Nord-du-Québec

Nord-du-Québec (franska: 'Norra Quebec') är den största av de 17 regionerna i den kanadensiska provinsen Quebec. Regionen täcker en yta pÃ¥ 840 000 km² – 55 % av provinsens yta – men dess befolkning motsvarar bara 0,5 % av provinsens. Nord-du-Québec sträcker sig frÃ¥n Ungavahalvön i norr och upptar hela provinsen norr om 55° N och ett omkring 500-600 km brett omrÃ¥de ned till 49° N i söder (motsvarande sträckan frÃ¥n UmeÃ¥ ned till norra Frankrike). Regionen grundades 1966 under namnet Nouveau-Québec och döptes om till Nord-du-Québec 1987.

Nord-du-Québec är uppdelat i tvÃ¥ omrÃ¥den. Regionen norr om 55° N, Kativik (namnet pÃ¥ det administrativa territoriet), utgör den större delen av Nunaviknas (inuiter traditionella omrÃ¥de i Quebec) och bestÃ¥r i huvudsak av tundra. Nästan alla invÃ¥nare är inuiter.

Den södra delen, Jamésie, mellan Jamesbukten och Otishbergen, administreras av Jamesbuktens regionala utvecklingsråd (Conseil règional de dèveloppement de la Baie-James). Större delen av invånarna är First Nations (indianer), cree och naskapi, tillsammans med Jamèsiens, invånare med europeisk bakgrund. Området består huvudsakligen av tajga.

I Nord-du-Québec finns fjorton inuitbyar, nio creebyar och en naskapiby vid sidan av fem Jamèsienkommuner. En av de senare är kommunen Baie-James som täcker 350 000 km² (Sverige 450 000 km²) och rymmer Ã¥tta bosättningar.

Se även

• Quebecs regioner
• Quebecs ursprungsbefolkning
• Quebecs geografi