| Navigation |
| » |
| » |
| » |
| » |
| » |
»  |
| Ändrad: 2007-11-21 |
|
|
Historia
Lettland (historiskt uppdelat i Livland och Kurland) dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland förblev självständigt. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.
Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.
Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen.
Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.
Politik
Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i parlamentet.
Landet höll en folkomröstning den 20:e september 2003 om inträde till EU. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en full medlem i EU första maj 2004. Lettland har även varit medlem i NATO sedan den 29:e mars 2004.
Geografi
Sjöar
Lettland har omkring 5000 sjöar. Den historiskt största är Lubans som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Razna på 55 km².
Floder
Det flyter runt 1000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Dvina, Venta, Lielupe och Gauja.
Landskap
Län
Landskapen är i sin tur indelade i län ( rajon), totalt 26 stycken:
Städer
Se även: Pagasts
Demografi
Befolkningen uppgår till 2 385 231; av dessa är 57,6% letter, 29,6% ryssar, 4,1% vitryssar, 2,7% ukrainare, 2,5% polacker, 1,4% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver).
Lettiska är Lettlands officella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska.
Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-1989 i tusental[Library of Congress Country Studies ]
|
| 1935
| 1959
| 1970
| 1979
| 1989
|
| Etniskt ursprung
| Antal
| Procent
| Antal
| Procent
| Antal
| Procent
| Antal
| Procent
| Antal
| Procent
|
| Letter
| 1 467,0
| 77,0
| 1 297,9
| 62,0
| 1 341,8
| 56,8
| 1 344,1
| 54,0
| 1 387,8
| 52,0
|
| Ryssar
| 168,3
| 8,8
| 556,4
| 26,6
| 704,6
| 29,8
| 821,5
| 32,8
| 905,5
| 34,0
|
| Judar
| 93,4
| 4,9
| 36,6
| 1,7
| 36,7
| 1,6
| 28,3
| 1,1
| 22,9
| 0,9
|
| Tyskar
| 62,1
| 3,3
| 1,6
| 0,1
| 5,4
| 0,2
| 3,3
| 0,1
| 3,8
| 0,1
|
| Polacker
| 48,6
| 2,6
| 59,8
| 2,9
| 63,0
| 2,7
| 62,7
| 2,5
| 60,4
| 2,3
|
| Vitryssar
| 26,8
| 1,4
| 61,6
| 2,9
| 94,7
| 4,0
| 111,5
| 4,5
| 119,7
| 4,5
|
| Litauer
| 22,8
| 1,2
| 32,4
| 1,5
| 40,6
| 1,7
| 37,8
| 1,5
| 34,6
| 1,3
|
| Ester
| 6,9
| 0,4
| 4,6
| 0,2
| 4,3
| 0,2
| 3,7
| 0,1
| 3,3
| 0,1
|
| Romer
| 3,8
| 0,2
| 4,3
| 0,2
| 5,4
| 0,2
| 6,1
| 0,2
| 7,0
| 0,3
|
| Ukrainare
| 1,8
| --
| 29,4
| 1,4
| 53,5
| 2,3
| 66,7
| 2,7
| 92,1
| 3,4
|
| Tatarer
| --
| 0,0
| 1,8
| 0,1
| 2,7
| 0,1
| 3,8
| 0,2
| 4,8
| 0,2
|
| TOTALT
| 1 901,5
| 100,0
| 2 086,4
| 100,0
| 2 352,7
| 100,0
| 2 489,5
| 100,0
| 2 641,9
| 100,0
|
Industri
Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.
Sport
Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.
Referenser
Externa länkar
|
|
Letland
Latvia
Lettonie
Latvia
|
Om 
