www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-27
  Länkar hit 
1817
Illyriens historia
19 maj
1786
Länklista »
  Andra språk 
daNapoleon 1. af Frankrig
fiNapoleon I
frNapoléon Ier
noNapoléon Bonaparte
Kategori: Avlidna 1821 Frankrikes regenter Franska generaler Franska revolutionen Födda 1769 Huset Bonaparte Kejsare Napoleon

Napoleon I

Napoléon Bonaparte

Napoléon Bonaparte

'Napoleon vid Sankt Bernhard', Detta var hur Napoleon ville framstÀlla sig. I sjÀlva verket red han pÄ en mulÄsna vid den hÀr tidpunkten. mÄlning av Jacques-Louis David (1800);

'Napoleon vid Sankt Bernhard', Detta var hur Napoleon ville framstÀlla sig. I sjÀlva verket red han pÄ en mulÄsna vid den hÀr tidpunkten. mÄlning av Jacques-Louis David (1800);

Napoleon ser till sjuka soldater i Egypten

Napoleon ser till sjuka soldater i Egypten

Napoleon kröns till kejsare i Notre-Dame i Paris den 2 december 1804. Notera kvinnan sittande pÄ balkongen; det Àr hans mor. Hon var dock inte nÀrvarande utan uppehöll sig i Italien men mÄlaren fick order om att rita in henne. MÄlning av Jacques-Louis David (1808)

Napoleon kröns till kejsare i Notre-Dame i Paris den 2 december 1804. Notera kvinnan sittande pÄ balkongen; det Àr hans mor. Hon var dock inte nÀrvarande utan uppehöll sig i Italien men mÄlaren fick order om att rita in henne. MÄlning av Jacques-Louis David (1808)

Napoleon I, Napoléon Bonaparte, pÄ korsikanska ursprungligen Nabullione, Nabolione eller Nabulione (högitalienska: Napoleone) Buonaparte, född 15 augusti 1769 i Ajaccio pÄ Korsika i Frankrike, död 5 maj 1821 pÄ Sankt Helena i Sydatlanten, var en fransk militÀr och politiker; han var general, förste konsul 1799-1804, och fransmÀnnens kejsare 1804-1814 samt 1815. Han var son till Carlo Bonaparte och Letizia Ramolino. Han Àr av somliga ansedd som historiens störste fÀltherre. Napoleonkrigen utkÀmpades 1800-1815.

1 Födelse och uppvÀxt
2 Napoleon som Förste konsul
3 Napoleon som kejsare
4 NedgÄng och fall
5 Reformerna
6 Kungamakaren
7 KĂ€llor

Födelse och uppvÀxt

Napoleon föddes 1769 pĂ„ Korsika, i en adelslĂ€kt, och sĂ€ndes 1778 först till prĂ€stskolan i Autun med sin bror Joseph, för att lĂ€ra sig franska, eftersom hans modersmĂ„l var italienska, och sedan skickades han till militĂ€rskolan i Brienne i Frankrike dĂ€r han utbildades till artillerist. I skolan var han ofta ensam och retades av andra elever för sin accent och sitt utseende. Hans favoritĂ€mnen var matematik, historia och geografi. Franska revolutionen 1789 öppnade stora möjligheter för den ambitiöse unge Napoleon och han steg snabbt i de militĂ€ra graderna. 1795 var han Frankrikes yngste general och Ă„ret dĂ€rpĂ„ utsĂ„gs han till ledare för de franska trupperna i Norditalien. Åren 17961797 besegrade han Österrike i ett fantastiskt blixtfĂ€lttĂ„g, och slöt egenmĂ€ktigt fred med österrikarna vid Campo Formio. Efter började Napoleon fĂ€sta blicken pĂ„ Storbritannien. Han gjorde upp planer pĂ„ en invasion av Irland och dĂ€rifrĂ„n invadera England. Han byggde upp en flotta för att ta sig över Engelska kanalen. Napoleon inspekterade flottan men mĂ€rkte till sin besvikelse att bygget tog alltför lĂ„ng tid och att Frankrike skulle fĂ„ det ytterst svĂ„rt att kunna besegra engelsmĂ€nnen till sjöss, vilket var nödvĂ€ndigt för en invasion. Han sa att han 'inte tĂ€nker riskera landet pĂ„ ett tĂ€rningskast' och lade planerna för invasionen pĂ„ is. IstĂ€llet gjorde han upp planer pĂ„ att erövra Egypten.

Napoleon i Egypten

1795 hade England erövrat Godahoppsudden och i slutet pĂ„ 1700-talet kontrollen över alla fartyg som passerade pĂ„ sin vĂ€g till och frĂ„n Indien. För att Ă„terupprĂ€tta handeln med det avlĂ€gsna Asien, ville Napoleon erövra Egypten för att fĂ„ tilltrĂ€de till de vĂ€gar som gĂ„r till Indien och Kina. Han hade ocksĂ„ planer pĂ„ att bygga en kanal mellan medelhavet och röda havet (Suezkanalen, som Ă€r en sĂ„dan kanal, byggdes dock inte förĂ€n pĂ„ 1850-talet) sĂ„ att EngelsmĂ€nnen inte skulle kunna stoppa Frankrikes handel med fjĂ€rran östern. Napoleon samlade pĂ„ endast 6 veckor ihop 35 000 soldater och 400 fartyg, med 15 000 sjömĂ€n, sammanlagt ca 50 000 fransmĂ€n. Detta skedde under stor sekretess och engelsmĂ€nnen trodde att Frankrike skulle invadera Irland men skickade en flotta, under amiral Nelson till Medelhavet för sĂ€kerhets skull. FransmĂ€nnens resa blev dock uppskjuten i nĂ„gra veckor pĂ„ grund av att krig med Österrike hotade, efter ett upplopp som kunde kostat Bernadotte livet. Situationen lugnade ner sig och Napoleon kunde ge sig ivĂ€g nĂ„gra veckor försenad. PĂ„ vĂ€gen till Egypten erövrade fransmĂ€nnen Malta som annars skulle saboterat handeln frĂ„n Egypten till Frankrike. Nelson försökte nu febrilt hitta och förgöra fransmĂ€nnens flotta innan den anlĂ€nde till Egypten. De trodde att Napoleon skulle anlĂ€nda till Alexandria. EngelsmĂ€nnen anlĂ€nde till Alexandria men fransmĂ€nnen, som var försenade, syntes inte till. DĂ„ Ă„kte de efter kusten ifall de hade anlĂ€nt nĂ„gon annan stans. NĂ„gra dagar senare anlĂ€nder Napoleon och hans armĂ© till Alexandria, utan nĂ„gon skymt av engelsmĂ€n. Napoleon attackerar och erövrar staden och fortsĂ€tter dĂ„ mot Kairo. En stor strid utkĂ€mpas, slaget vid pyramiderna, mellan Frankrike och mamlukerna vilket slutar i fransk seger. Kairo ligger dĂ„ öppet för Napoleon och hans armĂ©. Den muntra stĂ€mningen efter erövringen varar inte lĂ€nge för nyheten att den franska flottan utanför Alexandria har förstörts i slaget vid Nilen. Napoleon och hans hĂ€r Ă€r dĂ„ helt isolerade frĂ„n Frankrike nĂ€r han fĂ„r nyheten om att Turkiet har samlat en armĂ© som tĂ€nker attackera Napoleon. Hans armĂ© har dĂ„ fĂ„tt utstĂ„ krig, hunger och pest. Runt 5000 fransmĂ€n hade redan avlidit nĂ€r han tvingas möta turkarna i flera strider. Fienderna var inför striderna dubbelt sĂ„ mĂ„nga till antalet men Napoleon lyckades krossa fienderna. 1799 far Napoleon, tillsammans med sina nĂ€rmaste mĂ€n och livvakterna diskret tillbaka till Frankrike. Ansvaret över Egypten lĂ€mnar han över till general KlĂ©ber som krossar turkarna i ytterligare ett slag vid Heliopolis 1800, men tvingas kapitulera i oktober 1801. Napoleon hade dĂ„ infört en högre levnadsstandard, infört det franska kolonialvĂ€ldet samt grundat det egyptiska institutet med uppgift att tolka de egyptiska lĂ€mningarna. Detta institut finns kvar Ă€n idag.

Napoleon som Förste konsul

Vid sin Ă„terkomst till Frankrike 1799 gjorde Napoleon statskupp, Brumairekuppen, och införde ett nytt system. Landet skulle styras av tre konsuler: Napoleon, SieyĂšs och Ducos. Av dessa var Napoleon den mest populĂ€re och den mest handlingskraftige. Han tog initiativet till fler och lĂ€ngre diskussioner Ă€n hans andra konsuler. Redan efter nĂ„gra dagar sa SieyĂšs att 'Vi har en makthavare som vet hur allting ska göras, som Ă€r kapabel att göra allting och som vill göra allting sjĂ€lv.' Napoleon nöjde sig heller inte med sin nuvarande roll, utan han ville bli mĂ€ktigare. Han försökte fĂ„ igenom en författning om att landet skulle styras av en (Napoleon) Förste konsul som har tvĂ„ konsuler under sig. Napoleon var en av de fĂ„ pĂ„ sin tid som förstod propagandans betydelse i samhĂ€llet och han ville dĂ„ att det skulle bli ett val bland folket angĂ„ende författningen. Frankrike blev dĂ„ det första landet i vĂ€rlden som genomförde folkomröstningar om författningen och liknande frĂ„gor. Detta gillade folket och resultatet blev solklart; 3 miljoner Ja röster och endast 1 562 Nej röster. Omröstningen slog klart att Napoleon skulle styra Frankrike i 10 Ă„r framöver. Napoleon blev dĂ„ förste konsul, i praktiken diktator. Han var nu 30 Ă„r gammal. Efter ett lyckat fĂ€lttĂ„g i Norditalien 1800 kunde Österrike (genom segern vid Marengo) Ă„terigen tvingas till fred, och Ă€ven med Storbritannien slöts sĂ„ smĂ„ningom en kortvarig fred (Amiens 1802).
Napoleons Frankrike 1811. Det mörkblÄa Àr Frankrike och ljusblÄa Àr lydstater

Napoleons Frankrike 1811. Det mörkblÄa Àr Frankrike och ljusblÄa Àr lydstater

Napoleon som kejsare

Napoleon pÄ sin tron som Frankrikes kejsare, 1806

Napoleon pÄ sin tron som Frankrikes kejsare, 1806

Den 2 december 1804 lÀt Napoleon kröna sig sjÀlv till fransmÀnnens kejsare och det första kejsardömet etablerades. Under tiden hade dock napoleonkrigen utbrutit. EngelsmÀnnen segrade pÄ haven, medan Napoleon vann upprepade segrar till lands. 1805 betvingade han ryssar och österrikare i slaget vid Austerlitz, 1806 besegrades preussarna vid Jena-AuerstÀdt, och 1807 kunde slutligen freden i Tilsit slutas med Ryssland efter slaget vid Friedland och Àven Ryssland gick med i den s.k. 'kontinentalblockaden' vari Storbritannien skulle utestÀngas frÄn all handel med kontinenten. Efter inre stridigheter i Spanien dÀr tronarvingen Ferdinand i ett upplopp avsatte sin far, kung Carlos IV, gick Napoleon Är 1808 in med trupper i Spanien och utropade sin Àldre bror Joseph till kung av Spanien. Detta ledde till att England landsatte trupper i Portugal, under ledning av Arthur Wellesley (senare kÀnd som hertig av Wellington), som ryckte in i Spanien för undsÀttning till den spanska gerillan. Detta inbördeskrig har kommit att kallas 'det variga sÄret'.

I och med att Frankrikes trupper var uppbundna i Spanien sĂ„g Österrike ett tillfĂ€lle och förklarade krig 1809. Napoleon lyckades genom snabba förflyttningar och en reorganisering av sin armĂ© slĂ„ tillbakas den österrikiska armĂ©n vid EckmĂŒhl och senare besegra den fullstĂ€ndigt vid Wagram.

Efter att ha avslutat freden i Wien 1809 lĂ€t Napoleon upplösa sitt barnlösa Ă€ktenskap med JosĂ©phine de Beauharnais och gifte sig 1810 med den österrikiska prinsessan Marie Louise av Österrike. 1811 föddes Napoleons son, Napoleon II av Frankrike, 'kungen av Rom'.

NedgÄng och fall

Kejsarens stjÀrna dalade dock efter nederlaget i Ryssland 1812, dÀr merparten av den franska armén gick under i den ryska vintern. Ett tyskt befrielsekrig följde dÀr Napoleon besegrades av de allierade vid slaget vid Leipzig.

De hundra dagarna

Bapoleon abdikerade 11 april 1814 till ön Elba, dÀr han blev guvernör. Han hade fortfarande spioner i det nya Frankrike och de rapporterade att folket klagade över att det inte blev bÀttre som ledarna under frihetskriget hade lovat, tvÀrtom var det bÀttre med Napoleon vid makten och flera ville att han skulle komma tillbaka till makten. Napoleon hade otroligt trÄkigt och fÀltherren, som hade varit över hela Europa med enorma arméer, ville inte sitta och bestÀmma om smÄ vÀgar hÀr, och en damm dÀr, utan han valde att ÄtervÀnda till Frankrike. Den 26 februari seglade Napoleon ivÀg med tre fartyg mot Frankrike, tillsammans med 1000 soldater. NÀr han anlÀnde tÄgade han mot Paris men mötte efter en vecka en kunglig armé som inte ville lÄta Napoleon passera utan hade order om att övertala honom att fara tillbaka till Elba men han vÀgrade och ska ha knÀppt upp sin rock och visat upp sin skjorta med hederslegionens mÀrke och sagt: 'om ni vill skjuta er kejsare, gör det!' mÀnnen lade dÄ ner sina vapen och gick över till Napoleons sida. Han mötte pÄ fler arméer, som ocksÄ de gick med honom och nÀr han anlÀnde till Paris hÀlsade folket honom genom att bÀra in honom i det kungliga palatset. Han hade dÄ tagit tillbaka makten utan att en kula hade avlossats. Han fick det dock inte lÀtt, nÀr de allierade samlade enorma arméer utanför Frankrike för att krossa Napoleon Äterigen. Han skapade en armé, bestÄende av 200 000 man och gav sig ivÀg för att möta fienderna, vid kullarna i Waterloo

Efter att ha förlorat slaget vid Waterloo, varifrÄn han flydde, abdikerade Napoleon och landsförvisades till St. Helena, Atlanten, dÀr han dog 1821.

Reformerna

Napoleon införde flera reformer i Frankrike och andra lÀnder och införde indirekt flera reformer i nÀstan alla vÀstlÀnder.

Arvet till idag

Napoleon införde dagens numrering av hus, jÀmna nummer pÄ ena sidan och ojÀmna pÄ andra och att numren Àr i ordning. Tidigare var numren slumpvis utsatta, eller efter nÀr huset byggdes. Sverige nappade snabbt pÄ Napoleons idé och snart var Stockholms hus ordnade efter hur nÀra kungahuset de var placerade. Det var Napoleon som fick igenom metersystemet. Tidigare fanns det flera andra mÄttstockar, men ingen officiell.

Lagsystemet

Det franska lagsystemet var tidigare ett kaos som bestod av ca. 360 lagböcker. Napoleon sammanstÀllde lagarna till en enda bok, Code Civil (eller Code Napoléon som den kom att kallas) , som flera lÀnder har kopierat, mer eller mindre. NÀstan alla vÀstlÀnder har lagar frÄn Napoleon. och sÄ levde dem lyckliga i alla sina dagar

Skatten

Napoleon hade en stor skatt av hasch

Skolan

Under revolutionsregeringen hade nÀstan alla skolor stÀngts, Napoleon öppnade dem igen. Denna gÄng kraftigt moderniserade. Han gjorde det obligatoriskt att gÄ ett antal Är i skolan - till mycket billigt pris, sÄ t.o.m de fattigaste skulle ha rÄd att skicka sina barn i skolan. Sen öppnades flera högskolor som tog emot de elever som var bÀst. Inte efter vem man var, som det hade varit tidigare.

Kungamakaren

Napoleon I gav sina nĂ€rmaste slĂ€ktingar betydande befattningar runt om i Europa: 1796 gick den franska armĂ©n över Alperna och drev bort österrikarna frĂ„n norra Italien. Napoleon utropade sig till kung av ”kungariket Italien” och utsĂ„g sin styvson EugĂšne de Beauharnais till vicekung.

Österrike som pĂ„ nytt gjorde ansprĂ„k pĂ„ kungariket Italien, besegrades Ă„r 1800 av Napoleons styrkor i slaget vid Marengo i norra Italien. Sen gjorde sig Napoleon vĂ€n med pĂ„ven och upprĂ€ttade ett avtal mellan Kyrkostaten och Frankrike. Som ett resultat av överenskommelsen antogs Napoleons morbror Joseph Fesch till kardinal och franskt sĂ€ndebud i Rom.

Efter alla politiska och militÀra framgÄngar utropade sig 1804 Napoleon Bonaparte till Frankrikes kejsare. Hans mor Laetitia installerades som mittpunkt i det kejserliga hovet.

Holland, som var en gammal kolonialmakt hade kÀnt sig allt mer trÀngt av England. Efter ett olyckligt krig med detta land hade hollÀndarna 1795 avsatt sin kung och anslutit sig till Frankrike och dess revolution. Hollands sjÀlvstÀndighet bröts genom att kejsarens bror Louis gjordes till Hollands kung 1806.

Spanien som ocksÄ lidit av Englands framfart över vÀrldshaven var sedan flera Är bundsförvant med Frankrike för att stÀrka sin position. Kungariket Neapel sorterade under Spanien. Genom ett fördrag med spanska kungahuset insattes Napoleons bror Joseph som kung i Neapel 1806.

Preussen försökte stoppa Napoleons framfart, men fick se sina trupper förgöras pÄ tvÄ fronter. DÀrefter installerade Napoleon sin bror Jerome som Westfalens kung.

1808 rönte Spanien samma öde som Holland. Napoleon förvandlade Spanien till en lydstat genom att brodern Joseph nu fick byta ut Neapels krona mot den spanska. Till kung och drottning av Neapel utsÄgs i stÀllet Joachim Murat, marskalk i den franska armén, och hans hustru Caroline som var syster till Napoleon.

Holland handlade trotsigt med England i strid mot kontinentalsystemet och bestraffas 1810 dÀrför av kejsaren. Landet utplÄnades som stat och blev en fransk provins. Louis Bonaparte, kung av Holland, avsattes, eftersom Napoleon ansÄg att han mer sÄg till hollÀndarnas sak Àn Frankrikes.

'Min första kÀrlek var Désirée' skrev Napoleon Bonaparte i sina memoarer. Madame MÚre, Napoleons mor skrev till hennes majestÀt drottning Desideria av Sverige och frÄgade om denna rad i Napoleons memoarer skulle utelÀmnas. Svaret blev: 'Inget ska utelÀmnas.'

Förutom ovan nĂ€mnda Ă€ktenskap med JosĂ©phine de Beauharnais och Marie Louise av Österrike hade Napoleon ocksĂ„ en son med Maria Walewska vid namn Alexander Walewski (1810 - 1868) samt ytterligare en tredje son vid namn LĂ©on Denuelle som dog försupen i USA.

KĂ€llor

Litteratur

  • Lindqvist, Herman: Napoleon. (2004) ISBN 91-1-301254-1
  • Zamoyski, Adam: 1812 - Napoleons marsch mot Moskva. (2006) ISBN 91-975262-3-1
  • Chandler, David G.: The Campaigns of Napoleon. (1966) ISBN 0-02-523660-1
  • Chandler, David G.: Napoleon’s Marshals. (1987)
  • Esdaile, Charles J.: The Wars of Napoleon (Modern Wars in Perspective). (1995)ISBN 0-582-05955-0
  • Riley, J.P.:Napoleon and the World War of 1813: Lessons in Coalition Warfighting. (2000) ISBN 0-7146-4893-0
  • Nosworthy, Brent: Battle Tactics of Napoleon and His Enemies (History & Politics). (1995) ISBN 0-09-474510-2

Externa lÀnkar


FöretrÀdd av:
Ludvig XVI
Frankrikes statsöverhuvud EftertrÀdd av:
Napoleon II

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.