Medeltidens musik

Medeltidens musik, en epok i musikhistorien som inträffade något senare än den övriga kulturella medeltiden. Viktiga händelser var uppkomsten av flerstämmighet i sången, t ex trecento-madrigalsen, Guido av Arezzo notskrift och den gregorianska sången, den mässliturgi som fastställdes av påven Gregorius den store (död 604). För sångens del var språket nästan uteslutande latin. Viktiga influenser kom från judendomen, Orienten och Bysans, vilket uppblandades med germansk kultur i och med Karl den storeers erövringar. Musiken blev under denna tid mer komplicerad med avseende på rytmik och harmoni. Man kan ganska distinkt dela upp medeltidens musik i profan (världslig) och sakral (kyrklig) musik. I den profana kulturen var ballad ett viktigt inslag, och vandrande trubadurer var vanligt förekommande. Den sakrala musiken var kyrkans musik och spelades i katedralerna och kyrkorna medan folkets musik med texter, ofta om kärlek och andra vardagliga ting, var det som spelades av trubadurer och spelmän på gator och marknader och vid festliga tillfällen. Under medeltiden var det mycket vanligt förekommande att kyrkan kopierade populära profana musikstycken och satte en sakral text till dem.

Medeltidsmusiker i urval:

• Adam de la Halle
• Francesco Landino
• Guillaume de Machaut
• Guillaume Dufay
• Hildegard av Bingen
• Johannes Ockeghem
• Leoninus
• Perotinus
• Walther von der Vogelweide

Se även

• Medeltidsmusik (nutida)