Beståndsdelar
Förutom vatten består mjölk främst av
kolhydrater,
protein och
fett, men innehåller också andra viktiga näringsämnen som vitaminerna
A,
D och
B samt
kalcium,
fosfor och
selen.
Mjölk som livsmedel
Historiskt utvecklar människan
laktosintolerans i vuxen ålder, antagligen för att vänja henne av med att dia (hos naturfolk kan barnen ammas upp till fem års ålder)
[källa behövs;]. När människan i Europa blev bofast under
stenåldern och började idka boskapsskötsel gjorde bristen på näringsämnen djurmjölk till en viktig berikning av kosten.
Vid samma tid muterade människan i Europa så att hon kunde spjälka laktosen, mjölksockret. I andra områden i världen är laktosintolerans mycket vanligt, och yttrar sig genom dålig mage vid ett intag av större mängder mjök (mjölkprodukter som yoghurt ställer dock inte till problem). Varken i Asien eller i Afrika har mjölk en lika prominent plats i kosten för vuxna.
Mjölkproduktion
Mjölk som ska säljas till människor raffineras på
mejerier. I raffineringsprocessen ingår
separering,
pastörisering,
standardisering och
homogenisering. Mjölk kan förädlas till
filmjölk,
yoghurt,
smör,
grädde,
ost,
messmör och
kvarg. För att kon ska producera mjölk måste den föda en kalv, oftast efter
insemination(dock används tjur mest hos köttdjur). Kalven ges mjölkersättning, antingen direkt eller efter en viss tid, och mjölken från kon tas om hand. Mjölken tas ej om hand om det är hos köttdjur då går kalven kvar i vanligast ett halvår innan kalven tas ifrån för avvänjing så de äter gräs på heltid.
Historisk utveckling
Före den
industriella revolutionen skedde en begränsad och väldigt lokal mjölkproduktion. Endast vissa hållbara mjölkprodukter som
ost och bakteriekulturer för filmjölk kunde exporteras längre sträckor. Färsk mjölk producerades på landsbygden för hushållsbehov och för egen vidareförädling, i städerna var det vanligt att det fanns kor innanför eller strax utanför stadsgränsen. Eftersom mjölken inte kunde kylas ned och
pastörisering var okänt, skedde ibland
salmonellautbrott orsakad av mjölk. Även
tuberkulos kunde orsakas av att man drack mjölk. Därför kallades mjölken även för 'det vita giftet'. Ytterst få människor hade möjligheten att dricka mjölk utan var då hänvisade till raffinerade, hållbara mjölkprodukter. I princip all mjölk användes till att kärna
smör och göra
ost.
Pastörisering och kylteknik gjorde att man kunde skapa nya förutsättningar för mjölkproduktionen och att även ren oförädlad mjölk kunde säljas. Fortfarande var produktionen begränsad av transporttider och avstånd men lantbruk i närheten av större städer kunde gå över till mjölkproduktion och sälja det in till städerna. Detta gjorde att det fanns mejerier i så gott som varenda stad vid sekelskiftet 1900, ofta drevs dessa i form av jordbrukskooperativ med mjölkbönderna själva som delägare.
I Sverige blev mjölkindustrin väldigt framgångsrik under 1900-talet på grund av de nya industriella metoderna för pastörisering och förpackning. En aggressiv marknadsföring av mjölken som ett modernt alternativ till andra måltidsdrycker utfördes av framförallt mejeriernas lobbyorganisation, den svenska mjölkpropagandan. De lyckades till och med få igenom en lag som tvingade alla svenska skolor att servera mjölk vid skolluncherna. Detta lade grunden för en fortsatt stor mjölkkonsumtion i Sverige.
Under 1900-talet har nya tekniska framsteg kombinerat med nya transportmöjligheter m.m. betytt en drastisk minskning av antalet mejerier och mjölkproduktionen har därmed centraliserats. Även mjölkbönderna har minskat betydligt i antal och är numera (2006) omkring 8000 i hela Sverige.
Se även:
Externa länkar
Mælk
Maito
Lait
Melk
)
|
Om 
. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License 