Mol

Grundläggande användning i kemin

Mol är ett mycket viktigt begrepp inom kemin. Det knyter ihop den teoretiska mikrovärlden där man skriver reaktionsformler med enstaka molekyler och den praktiska makrovärlden där man i varje tesked öser enorma mängder molekyler som man inte kan räkna en och en. Ändå måste man veta hur många molekyler man tillsätter av olika ämnen för att reaktionen ska gå jämnt ut. I mikrovärlden kan man lätt räkna ut hur mycket en enda molekyl av ett visst ämne väger. Ur detta får vi också veta hur mycket en mol av ämnet väger i makrovärlden (se Molmassa). Vi kan därför med vågens hjälp ta rätt antal mol av varje ämne och därmed få en reaktion i provröret som stämmer kvantitativt med den teoretiska reaktionsformeln.

Definition och kommentar

Mol definieras som substansmängden av ett system som innehåller lika många element som det finns atomer i 0,012 kilogram kol-12. Detta antal kallas Avogadros tal. Definitionen säger också att enheten bara kan användas om det är angivet vilka element som substansmängden avser. Elementen kan vara atomer, molekylerer, jon, elektroner, andra partiklar eller angivna partikelgrupper.

Alla system på 1 mol har samma antal element, oberoende av tryck, temperatur och aggregationstillstånd. Observera dock att olika slag av element har olika massa. Ett system av atomer eller molekyler har en massa som beror på atommassan för de ingående atomerna. 1 mol ¹²C har massan 12 gram (exakt), 1 mol O₂ har massan 32 gram och 1 mol ¹Henen (väteisotop protium) har massan 1 gram.

Se även

Externa länkar

Internationella byrån för mått och vikt – Mol: engelska , franska