www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-06
  Länkar hit 
Klass
Mängdlära
Mängd
Naturliga tal
Kardinaltal
Aleftal
Länklista » Kontinuumhypotesen
Kontinuum
Matematik
AC
Axiom
Cantors sats
Delmängd
Äkta delmängd
Urvalsaxiomet
Element (mängdteori)
Abstraktionsprincipen
Urelement
Logik
Stora kardinaltal
Oavgörbar
Georg Cantor
Generaliserade kontinuumhypotesen
Länklista » Snitt
Differens
Komplement
Produkt (matematik)
Par
Relation
Mängdteoretiska axiom
Positiva tal
Extensionalitetsaxiomet
Lista över logikartiklar
Element
Ordinaltal
Disjunkta mängder
Länklista » Egenskap
Klass (matematik)
Audi
Linjärkombination
Predikatlogik
Nicolaus Cusanus
Tillhör
Universum (mängdteori)
Evighet
Wacław Sierpiński
Ultrafilter
Länklista » Forcing
Infinitetsaxiomet
Delmängdsaxiomet
Toposteori
Regularitetsaxiomet
  Andra språk 
daMængdelære
fiJoukko-oppi
frThéorie des ensembles
noMengdelære
Kategori: Mängdteori

Mängdteori

Mängdteori har en allmän och en specifik betydelse.

__TOC__

1 Allmän betydelse
2 Specifik betydelse

Allmän betydelse

Mängdteori är teorin om mängdener. Mängdteorin är oumbärlig i logik samtidigt som det är en av den rena matematikens grundstenar. I mängdteorin beskriver man vissa grundläggande egenskaper hos mängder med axiom för att se vad man kan bevisa i de olika teorierna. Den vanligaste mängdteorin är antagligen ZFC (se mängdteorier). Mängdteorin är även betydelsefull inom matematikfilosofin.

Namnet 'mängdlära' används ofta för att beteckna den icke-axiomatiska mängdteorin som den, till exempel , används i pedagogiskt syfte i Den nya matematiken, men används ibland synonymt med 'mängdteori'.

En mängd är en samling av objekt, elementen i mängden. I naiv mängdlära kan ett element vara vad som helst, men i ren mängdteori antar man normalt att alla objekt som studeras är mängder, dvs elementen i en mängd är själva mängder som i sin tur består av andra mängder etc. Detta motiveras av att nästan alla matematiska begrepp (tal, funktioner, algebraiska strukturer etc) kan reduceras till mängder. Dessutom blir det onödigt krångligt att ta med en ytterligare typ av objekt som inte har samma egenskaper som mängderna. Element som inte själva är mängder kallas urelement, men i normal mängdteori bortser man som sagt från dessa.

Ursprungligen tillät man också att mängder bildades utan restriktioner. Till exempel kunde man tala om mängden av alla mängder och mängden av alla mängder som uppfyller en viss egenskap. Dessa och liknande konstruktioner visade sig dock leda till paradoxer som till exempel Russells paradox. För att råda bot på detta byggde man upp mängdteori axiomatiskt vilket har lett fram till ovan nämnda ZFC (Zermelo-Fraenkels mängdteori med urvalsaxiomet).

Se även:

Specifik betydelse

Ordet mängdteori kan även syfta på en enskild teori inom mängdteorin i den första betydelsen, dvs ett axiomsystem med axiom som beskriver vissa grundläggande egenskaper hos mängder. Olika mängdteorier ger upphov till olika resultat om mängder. Exempel på mängdteorier är ZF och ZFC.

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.