Landskap

Landskap är geografiska områden som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor starkt identifierar sig med än i dag. Därför lever landskapen kvar i bland annat ortnamn, dialekterer, folkdräkt samt gamla traditioner av olika slag, och varje landskap har sina egna landskapssymboler.

De flesta svenskar tenderar att identifiera sig mer med sitt landskap än med sitt län. Ett undantag är de som bor i Norrbottens och Västerbottens län, där den regionala identiteten mera är baserad på länstillhörighet. På samma sätt identifierar sig de flesta svenskar, åtminstone på landsbygden, mer med sin socken än med sin kommun.

Sverige har 25 historiska landskap vars ursprung går tillbaka till forntiden. Ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar och landsting. Som förvaltningsenheter har landskapen i Sverige ersatts av indelningen i län genom regeringsformen 1634 och landskapens gränser betraktas sedan dess, av Lantmäteriet, som i princip oföränderliga. I Norrbotten kom man dock att betrakta sig som ett landskap efter delningen av Västerbottens län 1810.

Idag är landskapens enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom Sveriges kungahus. Inom turistnäringen används dock ofta landskapen vid marknadsföringen. De flesta idrottsförbund i Sverige är indelade efter landskap, även om länsindelning också förekommer. Svenska runstensar och föremål i Statens historiska museum samlingar grupperas efter landskap.

I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den del av det äldre Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning år 1998 infördes en ny form av sekundärkommun, som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.

Landskap

Landskap i olika länder

Se även