Marginaleffekt (ofta negativ marginaleffekt) är ett begrepp inom nationalekonomin som innebär en negativ effekt vid en gräns, som medför minskade
incitament att arbeta. Det kan röra sig om en person som inte vill gå upp i arbetstid eftersom en för stor andel av lönen försvinner i skatt (se
statlig inkomstskatt och
värnskatt), eller en person som förlorar pengar på att arbeta mer, eftersom ett bidrag kan dras in vid en viss inkomst. Det som skiljer marginaleffekter från
marginalskatt är att man i marginaleffekterna även räknar in sänkningar av bidrag. Handlar det om att en arbetslös ska börja jobba kan man i marginaleffekterna även räkna in sådant som kostnad för resor till och från jobbet, ökade dagisavgifter, dyrare mat i personalmatsalen än hemma etc.
Exempel:
X får 15000 kronor i a-kassa. X får ett erbjudande om ett jobb med lönen 18000 kr före skatt, d.v.s. 3000 kronor mer. Av dessa återstår 2000 kr efter skatt. Reskostnaden till och från jobbet beräknar X till 800:- per månad. Lunch i personalmatsalen kostar 20:- mer per dag än att äta hemma, ca 420:- extra per månad. Barnomsorgskostnaden för X två barn ökar vid ökad inkomst med 150:-/mån, vidare sänks bostadsbidraget med 600:-/mån. Summan av ökade kostnader och sänkta bidrag blir 1970 kr. X tjänar alltså 30 kronor per månad på att gå från arbetslöshet till heltid.
