Historik
Firefox Àr en avknoppning av
Mozilla som i sin tur var en fortsÀttning pÄ
Netscape Navigator. Syftet med avknoppningen var att man ville gÄ frÄn den
monolitiska uppbyggnaden som Mozilla utgjorde. IstÀllet splittrade man detta
allt-i-allo-program i separata program. DĂ„ uppstod Firefox,
e-post-klienten
Mozilla Thunderbird,
IRC-klienten
ChatZilla och
kalenderapplikationen SunBird.Firefox 1.5 slÀpptes den
29 november 2005 och laddades ned i över tvÄ miljoner exemplar redan det första dygnet.
[kÀlla behövs;] Den förra serien, version 1.0.x, passerade den
20 oktober 2005 100 miljoner nedladdningar, vilket gör det till ett av de mest spridda programmen byggt pÄ öppen kÀllkod nÄgonsin.
[kÀlla behövs;] Mozilla Firefox 2.0 slÀpptes den
24 oktober 2006.
Namnbyten
NÀr programmet slÀpptes 2002 kallades det först
Phoenix. Ă
r 2003 Àndrades namnet till
Firebird efter klagomÄl frÄn
biostillverkaren med samma namn, och knappt ett Är dÀrefter Àndrades namnet Äterigen, denna gÄng till det nuvarande namnet; detta för att undvika förvÀxling med ett databasprojekt baserat pÄ öppen kÀllkod. (
FirebirdSQL, databashanterare under öppen licens baserad pÄ Interbase, Borland).
Det slutgiltiga namnet Firefox valdes för att det pÄminner starkt om det föregÄende namnet Firebird, och dels för att namnet Àr unikt i dataindustrin. För att undvika eventuella framtida namnbyten inledde Mozillastiftelsen december 2003 en process för att registrera Firefox som ett varumÀrke i USA. VarumÀrket var dock redan registrerat i Storbritannien, varför Mozilla licensierade namnet frÄn dess Àgare.
UtmÀrkande drag
Funktioner
Mozilla Firefox anvÀnder liksom andra projekt i Mozilla-familjen renderingsmotorn
Gecko för att rita upp grafik och grÀnssnitt. Firefox Àr ett av de program som populariserat anvÀndandet av flikar, det vill sÀga att man kan ha flera webbsidor öppna samtidigt inuti samma fönster och vÀxla mellan dessa. Den senast slÀppta versionen av
Internet Explorer frÄn Microsoft har denna funktion, men Firefox var dock lÄngt ifrÄn först med denna teknik, som blev populÀr med
Opera.
Programmet introducerade Àven en speciell sorts sökning, find as you type, dÀr man i stÀllet för att fÄ upp en extra dialog bara för en enkel rad lÀngst ner nÀr man ska söka och dessutom söker man i realtid, resultatet uppdateras hela tiden allt eftersom man skriver sina söktermer.
Firefox har inbyggt stöd för ett flertal sökmotorer, bland annat Google, Yahoo och Dictionary.com. Om man skriver in nÄgot i adressfÀltet som inte Àr en URL sÄ hoppar webblÀsaren till det första matchande resultatet pÄ Google. Detta Àr nÄgot som gÄr att Àndra i konfigurationen, populÀrt Àr till exempel att göra en vanlig Google-sökning istÀllet.
WebblÀsaren har Àven inbyggd stavningskontroll för textrutor i formulÀr pÄ webbsidor.[http://www.mozilla.com/en-US/firefox/features.html#spellchecking]
TillÀgg och konfiguration
En stor anledning till att Firefox har blivit sÄ populÀr Àr den stora mÀngden tillÀgg,
extensions, som kan utöka, förbÀttra och förÀndra webblÀsarens olika funktioner. Det finns tillÀgg som blockerar annonser, hjÀlper till med webbutveckling, lÀgger till extrakommandon och mycket mer.
TillĂ€ggen programmeras frĂ€mst i JavaScript och XUL, Mozilla-projektets egna XML-baserade uppmĂ€rkningssprĂ„k för grafiska grĂ€nssnitt. Ăven stora delar av sjĂ€lva webblĂ€saren, liksom andra program inom projektet Ă€r ocksĂ„ byggda med samma teknik. Att skapa tillĂ€gg Ă€r relativt lĂ€tt att lĂ€ra sig och det finns gott om exempel att studera, vilket medverkat till det stora antalet tillĂ€gg.
Ăven utan tillĂ€gg finns det mĂ„nga olika instĂ€llningar att göra för att fĂ„ webblĂ€saren att bete sig som anvĂ€ndaren vill. En del anser att detta istĂ€llet Ă€r en svaghet hos programmet och föresprĂ„kar smarta förval istĂ€llet, en instĂ€llning som Ă€r vanlig hos till exempel GNOME-projektet.
Stöd för programvarustandarder
Mozilla Firefox har i hög grad stöd för mÄnga vanliga webbstandarder, speciellt de som specificerats av
W3C. Programmet har stöd för standarder som
HTML,
XML,
XHTML,
CSS,
JavaScript,
SVG,
DOM,
MathML,
DTD,
XSL och
XPath. Programmet har Àven stöd för transparens i
PNG-bilder.
Kritik
Vissa kritiserar Firefox för att den renderar lÄngsammare Àn konkurrerande webblÀsare, t.ex.
Internet Explorer,
Opera och
Safari, med effekten att sidor lÄngsammare visas för anvÀndaren
[http://www.howtocreate.co.uk/browserSpeed.html#winspeed].

Samtidigt kritiseras att Firefox tar lÀngre tid pÄ sig att starta Àn nÀmnda webblÀsare,
Àven om i fallet med Internet Explorer, detta delvis kan förklas med att Internet Explorer delar en mÀngd kod med
Utforskaren.
KĂ€llor
Se Àven
Externa lÀnkar