www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-26
  Länkar hit 
Nyligen avlidna
Harry Martinson
Sture Allén
1989
1986
Länklista » Länklista » 12 november
Lista över svenskspråkiga författare
Lista över Svenska Akademiens ledamöter
Länklista » Länklista » Ture Rangström (dramatiker)
Litteraturåret 1961
Lars
Peter Bratt
Salman Rushdie-affären
Doblougska priset
Harry Martinson-priset
Boklotteriet
Boklotteriets stipendiater 1953
Boklotteriets stipendiater 1961
Litteraturfrämjandets stipendiater 1972
  Andra språk 
frLars Gyllensten
noLars Gyllensten
Kategori: Ledamöter av Svenska Akademien Svenska Akademiens ständiga sekreterare Svenskspråkiga författare Personer verksamma vid Karolinska Institutet Födda 1921 Avlidna 2006 Svenska författare Svenska histologer

Lars Gyllensten

Lars Gyllensten, född 12 november 1921 i Stockholm, död där 25 maj 2006, var svensk författare och läkare. Han var son till disponent Carl Gyllensten och Ingrid Rangström, som var syster till tonsättaren Ture Rangström, till vilkens sonson, dramatikern Ture Rangström, Gyllensten följaktligen var fars kusin.

Lars Gyllensten doktorerade 1953 med en avhandling om brässen och sköldkörteln. Han debuterade som författare med Camera obscura tillsammans med Torgny Greitz 1946. Boken betraktas gärna som en drift med fyrtiotalismens lyrik. Den första boken i eget namn var Moderna myter (1949) som följdes av Det blå skeppet (1950) och Barnabok (1952).

Han var prosektor, sedermera biträdande professor, i histologi vid Karolinska institutet från 1955 till 1973, då han vid 52 års ålder blev författare på heltid. 1966 blev han ledamot av Svenska Akademien, stol 14, och var dess ständige sekreterare 1977-1986, samt ledamot av dess Nobelkommitté 1968-1987. Från 1979 var han ledamot av Nobelstiftelsen, där han även var ordförande 1987-1993. Dessutom var Gyllensten hedersledamot av Vitterhetsakademien. Lars Gyllensten lämnade Svenska Akademien 1989 sedan ledamöterna inte kunnat enas om att fördöma Ayatolla Khomeinis hot om att låta döda författaren Salman Rushdie. Bland offentliga uppdrag kan nämnas att han var styrelseledamot av Sveriges Radio från 1967, utsedd av Kungl. Majestät.

Lars Gyllensten debatterade gärna genom dagspressen och initierade under flera decennier uppfriskande ordväxlingar främst i bistånds-, miljö- och trafikfrågor. Han var uttalad motståndare till bilismen och körde själv inte bil. På 1960-talets kom Gyllensten med ett upprop till den svenska regeringen i biståndpolitiken i form av en underskriftskampanj där akademiker förklarade sig villiga avstå en del av lönen till förmån för ökat internationellt bistånd. I fråga om Vindelälven utbyggnad var Gyllensten en stark motståndare till exploatering av älven och han redovisade kraftfullt sina synpunkter i debatt med statsminister Olof Palme.

I 1960-talets trolöshetdebatt uttryckte Lars Gyllensten en genuin motvilja mot ideologierer och utopi. Ideologisk övertygelse ledde enligt Gyllensten mänskligheten åt fel håll vilket föranledde honom att lansera 'Tio budord - the new look'. Det först budet löd 'Du skall inga andra gudar ha än provisorier' och han förklarade vidare att 'Varje gud, som inte är ett provisorium, är ett beläte - och du skall inte dyrka beläten, för då dyrkar du i själva verket dig själv och dina egna inbillningar och begrepp och blir en skrymtare eller en fähund eller en tyrann, allt efter din förmåga.' Två andra bud var 'Tänk på att andra mår lika väl av komfort som du själv' och 'Många har det bättre än de förtjänar - hör du till dem, så dela med dig. Annars stjäl du'.

Gyllensten utgav 2000 sina memoarer med titeln Minnen, bara minnen, som bland annat innehåller en del kritik mot Svenska Akademien och mot hans efterträdare som ständig sekreterare, Sture Allén.

1 Bibliografi
2 Priser och utmärkelser
3 Externa länkar

Bibliografi

  • Camera obscura 1946 (under pseudonymen Jan Wictor, tillsammans med Torgny Greitz)
  • Moderna myter 1949
  • Det blÃ¥ skeppet 1950
  • Barnabok 1952
  • Carnivora 1953
  • Senilia 1956
  • Senatorn 1958
  • Sokrates död 1960
  • Desperados 1962
  • Kains memoarer 1963
  • Nihilistiskt credo 1964
  • Juvenilia 1965
  • Lotus i Hades 1966
  • Diarium spirituale 1968
  • Palatset i parken 1970
  • Ur min offentliga sektor 1971
  • Mänskan djuren all naturen 1971
  • Grottan i öknen 1973
  • I skuggan av Don Juan 1975
  • Lapptäcken-Livstecken 1976
  • Tal pÃ¥ Övralid 1969, 1977
  • Baklängesminnen 1978
  • Klipp i 70-talet 1979
  • Nobelpriset i litteratur 1980
  • Huvudskallebok 1981
  • Svenska akademien förr och nu 1982
  • Provdockan 1983
  • Rätt och slätt 1983
  • Skuggans Ã¥terkomst eller Don Juan gÃ¥r igen 1985
  • Sju vise mästare om kärlek 1986
  • Just sÃ¥ eller kanske det 1989
  • HjärnfilspÃ¥n 1989 (under pseudonymen Pär Silje)
  • Det himmelska gästabudet 1991
  • SÃ¥ var det sagt 1992
  • Hack i häl pÃ¥ Minerva (med Georg Klein) 1993
  • Anteckningar frÃ¥n en vindskupa 1993
  • Ljuset ur skuggornas värld 1995
  • Augustin och Celestine: om nÃ¥ra smÃ¥ loppors liv och leverne 1995
  • Om Berzelius och Svenska akademien 1997
  • Kistbrev 1998
  • Minnen, bara minnen 2000
  • Med andras ord, och egna 2004 (citatsamling)

Priser och utmärkelser

Externa länkar


Företrädare:
}
Svenska Akademien,
Stol nr 14

1966-2006
Efterträdare:
}

Ledamöter av Svenska Akademien
1. Sten Rudholm â€¢ 2. Bo Ralph â€¢ 3. Sture Allén â€¢ 4. vakant  â€¢ 5. Göran Malmqvist â€¢ 6. Birgitta Trotzig â€¢ 7. Knut Ahnlund â€¢ 8. Jesper Svenbro â€¢ 9. Torgny Lindgren â€¢ 10. Peter Englund â€¢ 11. Ulf Linde â€¢ 12. Per Wästberg â€¢ 13. Gunnel Vallquist â€¢ 14. Kristina Lugn â€¢ 15. Kerstin Ekman â€¢ 16. Kjell Espmark â€¢ 17. Horace Engdahl â€¢ 18. Katarina Frostenson

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.