www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-27
  Länkar hit 
Mozilla
WebblÀsare
Phoenix
GTK+
SVG
Opera (webblÀsare)
Linux
Startsida
IT-Äret 2004
Lista över datorprogram
PÄskÀgg (programvara)
JÀmförelse mellan webblÀsare
Länklista » Länklista » Webmail
Linspire
Gecko (renderingsmotor)
Firebird
Eric S. Raymond
Firefox AK
Windows Genuine Advantage
FX
Camino
FireFTP
Istheshit.net
Firefox 2
Länklista » Iceweasel
Mozilla Sunbird
  Andra språk 
daMozilla Firefox
fiMozilla Firefox
frMozilla Firefox
noMozilla Firefox
Kategori: Fria webblÀsare Mozilla Artiklar som behöver fotnoter Artiklar som behöver fotnoter

Mozilla Firefox

Uppslagsordet Firefox leder hit. För andra betydelser, se Firefox (olika betydelser).
Mozilla Firefox Àr en fri webblÀsare som baseras pÄ öppen kÀllkod och finns till mÄnga operativsystem, bland annat Microsoft Windows, Mac OS X och GNU/Linux.

1 Historik
2 UtmÀrkande drag
3 Kritik
4 KĂ€llor
5 Se Àven
6 Externa lÀnkar

Historik

Firefox Ă€r en avknoppning av Mozilla som i sin tur var en fortsĂ€ttning pĂ„ Netscape Navigator. Syftet med avknoppningen var att man ville gĂ„ frĂ„n den monolitiska uppbyggnaden som Mozilla utgjorde. IstĂ€llet splittrade man detta allt-i-allo-program i separata program. DĂ„ uppstod Firefox, e-post-klienten Mozilla Thunderbird, IRC-klienten ChatZilla och kalenderapplikationen SunBird.Firefox 1.5 slĂ€pptes den 29 november 2005 och laddades ned i över tvĂ„ miljoner exemplar redan det första dygnet.[kĂ€lla behövs;] Den förra serien, version 1.0.x, passerade den 20 oktober 2005 100 miljoner nedladdningar, vilket gör det till ett av de mest spridda programmen byggt pĂ„ öppen kĂ€llkod nĂ„gonsin.[kĂ€lla behövs;] Mozilla Firefox 2.0 slĂ€pptes den 24 oktober 2006.

Namnbyten

NĂ€r programmet slĂ€pptes 2002 kallades det först Phoenix. År 2003 Ă€ndrades namnet till Firebird efter klagomĂ„l frĂ„n biostillverkaren med samma namn, och knappt ett Ă„r dĂ€refter Ă€ndrades namnet Ă„terigen, denna gĂ„ng till det nuvarande namnet; detta för att undvika förvĂ€xling med ett databasprojekt baserat pĂ„ öppen kĂ€llkod. (FirebirdSQL, databashanterare under öppen licens baserad pĂ„ Interbase, Borland).

Det slutgiltiga namnet Firefox valdes för att det pÄminner starkt om det föregÄende namnet Firebird, och dels för att namnet Àr unikt i dataindustrin. För att undvika eventuella framtida namnbyten inledde Mozillastiftelsen december 2003 en process för att registrera Firefox som ett varumÀrke i USA. VarumÀrket var dock redan registrerat i Storbritannien, varför Mozilla licensierade namnet frÄn dess Àgare.

UtmÀrkande drag

Funktioner

Mozilla Firefox anvÀnder liksom andra projekt i Mozilla-familjen renderingsmotorn Gecko för att rita upp grafik och grÀnssnitt. Firefox Àr ett av de program som populariserat anvÀndandet av flikar, det vill sÀga att man kan ha flera webbsidor öppna samtidigt inuti samma fönster och vÀxla mellan dessa. Den senast slÀppta versionen av Internet Explorer frÄn Microsoft har denna funktion, men Firefox var dock lÄngt ifrÄn först med denna teknik, som blev populÀr med Opera.

Programmet introducerade Àven en speciell sorts sökning, find as you type, dÀr man i stÀllet för att fÄ upp en extra dialog bara för en enkel rad lÀngst ner nÀr man ska söka och dessutom söker man i realtid, resultatet uppdateras hela tiden allt eftersom man skriver sina söktermer.

Firefox har inbyggt stöd för ett flertal sökmotorer, bland annat Google, Yahoo och Dictionary.com. Om man skriver in nÄgot i adressfÀltet som inte Àr en URL sÄ hoppar webblÀsaren till det första matchande resultatet pÄ Google. Detta Àr nÄgot som gÄr att Àndra i konfigurationen, populÀrt Àr till exempel att göra en vanlig Google-sökning istÀllet.

WebblÀsaren har Àven inbyggd stavningskontroll för textrutor i formulÀr pÄ webbsidor.http://www.mozilla.com/en-US/firefox/features.html#spellchecking

Extern länk

TillÀgg och konfiguration

En stor anledning till att Firefox har blivit sÄ populÀr Àr den stora mÀngden tillÀgg, extensions, som kan utöka, förbÀttra och förÀndra webblÀsarens olika funktioner. Det finns tillÀgg som blockerar annonser, hjÀlper till med webbutveckling, lÀgger till extrakommandon och mycket mer.

TillĂ€ggen programmeras frĂ€mst i JavaScript och XUL, Mozilla-projektets egna XML-baserade uppmĂ€rkningssprĂ„k för grafiska grĂ€nssnitt. Även stora delar av sjĂ€lva webblĂ€saren, liksom andra program inom projektet Ă€r ocksĂ„ byggda med samma teknik. Att skapa tillĂ€gg Ă€r relativt lĂ€tt att lĂ€ra sig och det finns gott om exempel att studera, vilket medverkat till det stora antalet tillĂ€gg.

Även utan tillĂ€gg finns det mĂ„nga olika instĂ€llningar att göra för att fĂ„ webblĂ€saren att bete sig som anvĂ€ndaren vill. En del anser att detta istĂ€llet Ă€r en svaghet hos programmet och föresprĂ„kar smarta förval istĂ€llet, en instĂ€llning som Ă€r vanlig hos till exempel GNOME-projektet.

Stöd för programvarustandarder

Mozilla Firefox har i hög grad stöd för mÄnga vanliga webbstandarder, speciellt de som specificerats av W3C. Programmet har stöd för standarder som HTML, XML, XHTML, CSS, JavaScript, SVG, DOM, MathML, DTD, XSL och XPath. Programmet har Àven stöd för transparens i PNG-bilder.

Kritik

Vissa kritiserar Firefox för att den renderar lĂ„ngsammare Ă€n konkurrerande webblĂ€sare, t.ex. Internet Explorer, Opera och Safari, med effekten att sidor lĂ„ngsammare visas för anvĂ€ndarenhttp://www.howtocreate.co.uk/browserSpeed.html#winspeed. Extern länk Samtidigt kritiseras att Firefox tar lĂ€ngre tid pĂ„ sig att starta Ă€n nĂ€mnda webblĂ€sare, Ă€ven om i fallet med Internet Explorer, detta delvis kan förklas med att Internet Explorer delar en mĂ€ngd kod med Utforskaren.

KĂ€llor

Se Àven

Externa lÀnkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.