamla namn simandron ännu begagnas i små kyrkor i Grekland och f. ö. på vissa andra platser under påsken.

Kristendomens övertagande av bruket av klockor

Men ju mer erkänd och alltmer spridd kristendomen blev och när gudstjänsterna inte längre behövde hållas i hemlighet i katakomber och andra lokaler, behövdes en mer rationell samlingssignal. Det gällde framförallt klostren, där munkarna var ute på fälten och andra vidsträckta områden. Den gamla hedniska klockan kom då väl till pass och spreds sedan alltmer.Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, En historisk återblick, s. 3.

Den äldsta användningen av kyrkklockor kan härledas till Italien år 535. Den bevisligen äldsta gjutna klocka som nämligen använts av kristna är en klocka som beställdes av ett kloster i Neapel år 535 och levererades från den nordafrikanskaa forntida staden Kartago. Innan dess kan dock handklockor ha använts av kristna på Irland som dock troligen inte var gjutna kyrkklockor i dagens mening, möjligen först på Irland, på 500-talet (se mer nedan)

Därefter började kyrkklockorna ljuda på alltfler ställen – först i Italien och Frankrike, vilka var föregångsländer när det gäller detta (ganska vanligt där redan på 600-talet), sedan i hela kristenheten, som i stort sett gäller än idag. På 800-talet var bruket av ”tempelklockor” praktiskt taget i allmänt bruk i de flesta Europas kyrkor.

Under Karl den stores tid på 800-talet var klockor alltså i allmänt bruk i de västerländska kyrkorna, och det finns uppgifter om att en munk och klockgjutare Tancho då förfärdigat en stor klocka för Aachens domkyrka. I österländska kyrkan infördes de stora klockorna ungefär samtidigt på 800-talet. Venedigs doge Orso I skänkte den bysantinske kejsaren tolv klockor, som hängdes upp i ett torn nära Hagia Sofia (Sofiakyrkan). När kyrkklockor infördes bidrog det till att bevara bruket av kyrktorn, fristående eller med kyrkan sammanbyggda, även om tornen från början hade uppförts för försvarsändamål.

Den vanliga uppgiften, att kyrkklockorna är en uppfinning av biskop Paullinus i Nola i Kampanien, verkar inte sannolik, eftersom Paullinus i sina skrifter ofta skildrar kyrkor i stiftet men inte nämner kyrkklockor. Den första vittnesbörden om klockor ges av Gregorius af Tours (539-595). De medeltida latinska namnen på klocka, campana (därav ordet Kampanil för klocktorn vid kyrkor) och nola, avsåg troligen materialet, i vilket ingick den förträffliga kopparn från Kampaniens. För övrigt kallar Gregorius klockan för signum, ett ord som övergick till medeltiden officiella kyrkospråk. Många ofta de äldsta klockorna var förmodligen av järn, i formen tämligen lika en koskälla. En sådan, enligt uppgift från 613, finns ännu kvar i Köln, i Kölnerdomen. Se mer om den i bildtexten till bilden över Lullusglocke ovan under rubriken Kyrkklockans utseende under olika tider.

Kyrkklockornas historia i Sverige

Klockor i Sverige under Ansgars tid

När Ansgar kom till Sverige på 800-talet kom klockorna hit, även om man med säkerhet vet att han inte förde med sig någon klocka. På Ansgars första missionsresa till Sverige blev han överfallen av sjörövare – det vill säga svenskara viking. Då förlorade han ägodelar och skepp och helt utblottad (alltså utan klocka), lyckades han dock ta sig till Sverige, där han kunde genomföra sin mission.

En kyrka uppfördes i samband med det på 830-talet i Birka, men det dröjde inte länge innan den fick en klocka för altaret och en större klocka för tornet, eftersom det ju var allmänt att kyrkor hade klockor vid denna tid (se ovan under föregående rubrik). I ett dokument utfärdat av abboten i tyska Fulda, meddelas att han sänder dessa två klockor till Birka. Då man vet att denne abbot dog 856 och att brevet säkert är av mycket tidigare datum, är slutsatsen att klockorna nådde Birka inte så långt efter uppförandet av den lilla Birka-kyrkan. Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, En historisk återblick, s. 5.

Bevarade klockor i Sverige från 1100-talet

Den äldsta kända bevarade klockan i Sverige är gjuten i början av 1100-talet och påträffades under en plöjning av en åker i Uppland 1916. Den finns nu i Statens historiska museum. Sveriges äldsta bevarade klocka som är i bruk verkar vara en klocka i Ödskölts kyrka i Dalsland som verkar vara gjuten under andra hälften av 1100-talet (utan inskrifter som var brukligt på klockor före 1200-talet. Klockgjutarkonsten har sedan 1100-talet utvecklats mycket, vilket de följande avsnitten minner om.

Den gamla lillklockan i Saleby

Kyrkklockan i Saleby i Västergötland

med runinskrift från 1228 I början av svensk medeltid och vikingatid göts klockorna av munkar vid klostren (därför var det en abbot som skickade klockan till Birka ovan). Men på 1200-talet blev det ett vanligt civilsyrket hantverk. Då började också tillverkningsåret och inskrifter på latin (i Sverige även med runor) gjutas in i klockan på dess mantelyta (nere i Centraleuropa redan på 1100-talet). Den äldsta bevarade svenska klocka som har tillverkningsåret ingjutet är klockan är den gamla lillklockan i Saleby kyrka i Saleby mellan Lidköping och Skara i Västergötland. Den göts under kungs Erik läspe och halte regeringstid och invigningen av klockan förrättades av biskop Bengt i Skara. Den är försedd med en runinskrift som i översättning lyder:

Då jag var gjord, då var ett tusen tvåhundra tjugo vintrar och åtta från Guds födelse. Hell Maria, full av nåd. Dionysius vare välsignad.

Jungfru Maria och Sankt Dionysius verkar alltså ha varit de helgon kyrkan har helgats åt (”Sankt Dionysius kyrka”).

Denna klockas 700-årsjubileum firades 9 december 1928 av en kantat skriven av hovpredikanten och psalmdiktaren Paul Nilsson och av musik skriven av Skara domkyrkas organist Ivar Widén. Jubiléet uppmärksammades i hela svenska pressen och klockan förärades ringa in år 1929 i radio.

Klockan blev allvarligt skadad 1963 efter att elektrisk ringning med motorer under tre år använts för klockan efter installeringen 1960. Järnbygeln inne i klockan där kläppen var upphängd hade nämligen slitits ut och kläppen därför fallit ned. Det rapporterades enligt då gällande lag till Riksantikvarieämbetet i Stockholm.

Experter som sedan undersökt klockan fann att 730 års handringning hade slitit på klockan mindre än tre års elektrisk ringning! Bergholtz klockgjuteri i Sigtunaar fick uppdraget att utföra den svåra reparationen. Därefter händes den upp i en ny klockstapel på kyrkogården för att användas endast vid högtidliga tillfällen som vid begravning och nyårsringningar. Det sker nu av försiktighetsskäl genom handringning. Samtidigt beställdes en ny lillklocka som hängdes upp i tornet på den gamlas plats bredvid den gamla storklockan.Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, En historisk återblick, s. 6.

Mästergjutare under medeltiden

På 1200-talet började alltså tillverkningsåret ingjutas i klockan, men på 1300-talet började även tillverkaren signera sina verk. Det första kända klockgjutarnamnet är Mäster Håkan som var verksam i Västergötland.

Kontakter inom skrået med utländska mästare förbättrade sedan alltmer hantverkets produktutveckling. Därför blev det allt vanligare på 1400-talet med dekorationer och figurframställningar på klockorna och klangen blev alltmer välljudande. Kulmen nåddes i Sverige under 1500-talets första hälft, då mäster Bosse Jacobsson och hans son Johannes Boson i Stockholm och Ulf Svensson i Skänninge. De skapade en serie klockor som anses vara bland de förnämsta klockor som någonsin gjutits i Sverige.

Reformationens inverkan på klocktillverkningen

Efter att Gustav Vasa genomförde reformationen i Sverige införde han strax efter det också en klockskatt år 1531. Den innebar att (i stort sett) alla storklockor i kyrkorna skulle smältas ner, metallen säljas och intäkten erläggas som skatt till kronan. Härvid förlorades ett stort material av kulturskatter i Sverige. Nya klockor kunde inte tillverkas i Sverige under sådana omständigheter eftersom ingen socken ville betala extra i skatt. Tillverkningen upphörde därför i Sverige och klockor som är bevarade från denna tid har importerats från Nordtyskland.

Klockgjuterikonstens renässans. Meyerska Styckgjuteriet

1626 kan ses som ett märkesår i svensk klockgjutnings historia. Då bildades nämligen Klock-, Kron- och Styckgjutarämbetet i Stockholm. Regeringen lät inkalla utländska mästare, som fick stor betydelse för yrkets utveckling i Sverige.

Den främste av dem var utan tvekan Gerdt Meyer, som kom hit på 1630-talet. Han startade Meyerska Styckgjuteriet vid Hötorget i Stockholm, som under sekler tillverkade många klockor i Sverige. Detta gjuteri flyttades 1799 till Marieberg i Stockholm och 1815 levererades exempelvis fyra stora klockor till Göteborgs domkyrka därifrån, varav de tre mindre är bevarade. Den sex ton tunga storklockan fick dock en spricka vid Oskar II:s själaringning 1907 och ersattes efter många turer 1925 av en ny från ett annat gjuteri.Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, En historisk återblick, s. 7 och s. 9-13.

Under Hötorgstiden drevs gjuteriet av ättlingar till grundaren i fyra generationer. Grundarens sonsonson Gerhard Meyer den yngre blev en av de rikaste, duktigaste och mest betydande inom släkten. Han donerade sin fastighet vid Rödbotorget i Stockholm till Kungliga Målarakademien, nuvarande Akademien för de fria konsterna (oftast kallad Konstakademien) och Konsthögskolan och byggnaden används fortfarande av dem.Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, En historisk återblick, s. 7.Uppgifter om släkten Meyers olika medlemmar och om styckgjuteriet (och klockgjuteriet) ur gamla Nordisk Familjebok på [1] och [1] .

Senare utveckling. Klockgjuterier i Sverige idag

Klockgjutningens historia ledde senare till allt fler dekorationer och inskrifter på klockmantlarna att det till slut nådde sin kulmen under 1700- och 1800-talen, eftersom det verkade estetiskt mindre tilltalande. Under 1900-talet har man åter gått tillbaka till mer enkla och värdigare former i dekorationerna.

Bergholtz klockgjuteri AB i Sigtuna och M & E Ohlssons klockgjuteri AB (äldre: M & O Ohlssons klockgjuteri AB) i Ystad är de två klockgjuterier som idag ännu är kvar som klockgjuterier och båda har sina rötter som företag i 1800-talet.Uppgifter om M&E Ohlssons klockgjuteri AB på www.gulex.se .Uppgifter om Bergholtz klockgjuteri AB:s historia på företagets egen hemsida .

Världens och Sveriges största klockor under olika tider

(till höger om tornet)Se fler bilder på Tsar Kolokol på andra länken till Wikimedia commons under rubriken Externa länkar här nedan.]]

Tsar Kolokol i Moskva

Tsar Kolokol med människor framför

Den stora Chionin-klockan i Kyoto, Japan. Klockans storlek är tydlig om man jämför med mannen under klockan på bilden

Världens största klocka, Tsar Kolokol, 'tsarklockan' (jämför Tsar Bomba), göts i Ryssland 1733 av klockgjutarfamiljen Motorin och finns i Kreml i Moskva. Både diametern och längden på den är över sju meter (nästan 3 våningar hög) och vikten är 195 ton. Den föll dock ned från klocktornet vid en brand redan 1737. Då slogs en stor del av klockans mantel ur, vilket gjorde den funktionsoduglig och därför är den sedan dess på marken utanför Kremls klocktorn Ivan Velikij mitt i Kreml. Först fick den sedan ligga på marken och den sjönk allt djupare tills det 1836 beslöts att lyfta upp den ur jorden vilket krävde 600 soldaters mankraft för att åstadkomma. Idag finns i Ivan Velikij-tornet i Moskva en annan stor klockmastodont som väger 128 ton.Raydenmizzis genomgång av stora klockor i världen på YouTube . Ringare ringer i denna klocka genom att svinga den stora kläppen i den, och till övriga klockor finns i princip trådar till kläpparna som sköts av en ringare.Se mer i webbkälla nummer 4 här nedan under rubriken Webbkällor om ringningsseder i olika länder.

Lista över de största klockorna i världen och i historien

• Den stora klockan i Dhammazedi i Burma kan ha varit den största klockan som någonsin gjorts. Den förlorades i en flod efter att ha blivit förflyttad från ett tempel av portugiserna 1608. Den rapporteras ha vägt omkring 300 ton.Uppgifter från denna del av den ryska hemsidan www.russianbells.com och från denna del (1) denna del (2) av hemsidan www.myanmars.net.
• Tsar Kolokol i Moskva är den största bevarade klockan i världen, dock defekt (inte fungerande) (se mer om den här ovan i föregående avsnitt).
• Den stora Mingun-klockan, i Mingun i Burma, är den största fungerande klockan i världen och väger 97 ton.
• Stora klockan i Kyoto i Japan, som väger 74 ton.Källorna till artikeln Bell (instrument) på engelskspråkiga Wikipedia
• Bronsklockan i Klocktornet i Peking, som väger 63 ton, se närmare om den i artikeln Trum- och klocktornen i Peking.
• Järnklockan vid Trumtornet i Peking, som väger 50 ton. Den hängde för 500 år sedan i Klocktornet i Peking, då den ersattes av bronsklockan. Se mer om den i artikeln Trum- och klocktornen i Peking.
• Gotenba-klockan, i turist- och rekreationsorten Gotenba, prefekturen Shizuoka i Japan, är den största fritt svingande klockan i världen sedan år 2006 och väger 79 900 lb (lb = engelska skålpund). Den hänger i en fritt stående ställning, och rings för hand. Den göts av det nederländska klockgjuteriet Koninklijke Eijsbouts 2006.
• Monument Millenium Bell eller World Peace Bell i Newport, Kentucky i USAskiftet, som göts inför millennie 2000, väger dryga 33,2 ton. Den var den största fungerande fritt svingande klockan i världen fram till 2006. Den göts av Paccard i Frankrike. Själva klockan väger 66,000 skålpund (förkortas lb) medan totala vikten som svänger vid ringning (inklusive kläpp, klockstock andra tillbehör) är 89,390 lb.Uppgifter från en webbkälla i form av en kort artikel om World Peace Bell på Kentucky stads hemsida (där en bild på den ibland visas på sidans överkant) och från webbkällan Klockgjuteriet Paccards hemsida, med uppgifter om deras gjutning av klockan World Peace Bell (på franska) i artikeln World Peace Bell på engelskspråkiga Wikipedia.
• Kaiserglocke eller Gloriosa i Kölnerdomen, vägde 26,2 ton och göts 1873, men smältes ner 1918 (se mer nedan under rubriken Sankt Petersglocke, Kaiserglocke och die Pummerin).
• Kung Seongdeoks klocka är den största bevarade klockan i Korea. Det fullständiga koreanska namnet är 'kung Seongdeok den stores heliga klocka'. Den är också känd som klockan I Bongdeoksa-templet, det tempel där den först hystes. Den väger cirka 25 ton och göts första gången 771 e.Kr. Den förvaras nu i Nationella museet i Gyeongju.
• Sankt Petersglocke i Kölnerdomen (se mer nedan under rubriken Sankt Petersglocke, Kaiserglocke och die Pummerin).
• Maria Dolens, en klocka för stupade i Rovereto, nära regionhuvudstaden Trento i regionen Trentino-Alto Adige. Den väger 22,6 ton och är Italiens största klocka.Maria Dolens i Rovereto på YouTube.
• Die Pummerin i Stefansdomen i Wien på 21 ton (se nedan under rubriken Sankt Petersglocke, Kaiserglocke och die Pummerin).
• Concordia på en bergstopp i Alperna, 18 ton tung. Ett klipp med klockan Concordia på YouTube .

Bild:Korea south silla bell.jpg|Kung Seongdeoks klocka i Sydkorea Bild:WorldPeaceBell-Kentucky.jpg|Monument Millenium Bell eller World Peace Bell i Kentucky Bild:Libertybell alone small.jpg|Liberty Bell i Philadelphia, Pennsylvania

Andra stora och berömda klockor

• Great Paul i Sankt Pauls-katedralen i London, England (se mer nedan under rubriken De fyra tyngsta klockorna i Storbritannien).
• Big Ben vid parlammentshuset i London. Den väger 14 ton (se mer nedan under rubriken De fyra tyngsta klockorna i Storbritannien).
• Great George I Liverpool Cathedral, en 14 ton tung klocka (se mer nedan under rubriken De fyra tyngsta klockorna i Storbritannien).
• Sigismundklockan i Wawelkatedralen på Wawel i Kraków, Polen, gjuten 1520 (se mer nedan under rubriken Sigismundklockan i Polen).
• Great Tom är en klocka som väger över sex ton, vid Christ Church i Oxford (se mer nedan under rubriken De fyra tyngsta klockorna i Storbritannien)
• Liberty Bell “frihetsklockan” i Philadelphia, Pennsylvania i USA är en historisk klocka i Independence Hall och ringdes 4 juli 1776 för att markera den amerikanska självständigheten.

Sankt Petersglocke, Kaiserglocke och die Pummerin

Sankt Petersglocke ('Sankt Petersklockan') (i folkmun på Kölndialekten Kölsch kallad D’r Decke Pitter eller Dicker Pitter, ”tjocke Petter”) i Kölnerdomen är den tredje största fritt svingande klockan i världen och den nionde största ännu bevarade klockan i världen med sina 24 ton (och var länge etta i världen och är det ännu i Europa). Kläppen väger ungefär 1 ton. Den göts 1922.Martin Seidler, Die Kölner Domglocken, Verlag Kölner Dom, andra upplagan oktober 2000, ISBN 3-922442-40-4” i artikeln St. Petersglocke på tyskspråkiga Wikipedia .

Bild:CathedralCologneBell.jpg|Sankt Petersglocke i Kölnerdomen på 24 ton. En man står under klockan som jämförelse Bild:St. Petersglocke.JPG|Sankt Petersglocke har grundtonen c° Bild:Petersglocke.JPG|Sankt Petersglocke i gång

Den är den största klockan i världen med rak klockstock och som svänger kring klockstocken ovanför klockan. Både Gotenba-klockan och World Peace Bell har en rotationspunkt som innebär att de svänger runt sin egen tyngdpunkt och alltså mer liknar rullning än svängning. Alltså kan Sankt Petersglocke ändå anses som den största fritt svingande klockan I världen.

Föregångaren till Sankt Petersglocke, Kaiserglocke eller Gloriosa som göts 1873, var större och vägde 26 250 kg, men smältes ner 1918 för att gjutas om till kanoner i första världskriget. Kläppen från 1909 (ersatte en äldre kläpp som störtat ner) finns fortfarande kvar att beskåda i en kammare i Kölnerdomens södra torn och är 3,13 meter lång och väger 1 015 kg. Samma år lyckades man installera motordriven ringning av klockan, vilket misslyckats tidigare, men vid det laget lyckats med de övriga klockorna. 53 ringare hade tidigare krävts för att ringa i klockan.En webbkälla om Kaisersglocke och Sankt Petersglocke i artikeln Kaisersglocke på tyskspråkiga Wikipedia .

Die Pummerin i Stefansdomen i Wien på 21 ton är också en av de större svingande klockorna i världen.ett klipp med die Pummerin på YouTube och ett annat klipp om att en ny motor installeras för die Pummerin. Dess föregångare före andra världskriget var den största svingande klockan i världen under ett par hundra år.En webbkälla om die Pummerin i [http://de.wikipedia.org/wiki/Pummerin Pummerin i tyskspråkiga Wikipedia.

med de berömda urtavlorna (världens största urtavlor). Den största slagklockan i tornuret kallas Big Ben.]]

De fyra tyngsta klockorna i Storbritannien

I Storbritannien är den största klockan Great Paul i Sankt Pauls-katedralen. Den ringer klockan 13.00 varje dag (middagsringning) och väger 16,5 ton.En sida om Sankt Pauls-katedralens klockor på Sankt Pauls-katedralens hemsida http://www.stpauls.co.uk.

Big Ben är en stor klocka i klocktornet med de berömda urtavlorna (världens största urtavlor) vid Westminsterpalatset (palatset där