Nationalekonomi

Nationalekonomi är en vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Utgångspunkten är att alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser och att det därför är nödvändigt att välja. Nationalekonomin bör därför hellre definieras i termer av den metod som används för angripa samhällsvetenskapliga problem, snarare än av de specifika frågeställningar som studeras.

Den nationalekonomiska vetenskapen studerar idag alla de arrangemang inom vilka människor söker sin utkomst och försöker tillfredsställa sina behov. Detta involverar en rad frågeställningar, inklusive samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution.

Nationalekonomins olika grenar kan i stort delas in i två huvudavdelningar: Inom mikroekonomi studeras enskilda beslutsfattare såväl på produktions- som konsumtionssidan. Inom makroekonomi studeras en ekonomi som helhet med fokus på aggregerade variabler som produktion, arbetslöshet och inflation. Ett annat område som ibland räknas som en tredje huvudavdelning är internationell ekonomi, som studerar handel och kapitalflöden mellan länder.

Den svenska termen nationalekonomi, som är baserad på en äldre tysk term, kan felaktigt leda tanken till att ämnet endast behandlar ekonomi på nationell nivå; som jämförelse kan nämnas att ämnesnamnet på engelska är Economics.Det var ungefär samtidigt som neoklassicismen växte fram som man i engelskan övergick från political economy till economics som benämning på nationalekonomi. Det föreslogs följaktligen först 1875 av en ekonom vid namn MacLeod. Sandelin, Trautwein & Wundrak (1995) s. 80-81 De flesta nationalekonomer är sysselsatta med mikroekonomisk forskning, medan en minoritet ägnar sig åt makroekonomiska frågeställningar.

Områden inom nationalekonomi

Nationalekonomin består av flera studieområden, där de mest centrala är mikroekonomi och makroekonomi. Inom den förra studeras enskilda aktörer i ekonomin. Inom den senare studeras samhällsekonomin som helhet. Inom internationell ekonomi studerar man olika länders ekonomiska relationer i termer av handel och kapitalflöden.

Centrala begrepp och teorier

Några viktiga problem som har studerats inom nationalekonomin genom tiderna är: Vad skapar värde? Vad avgör en varas pris? Varför uppstår inflation och arbetslöshet? Hur bör företag och konsumenter agera för att vara rationella? Vilken effekt har olika former av skatter? Vad påverkar export och import? Svaret på dessa och en mängd andra frågor har resulterat dels i heltäckande ekonomiska förklaringsmodeller och dels i mer specificerade teorier.

Några begrepp inom dagens nationalekonomi är också ständigt återkommande: marginalnytta, marginalkostnad, marginalintäkt, indifferenskurva, utbud och efterfrågan, pris, inflation, deflation, valuta, komparativa fördelar och konjunktur. Definition och innebörd av dessa och andra begrepp har gett upphov till diskussion från nationalekonomins födelse.

Arbetsvärdeteorin säger att en varas värde är relaterat till det arbete som krävts för att producera den. Denna syn på vad som avgjorde varors bytesvärde dominerade i den klassiska nationalekonomin och förespråkades även av Karl Marx. Senare kom flertalet ekonomer att se på marginalnytteteorin som överlägsen. Andra viktiga teorier är bytesteori och penningteori.

Historik

Nationalekonomi anses ofta ha grundats som modern akademisk disciplin av Adam Smith år 1776. Det är därmed en av de äldre samhällsvetenskaperna. Även tidigare hade dock ekonomisk analys förekommit. Platon utvecklade redan under antiken en teori om att arbetsfördelningen leder till högre effektivitet, en tanke som Adam Smith skulle komma att bli känd för långt senare. Aristoteles berörde i sina verk Politiken och Etiken, frågan om den avtagande marginalnyttan som skulle komma att stå i centrum för neoklassikernas marginalistiska synsätt. Aristoteles var också den förste att formulera distinktionen mellan varors bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärdet är det värde som ett ting har i egenskap av sin användbarhet; bytesvärdet är det värde som det har i egenskap av att kunna bytas mot andra ting.

Även i Bibeln förekommer stycken med ekonomiskt innehåll. Att ta ränta förbjuds exempelvis i Femte Moseboken. Detta var en tanke som skolastikerna under medeltiden förde vidare och som fick stora samhälleliga konsekvenser vad gäller lagstiftning kring ränteupptagande. Karaktäristiskt för det ekonomiska tänkandet under antiken fram till skolastikerna var den nära kopplingen mellan moraliska och ekonomiska resonemang.Sandelin, Trautwein & Wundrak (1995) s. 18

Merkantilister, fysiokrater och den klassiska nationalekonomin

Det fanns i huvudsak två viktiga ekonomiska tankeströmningar mellan skolastikerna och den moderna nationalekonomins uppkomst med Adam Smith: merkantilismen och fysiokratin. Merkantilismen hade sin storhetstid från början av 1500-talet till slutet av 1700-talet, och var mer en allmän tendens hos dåtidens ekonomer än en enhetlig ekonomisk lära. Man betonade vikten av en positiv handelsbalans, man skulle exportera så mycket som möjligt och importera så lite som möjligt. Ett lands rikedom mättes i mängden guld och silver. Därför var det önskvärt att få exportvarorna betalda i guld- och silvermynt.

Fysiokratin kan tydligare avgränsas i historien på grund av lärans mer sammanhållna karaktär. Man brukar ange 1756 som fysiokratins födelseår och 1777 som dess död. Fysiokraterna samarbetade flitigt, gav ut en egen tidskrift och höll regelbundna sammankomster. Centralt för deras uppfattning var att jordbruket var den enda produktionssektorn som kunde öka ett lands välstånd. De vände sig mot merkantilisternas stöd till 'steril' industriell produktion och export. En ledande gestalt inom fysiokratin var fransmannen François Quesnay.

1776 publicerades Adam Smiths epokgörande verk An Inguiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (delvis översatt till svenska 1909-1911 med titeln Folkens välstånd), vilket skulle lägga grunden till den klassiska nationalekonomin. Smith betonade vikten av arbetsfördelning och frihandel. Han har blivit känd för sitt omnämnande av den 'osynliga handen' som matchar ihop utbud och efterfrågan, eller produktion och konsumtion, på ett effektivt sätt. För att detta ska ske krävs dock en så fri marknad som möjligt, utan alltför vittomfattande statlig intervention. En av Smiths viktigaste efterföljare var engelsmannen David Ricardo. Han lade grunden för tänkandet kring relativa fördelar (även kallat komparativa fördelar) och applicerade det på utrikeshandeln. Om varje land specialiserade sig på sina relativa fördelar, det man mest effektivt producerar, så kommer alla länder att tjäna på att handla med varandra.

Nationalekonomiska skolor

Genom historiens gång har olika nationalekonomiska skolor existerat. Den metodologi som idag dominerar nationalekonomisk vetenskap kan sägas ha sitt ursprung i den neoklassiska skolan under slutet av 1800-talet, men har sedan utvecklats och förändrats kraftigt.

Klassisk nationalekonomi

Se huvudartikel Klassisk nationalekonomi

Adam Smith brukar kallas för nationalekonomins fader med sitt arbete Folkens välstånd (The Wealth of Nations) från 1776. Där skriver han om en 'osynlig hand' som fördelar resurser så effektivt som möjligt trots att alla människor handlar till sin egen fördel. Smith ansåg att den enskilt viktigaste faktorn till hög produktivitet var arbetsfördelningen; inom företaget, mellan företag och mellan länder.

De viktigaste klassikerna var förutom Smith också Jean-Baptiste Say, Thomas Robert Malthus, David Ricardo, Robert Torrens, Edward West, John Ramsay McCulloch, Nassau William Senior, James Mill och dennes son John Stuart Mill.

Karaktäriserande för den klassiska nationalekonomin är en liberal syn på ekonomin. Man trodde på att samhällsekonomin fungerade bäst om den i stort sett lämnades ifred och dess mekanismer tilläts. Man intresserade sig för nationalproduktens fördelning genom de tre produktionsfaktorerna jord, arbete och realkapital, vilka resulterade i lön, jordränta och vinster. Ytterligare ett typiskt drag var synen på priserna som bestämda av produktionskostnaderna.

Marxistisk ekonomi

Se huvudartikel: Marxistisk ekonomi

Marxistisk ekonomi kallas de ekonomiska tankar som inspirerats eller direkt hämtats från Karl Marx. Marx hade i likhet med de klassiska ekonomerna en arbetsvärdeteori, en teori om att arbete och endast arbete kunde skapa värde. Detta värde benämnde han mervärde och kom att lägga grunden till hans teori om kapitalisternas exploatering av arbetarna genom att de konsekvent tar mervärdet av arbetarnas arbete. Marx skrev också mycket om kapitalismens ständigt återkommande överproduktionskriser. Enligt Marx berodde dessa på kapitalismens inneboende motsättningar som till slut skulle få den att gå under och ersättas av ett nytt ekonomiskt produktionssätt.

Neoklassisk nationalekonomi

Se huvudartikel: Neoklassisk nationalekonomi

Den neoklassiska nationalekonomins begynnelseår brukar anges vara 1870. En annan benämning på skolan är marginalism på grund av skolans centrala placering av marginalistiska resonemang. Det som avgör huruvida en konsument ska köpa ett äpple är dennes marginalnytta av äpplet. Med andra ord, det som är avgörande för konsumentens beslut är inte i första hand hur många äpplen denne redan har, utan snarare vilken ytterligare nytta eller tillfredsställelse som den tror sig kunna få av ännu ett konsumerat äpple. Samma slags resonemang kan användas i andra situationer som företags anställning av personal eller beslut om produktionsmängd.

Neoklassiska resonemang är idag dominerande inom den etablerade nationalekonomin. En bidragande anledning till att skolan fortfarande är aktuell är att den till viss del lyckats anamma kritiken och därmed utvecklat sin ekonomiska analys.

Andra skolor

Den österrikiska skolan fortsätter att vara en inspirationskälla för marknadsliberaler, även om dess metodologi idag inte inkluderas i den så kallade mainstream-litteraturen. Två makroekonomiska skolor som stod i konflikt med varandra främst från 1960- till 1980-talet är Keynesianism och Monetarism.

Se även

• Mikroekonomi
• Makroekonomi
• Internationell ekonomi
• Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
• Finansväsen
• Företagsekonomi

Externa länkar

• Sveriges BNP 1720-2000 - Portalen för historisk statistik

Referenser

Källor

• Sandelin, Bo & Trautwein, Hans-Michael & Wundrak, Richard, Det ekonomiska tänkandets historia (1995), 3 uppl. 2001, ISBN 91-7150-833-3

Noter