Myskoxe

Bakterier|Eubakterier|Eubakterier = lightgrey
   |Arkéer|Arkéer = darkgrey
   |} }} }} }} }};" cellpadding="3px"
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" style="padding: 1px 3px;" | Wikipedia:TaxoboxhjälpMyskoxe }|
}}}
  |se|secure=Status i världen Ej hotad
  |dom|domesticated=Status i världen Husdjur
  |dd|data=Status i världen Kunskapsbrist
  |lr=Status i världen Låg risk
  |lc|lr/lc|lrlc=Status i världen Livskraftig (lc)
  |lr/nt|lrnt|nt=Status i världen Missgynnad
  |lr/cd|lrcd=Status i världen Behov av åtgärder
  |vu=Status i världen Sårbar
  |en=Status i världen Starkt hotad
  |cr=Status i världen Akut hotad
  |ew=Status i världen Utrotad i vilt tillstånd
  |ex|extinct=Status i världen Utrotad }| (}) }}
  |fossil=Status i världen Fossil
  |pre=Status i världen Förhistorisk
  |text=Status i världen Se text
  |}
}}}|}}}}}}|
}}}
  |se|secure|ej hotad=Status i Sverige Ej hotad
  |dom|domesticated=Status i Sverige Husdjur
  |dd|data=Status i Sverige Kunskapsbrist
  |lc=Status i Sverige Livskraftig
  |nt=Status i Sverige Missgynnad
  |vu=Status i Sverige Sårbar
  |en=Status i Sverige Starkt hotad
  |cr=Status i Sverige Akut hotad
  |re=Status i Sverige Försvunnen
  |fossil=Status i Sverige Fossil
  |pre=Status i Sverige Förhistorisk
  |text=Status i Sverige Se text
  |}
}}}|}}}}}
}|
Stratigrafisk utbredning: }}}
|- style="text-align:center; background: white;" 
| colspan="2" style="padding: 0" | }|
}}}
|- style="text-align:center;"
! colspan="2" style="padding: 1px 3px;" | Systematik}|}}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  Domän:
| Eukaryoter}|
 }}}
}|
}|
|  Domän:
| Eukaryota
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  Överrike:
| }}|
 }}}
}|
}|
|  Överrike:
| }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  Rike:
| Djur}|
 }}}
}|
}|
|  Rike:
| Animalia
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  Underrike:
| }}|
 }}}
}|
}|
|  Underrike:
| }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  (orankad)
| }}|
}}}}}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  Överdivision:
| }}|
 }}}
}|
}|
|  Överdivision:
| }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
|  Överstam:
| }}|
 }}}
}|
}|
|  Överstam:
| }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Division:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Division:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Stam:
 Ryggsträngsdjur}|
 }}}
}|
}|
  Stam:
 Chordata
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Underdivision:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Underdivision:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Understam:
 Ryggradsdjur}|
 }}}
}|
}|
  Understam:
 Vertebrata
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Infrastam:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Infrastam:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Mikrostam:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Mikrostam:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Nanostam:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Nanostam:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  (orankad)
 }}|
}}}}}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Överklass:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Överklass:
 }'
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Klass:
 Däggdjur}|
 }}}
}|
}|
  Klass:
 Mammalia
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Underklass:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Underklass:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Infraklass:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Infraklass:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  (orankad)
 }}|
}}}}}}
|-valign="top"
}|
  Magnordning:
 }
}}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Överordning:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Överordning:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Ordning:
 Partåiga hovdjur}|
 }}}
}|
}|
  Ordning:
 Artiodactyla
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Underordning:
 Idisslare}|
 }}}
}|
}|
  Underordning:
 Ruminantia
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Infraordning:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Infraordning:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Parvordning:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Parvordning:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Division:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Division:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Underavdelning:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Underavdelning:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  (orankad)
 }}|
}}}}}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Överfamilj:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Överfamilj:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Familj:
 Slidhornsdjur}|
 }}}
}|
}|
  Familj:
 Bovidae
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Underfamilj:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Underfamilj:
 Caprinae
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Övertribus:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Övertribus:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Tribus:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Tribus:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Undertribus:
 }}|
 }}}
}|
}|
  Undertribus:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Allians:
 }
}}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Släkte:
 }}|
}}}
}|
}|
  Släkte:
 Ovibos
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Släkte:
 }}|
}}}
}|
}|
  Släkte:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Undersläkte:
 }}|
}}}
}|
}|
  Undersläkte:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Sektion:
 }}|
}}}
}|
}|
  Sektion:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Serie:
 }}|
}}}
}|
}|
  Serie:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Artgrupp:
 }}|
}}}
}|
}|
  Artgrupp:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Artundergrupp:
 }}|
}}}
}|
}|
  Artundergrupp:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Artkomplex:
 }}|
}}}
}|
}|
  Artkomplex:
 }
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Art:
 Myskoxe}|
}}}
}|
}|
  Art:
 O. moschatus
}}}
}}
|- style="background: white;" valign="top"
}|
  Underart:
 }}|
}}}
}|
}|
  Underart:
 }
}}}
}}
|- 
}|
! Diversitet 
- style="text-align:center; background: white;"
 }}}
|-
}|
! colspan="2" style="padding: 1px 3px;"  Vetenskapligt namn 
- style="text-align:center; background: white;"
 colspan="2" style="padding: 0 3px;" }|Ovibos moschatus|}|Ovibos moschatus|Ovibos moschatus}}}}}|
Auktor }}}}}
|-
}|
! colspan="2" style="padding: 0 3px;"  Vetenskapligt namn 
- style="text-align:center; background: white;"
 colspan="2" style="padding: 0 3px;" }}|
Auktor }}}}}
|-
}|
! colspan="2" style="padding: 0 3px;"  Vetenskapligt namn 
- style="text-align:center; background: white;"
 style="padding: 0 3px;" }}|
Auktor }}}}}
|-
}|
! colspan="2" style="padding: 0 3px;"  Typsläkte 
- style="text-align:center; background: white;"
 colspan="2" style="padding: 0 3px;"  }
}}}
|-
}|
! colspan="2" style="padding: 0 3px;"  Typart 
- style="text-align:center; background: white;"
 colspan="2" style="padding: 0 3px;"  }
}}}
|- style="background: white;"
}|
 colspan="2" style="padding: 0;"  
}}}
|-
}|
! colspan="2" style="padding: 0 3px;"  }}}
|- style="background: white;"
| colspan="2" style="padding: 0 3px;" style="padding: 0 .5em;" |
}
|-style="text-align:center;"
}|
! colspan="2" style="padding: 0 3px;"  Synonymer
- style="text-align:center; background:white;"
 colspan="2" style="padding: 0 3px;" 
}}}
|- style="text-align:center; background: white;" 
| colspan="2" style="padding: 0" | }|
}}}
-
 colspan="2" style="padding: 0 3px;" style="background-color:#FFB6C1; border-top: 1px solid #aaa;" width=250px 
 
Hitta fler artiklar om djur med 
|Växter|Växtriket|Växtriket (Plantae)|Plantae|=-
 colspan="2" style="padding: 0 3px;" style="background-color:#DDEFD0; border-top: 1px solid #aaa;" width=250px  
 
Hitta fler artiklar om växter med 

}}
|}Myskoxen (Ovibos moschatus) är ett partåigt hovdjur som tillhör underfamiljen Caprinaeka. Djuret lever på den arktis tundran framför allt i Grönland, Kanada, Sibirien och Alaska. Små flockar har också inplanterats i Sverige och Norge.



		



			
			

			

				

				
				

				

				
				
				1 Namnet

				2 Utseende

				3 Utbredning

				4 Levnadsstil

				5 Fortplantning

				6 Naturliga dödsorsaker

				7 Myskoxe och människan

				8 Bestånd

				9 Extern länk

				
			

				
			
			


		

		

Namnet
Myskoxhanar lämnar under parningstiden en substans som luktar sött och skapar begreppet ”mysk”. Det vetenskapliga namnet Ovibos betyder fåroxe. Tidigare trodde man att myskoxen var en blandning av ko och får. Men djuret är mer släkt med get och får än med kon, dess 'närmaste' släkting är takin i Himalaya. Hos inuiter heter djuret Oomingmak som betyder ”skägg” eller ”skäggig”.


Utseende


Myskoxen har en kort och robust kropp. Hannen är mellan 300 och 400 kg tung, är 2,5 m lång och vid axeln 1,45 m hög. Kon väger 200–300 kg, är 2,30 m lång och omkring 1,30 m hög. Myskoxen klarar kyla ner till -40°C med stark vind och snöstorm tack vare ett tjockt fettskikt, men framförallt den 10 cm tjocka pälsen i två lager, ull närmast kroppen och upp till 70 cm långa stickelhår utanpå. Ullen, qiviut, är starkare är fårull och åtta gånger varmare, samt finare än kashmir och kostar närmare 1000 kronor för 100 gram.


Bägge könen har nedriktade horn som används mot fiender och vid kamp under parningstiden. Hovarna är breda och vasskantiga och används, liksom det tunga huvudet i sig, för att komma åt föda under snö och is på vintern.
Myskoxe i djurpark


Utbredning
Myskoxen är det sista av de stora urtidsdjuren och utvecklades på högplatåerna i Centralasien för några miljoner år sedan. Vid tiden för den senaste nedisningen (Weichsel) var den relativt allmänt utbredd över Europa och norra Asien. Fossilfynd pekar på att myskoxen för 30.000 - 40.000 år sedan levde i Skandinavien tillsammans med mammutar och ullhåriga noshörningar. När klimatet blev varmare trängdes myskoxen allt längre norrut och ett par tusen år f.Kr. dog den ut överallt utom i norra Nordamerika. 


Naturliga populationer finns i Kanada och vid nordöstkusten av Grönland. I Alaska utrotades djuret vid slutet av 1800-talet. Först på 1930-talet lyckades man att sätta ut djuret igen på ön Nunivak vid Alaskas västkust. Senare spred sig arten längs kusten.


Första försöket att återinplantera djuret i Norge var 1927. Men först 1947 var resultatet i nationalparken Dovrefjell positivt. I Sverige anlände första flocken från Norge 1971. Det var en tjur, två kor och två kalvar. I Ryssland satte man ut myskoxar på Wrangels ö i Norra Ishavet. Där lever nu omkring 100 djur. Liknande försök på Island och Svalbard gick sämre.


Levnadsstil
Myskoxar lever i hjordar. På sommaren finns 5 till 15 djur per hjord och på vintern upp till 100 djur. I motsats till renar vandrar myskoxar inte långt, per dag går de omkring 2 km. Ett dominant djur leder hjorden framåt. Det spelar ingen roll om djuret är en hanne eller en hona. Mellan sommar- och vinterrevir är det bara några kilometer. I Norge stannar myskoxar alltid i samma område.


Myskoxar lever mycket socialt. De har ofta kroppskontakt med varandra och gör nästan allt i tätt samspel. Ibland tror man att hjorden är ett enda djur med många huvuden. Mat- och vilotider inträffar samtidigt för hela hjorden. Vid flykt springer de skuldra vid skuldra.


Blir myskoxar hotade av vargar eller björnar flyr de först till en kulle med lite snö. Sedan ställer de sig bredvid varandra i form av en hästsko med huvudet mot fienden. Blir det för mycket vargar bildar de en cirkel med alla ungdjur i mitten. Enskilda tjurar eller kor springer framåt och attackerar angriparen. Vargarna har bara chans mot attackerande myskoxar eller om de hittar en lucka i cirkeln.


Under parningstiden sker häftiga strider mellan tjurarna. Först hotar de varandra med höga vrålljud och uppvisning av hornen. Sedan springer de i 40 km/h rakt in i varandra och stångar ihop pannbenen, i en kollision som kan höras på en kilometers avstånd. Detta upprepas upp till 20 gånger, till dess ena tjuren ger sig av. Få andra djur skulle överleva detta, men myskoxens panna är speciellt konstruerad för ändamålet, med drygt 10 cm horn och sedan drygt 7 cm ben direkt mot hjärnan. Träffar en tjur motståndaren med hornet i köttet får den ofta svåra sår som kan leda till döden.


Tjuren som bli besegrad i kampen skiljer sig oftast från hjorden eller ansluter sig till flockar med andra tjurar. I hjorden förblir de bara när de visar underdånighet mot den dominanta tjuren. I juni börjar tjuren att uppvakta honan men parningen sker först i augusti.


Fortplantning
Honor blir i genomsnitt könsmogna vid 4 års ålder, hannar först vid 6 år. Parningstiden sträcker sig från juli till augusti. Kon är dräktig 7 till 9 månader och föder oftast en kalv som vid förlossningen väger 14 kg. Honan ammar kalven nästan 15 månader trots att kalven efter en vecka börjar äta gräs. Är miljön bra sker födslar varje år.


Naturliga dödsorsaker
Bara få myskoxar blir äldre än 20 år. Oftast dör de på grund av näringsbrist när späckreserven i kroppen inte räcker över vintern. Andra djur blir underkylda eller drunknar när de går över isen på frusna floder och isen spricker så att de faller i vattnet. Myskoxar blir offer för björnar, vargar och isbjörnar eller dör på grund av skadorna som de fått under kamperna vid parningstiden.


Myskoxe och människan
För jägare är det lätt att döda en myskoxe. Blir de hotade av hundar reagerar de likadant som mot vargar. Står myskoxarna stilla i dess cirkelformiga försvarsställning kan jägaren lätt skjuta några djur.


Inuiter tar kött, ull och skinnna i bruk och gör till exempel skor från skinnet. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ökade jakten på myskoxar från européer. Under de stora expeditionerna till Arktis åt man köttet själv och tog det som foder för slädhundar. I Kanada handlade företaget Hudson-bay-kompaniet med myskoxpäls. Bara mellan 1888 och 1891 sålde firman 5 408 myskoxpälsar.


Skyddsåtgärder finns i Kanada sedan 1917 och i Grönland sedan 1974. Därefter ökade beståndet markant. Inuiter i Kanada har sedan 1970 tillstånd att jaga 20 myskoxar per år. Också i Grönland består ett begränsat jakttillstånd på myskoxar utanför nationalparken. I Alaska finns det försök att tämja myskoxar och använda yllet.


Myskoxen själv kan också vara farlig. I Norge har två människor dödats av myskoxar. Turister i Dovrefjell ska därför ha ett avstånd på minst 200 meter till djuren.


Bestånd
Myskoxe som fäller sin ull, Järvzoo

område
antal individer

Grönland
15 000

Kanada
10 000

Alaska
1000

Norge
100

Sverige
7

alla
25 000 - 30 000




Extern länk
Svenska jägareförbundet  
Myskoxarna i Härjedalsfjällen