www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-18
  Länkar hit 
Fisk
Turism
Sri Lanka
Nairobi
Colombo
John Locke
Ludvig XIV av Frankrike
Denominación de Origen
Länklista » Restaurang
Kami
Livsmedel
Mat (olika betydelser)
Metabolism
Iraks historia
In natura
Walt Disney Company
Epikurism
SVT 1
Förning
Hotell
Tallrik
Molarer
Kabeljo
Cajsa Warg
Länklista » Rädda Joppe - död eller levande
Matlagning
Fest
Food and Drug Administration
Maträtt
One Piece
Aluminiumfolie
Upplysningsmärken
Lista över svenska TV-program
Unilever
Coop Norden
Bordsservis
Bär (mat)
Ostron
Hammarplast
PepsiCo
Durra
OSA
Malmöfestivalen
Mosbricka
Kittel
Kastriota
The Real Ghostbusters
Académie Culinaire de France
Länklista » Ekholmen, Linköping
Länklista » Mischa Billing
Brunalger
Kokkärl
Erik Videgård
Taco Bell
Konservburk
Hushållningssällskap
Slaget vid Golomb
Byffévagn
Beredskapslager
Förfädersdyrkan
Skolmat
STS-118
Länklista » Bordsskick
Matos
Alborgen
Länklista » Länklista »
  Andra språk 
daMad
fiRavinto
frNourriture
noMat
Kategori: Mat och dryck Hjälpmallar Hjälpmallar Hjälpmallar Hjälpmallar

Mat

För andra betydelser, se (olika betydelser)}}}.

Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur och ospecificerat ofta bara till vad människor äter. Det är framför allt om mat i den senare betydelsen den här artikeln handlar om. Mat är oftast av animaliskursprungt- eller växt, men flera undantag finns; det vanligaste och viktigaste av dessa är vatten.

Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. Mat omgärdas följdriktigt vanligen av många sociala, kulturella och religiösa konventioner som i varierande grad reglerar vad som äts, hur och när i olika delar av världen och av människor av olika sociala klasser. Vissa av dessa regler är direkt relaterade till frågor om hur man bör handskas med mat för att undvika matförgiftningar.

Produktion, distribution och konsumtion har sedan mycket lång tid varit inte bara kulturellt och socialt, utan också ekonomiskt och politiskt betydelsefullt, och allt mer uppmärksamhet har på senare tid getts även åt de allvarliga miljöaspekter som är förknippade med mat och mathantering.

Sammansättning och storlek av kost är direkt relaterat till hälsofrågor. Detta kommer till uttryck såväl i rika länder med så kallade välfärdssjukdomar som i fattiga länder där undernäring kan vara ett ofta återkommande problem och den globala obalans som råder när det gäller tillgång på mat leder till etiska frågor om rättvisa och jämlikhet, och är direkt relaterad till internationella hjälpinsatser, så kallade matprogram, ofta i regi av FN:s Världslivsmedelsprogram, World Food Programme.

Mat i väntan på vidare transport till södra Sudan som del av ett FN-program, oktober 2004

Mat i väntan på vidare transport till södra Sudan som del av ett FN-program, oktober 2004

1 Livsmedel
2 Matens fysiologi
3 Produktion
4 Distribution
5 Konsumtion
6 Matvetenskaper
7 Matpolitik
8 Se även
9 Litteratur
10 Externa länkar

Livsmedel

''Huvudartikeln: } saknas. Du kan hjälpa till genom att skapa den.
Exempel på skadligt livsmedel som många samhällen idag försöker skydda sina unga ifrån

Exempel på skadligt livsmedel som många samhällen idag försöker skydda sina unga ifrån

I många länder finns lagstiftning som både definierar vad som klassas som föda för människor och djur och reglerar hanteringen av denna. I den svenska lagens mening är exempelvis livsmedel allt som är avsett att intas genom munnen av människor, utom sådant som klassas som läkemedel. Förutom olika produkter från växt- och djurriket räknas till exempel dricksvatten (sedan 1991), alkohol och tobak som livsmedel.

Matens fysiologi

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}
Näringslära eller näringsfysiologi är den vetenskap som studerar förekomsten av näringsämnen och kroppens omsättning och upptag av dessa (metabolism); men den behandlar också sambandet mellan kost och hälsa, kostvanor och näringsbehov.

Produktion

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}
Människoproducerad mat som är betydligt äldre än stenålderns agrara revolutionen

Människoproducerad mat som är betydligt äldre än stenålderns agrara revolutionen

I likhet med vilda djur ägnade sig människan frÃ¥n början inte Ã¥t egen produktion av mat utan klarade sig genom att jaga och leta efter föda i naturen. Detta har historiskt varit det dominerande sättet för människan att proviantera och var allenarÃ¥dande fram till Mesolitikum, 12 000-6 000 Ã¥r före vÃ¥r tid. Under senare stenÃ¥lder domesticerades en del djur och framför allt lärde sig människan att bruka jorden och sÃ¥ producera mat pÃ¥ ett aktivt sätt. Trots att inslag av bÃ¥de jakt och letande fortfarande förekommer har jordbruk tillsammans med boskapsuppfödning därefter varit det dominerade framställningssätten för mat i de flesta samhällen.

Distribution

''Huvudartikeln: } saknas. Du kan hjälpa till genom att skapa den.
Från att tidigare huvudsakligen framställts för lokal konsumtion — inte sällan producerades mat först och främst för det egna hushållet — konsumeras idag den mesta maten långt bort från de platser där den framställs vilket ökat betydelsen av distributionsledet för mat. Det är en utveckling som både bygger på och är del av allt mer intensiva processer av globalisering och urbanisering. För många konsumenter betyder det ett kraftigt ökat utbud av matvaror, men också ett allt större mentalt avstånd mellan produktion och konsumtion.

Konsumtion

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}
Långt ifrån allt ätligt bedöms till vardags som mat, och vad som räknas till kategorin varierar mycket mellan olika samhällen och grupper i tid och rum. Det mänskliga intresset för mat har gett upphov till en omfattande litteratur i ämnet liksom till en mängd olika tekniker för beredning och matlagning. De flesta länder, regioner eller folkgrupper har sina speciella kök, med egna matlagningstraditioner och kulinariska regler som till exempel italiensk eller indisk mat. Mat är också en kraftfull markör för social tillhörighet och dito gränsdragningar och är ofta mer eller mindre starkt knutna till olika grupper i ett givet samhälle som exempelvis veganer, munkar, fattiga eller rika.
Salmonellabakterier — välkända för sin förmåga att ställa till problem med mat

Salmonellabakterier — välkända för sin förmåga att ställa till problem med mat

Matvetenskaper

''Huvudartikeln: } saknas. Du kan hjälpa till genom att skapa den.
Mat behandlas ur vetenskaplig synvinkel av en lång rad discipliner. Inom näringslära, eller näringsfysiologi, forskar man kring matens påverkan på människors hälsa. Inom olika områden av miljövetenskapnen, såsom ekotoxikologi och miljökemin, letar man efter samband mellan maten och miljön, exempelvis jordbruks- och fabriksutsläpps påverkan på områdena runtomkring eller hur olika tillsatser, till exempel sötningsmedel och smakförstärkare, påverkar miljön. Även vetenskaper som sociologi, antropologi och etnologi intresserar sig i hög grad för hur mat produceras, distribueras och konsumeras. Matlagning och matkultur studeras också inom gastronomi.

Matpolitik

''Huvudartikeln: } saknas. Du kan hjälpa till genom att skapa den.
Idag är produktion av mat ekonomiskt mycket betydelsefullt med många aktörer från enskilda småjordbrukare till multinationella handels- och matföretag. Jordbruk, djurhållning såväl som distribution och konsumtion av mat har vidare stora konsekvenser för natur och miljö. Mat och matrelaterade frågor är därför också viktiga politiskt i många länder och även internationellt.
Jean Anthelme Brillat-Savarins klassiker <em>Smakens fysiologi</em> från 1848 representerar <em>en</em> slags matrelaterad litteratur

Jean Anthelme Brillat-Savarins klassiker Smakens fysiologi från 1848 representerar en slags matrelaterad litteratur

Se även

Litteratur

  • Kenneth F. Kiple & Kriemhild Coneè Ornelas (red.) The Cambridge world history of food, New York: Cambridge University Press, 2000, ISBN 0-521-40216-6
  • Alan Davidson, The Oxford companion to food, Oxford: Oxford University Press, 1999, ISBN 0-19-211579-0
  • Lillemor Abrahamsson (red.) Näringslära för högskolan, Stockholm: Liber, 2006, ISBN 91-47-05239-2
'

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.