Olaus Petri som historiker
Olaus Petri, humanist och reformator, skilde sig i hög grad från sina föregångare inom historiografin samtidigt som han i många avseenden byggde på metoder och traditioner som var arv från antiken och medeltiden. Det som särskiljer honom från tidigare, och i hög grav även samtida historiker, var att han tillämpade en mer konsekvent källkritik, strängare krav på neutralt återgivande av samtliga aktörer och en bredare analys av kausala förhållanden som han presenterade med ett enkelt och rakt språk. Han skrev på svenska istället för latin, och riktade sig till en krets som omfattade fler än akademiker. Olaus arbetade också med en betydligt mer genomarbetad och systematisk empiri och lade större vikt vid sociala förhållanden och hur dessa påverkade historiska skeden.
Historikerns uppgift enligt Olaus Petri var att återge sanningen i alla dess aspekter, både det bra och det dåliga. Att presentera händelseförlopp som de faktiskt hade skett var en uppgift där historikerns ansvar var inför Gud själv, och eftersom Gud ändå var allvetande och allsmäktig skulle det i slutändan ändå straffa sig att fara ovarsamt fram med sanningen. Höga krav på empiri ställdes och när källorna var för knapphändiga eller otydliga ansåg Olaus att det var bättre att inte spekulera. Hörsägen och muntliga vittnesmål ansåg han vara opålitliga och alldeles för lätt förvanskade för att kunna användas som tillförlitliga källor. Här pekade han tydligt på tidens fördärvande inverkan på minnet och att en berättare aldrig återger en historia exakt som han hört den första gången. Även om medeltida historiker förklarade vissa kausala samband, ansågs det inte vara historikerns uppgift att ställa mer detaljerade frågor om varför något hände, utan att lägga fram en undervisande och gärna förnöjande berättelse. Tolkning av sambanden var något som filosofer och teologer fick ägna sig åt.
Genom sin erfarenhet inom juridik satte Olaus Petri upp krav för historikern som hade tydliga paralleller i de krav som ställs på domare. I sin skrift Domarregler definierade han dessa som god allmänbildning, kunskap om det relevanta målet (eller ämnet), rättvis värdering av vittnesmål (d.v.s. källor), opartiskhet utan att blanda in känslor och en utgångspunkt i att inte döma någon utan säkra bevis. Ett särskiljande drag i relation till antika historiker, även om den inte var specifik för just Olaus Petri, var att historien betraktades som linjär, snarare än cyklisk; att tiden en gång satts i rörelse av Gud och vid något tillfälle i framtiden skulle ha ett slut.
I egenskap av sin anti-katolska övertygelse hade Olaus Petri goda förutsättningar för att bryta med de tidigare etablerade målsättningarna för historiker. Han motsatte sig medeltida idéer om att en källas trovärdighet kunde avgöras genom att den välsignades av högre instanser (d.v.s. kyrkan). Som reformator var Olaus friare att avslöja uppenbara partsinlagor som tidigare ansetts oantastliga för att de uttalats av en högt aktad person. Han tillämpade en mer individualistisk metod, som krävde en större insats från historikern i fråga om forskning och analys. Som ett tydligt exempel bröt han mot en tidigare tradition i beskrivning av kung Magnus Eriksson. Historiker ansåg att hans regeringsperiod till en början hade förlöpt väl, men att det hela hade börjat gå utför efter att han slutade lyssna på sina adliga rådgivare där bl.a. den heliga Birgitta ingick. Källan till all denna kritik var främst Birgittas Uppenbarelser, den nedtecknade versionen av de visioner som senare ledde till hennes kanonisering. I detta sammanhang var Birgitta starkt partisk och hade gemensamma intressen med den adel som var emot kung Magnus. I verket En svensk krönika avfärdade Olaus det mesta av kritiken mot kungen genom att framställa Birgittas beskrivning som en partsinlaga utan konkret stöd i annat än uppenbarelser, något Olaus som lutheransk reformator i stort betraktade som övertolkade drömmar. Att Birgittas råd varit ignorerade av kungen fann han inte heller en rimlig anledning till kritik, eftersom det i hans mening kunde betraktas som ”löst qwinno snack”, en katolsk mystikers oväsentliga pladder.
Olaus Petri förkastade också den ohöljda stolthet över ett ärorikt, men i grund och botten mytiskt och spekulativt, förflutet som var så vanlig under hans samtid. Den gängse bilden av den svenska förhistorien var att de goter som migrerat genom Europa, bildat kungadömen och senare plundrat Rom hade kommit från Sverige. Olaus Petri ställde sig kritisk till detta dels genom att påpeka bristen på hållbara bevis för detta, dels genom att ifrågasätta glorifieringen av vad han ansåg vara ”en hop skalkar och tyranner som intog andras land och städer, som det inte hade rätt till”. Själv ansåg han att det var bättre att inte ta ställning i frågor där källorna var alltför otydliga eller opålitliga.
Psalmer
Han finns representerad i
1986 års psalmbok med två originalverk (nr
33 och
372) och 14 bearbetningar/översättningar (nr
32,
36,
50,
112,
124,
143,
185,
237,
345,
346,
362,
387,
465 och
537)
I 1819 års psalmbok med tillägget Nya Psalmer 1921 finns han representerad med 22 verk (nr 17, 21, 26, 46, 49, 50, 58, 60, 67, 94, 104, 124, 133, 135, 144, 152, 182, 232, 303, 339, 402 och 648)
I Tempeltoner finns julhymnen Beseglat är de trognas hopp med texten bearbetad av Samuel Johan Hedborn och Johan Olof Wallin till musik av A. Törner.
- Beseglat är de trognas hopp
- Den som vill en kristen heta skriven före 1530
- troligen gjort översättningen, 1530
- =
- Förlän oss, Gud, din helga frid = Giv folken fred, giv själen frid
-
- 1536
- Gud över oss förbarmar sig
- Jesus Kristus är vår hälsa, 1530
- Kom, Skaparande, Herre god = Kom, Helge Ande, Herre god, 1536
- Låt icke det förtryta dig
- Nu kommen är vår påskafröjd
- 1526
- O Gud, du av barmhärtighet = Gud har av sin barmhärtighet
- O helge Ande, dig vi ber = Dig, Helge Ande, bedja vi, troligen gjort översättningen, 1536
- O Kriste, du som ljuset är, troligen gjort översättningen, 1536
- 1526
- Säll är den man, som fruktar Gud
- Ur djupen ropar jag till dig = Av djupets nöd, o Gud, till dig
- översatt 1536
- Vi på jorden leva här
- Vi tror på en allsmäktig Gud, översatt 1530
- troligen gjort översättningen, 1536
- översatt 1536
Juridiska skrifter
- Kommentar till stadslagen, senare hälften av 1520-talet
- En liten uttydning på några gamla ord, som finns i lagböckerna och äro nu icke i daglig brukning, omkring 1530
- En liten ingång i lagboken, mitten av 1530-talet
- Domarereglerna, senare hälften av 1530-talet
Se även
Källor
- Ferm, Olle (2007) Olaus Petri och Heliga Birgitta: Synpunkter på ett nytt sätt att skriva historia i 1500-talets Sverige ISBN 978-91-88568-31-1
- Almqvist, Jan Erik (1946) Svensk juridisk litteraturhistoria
Externa länkar
Olaus Petri
Olaus Petri
)
