-alt
I kombination med en förled som slutar på a, ändras ofta ändelsen
-hult till -alt.
Ändelsen förekommer i
Halland och norra
Skåne.
Exempel
-arp
I kombination med namn vars förled slutar på -a (gammal genitivändelse -a, eller -ar), kan ändelsen -torp bli -arp. Exempel är gårdsnamnet Alarp i Östergötland som utvecklats från Allathorp (1381) via Alaorp (1545) till Alarp.
Källa: Bengt Pamp, Ortnamnen i Sverige s 44-45. Femte upplagan. Lund 1988.
ISBN 91-44-01535-6.
Ortnamnen med ändelsen -arp är särskilt vanliga i Skåne, men förekommer även i andra landskap i Götaland.
Se även artikeln om -torp nedan.
Exempel på ortnamn med ändelsen -arp
- Alarp, Asby församling, Östergötland
- Alnarp, Lomma församling, Skåne
- Boarp, Västra Karups församling, Skåne
- Porrarp, Vittsjö församling, Skåne
- Påarp, Välluvs församling, Skåne
- Tollarp, Västra Vrams församling, Skåne
- Sibbarp, församling i Halland
- Mularp, församling i Västergötland
-arve
Ändelsen
-arve betyder 'arvegods' och förekommer ofta på Gotland, men inte i några andra landskap .
- Botarve
- Kauparve
- Smissarve
- Snäckarve
-arvet
Ändelsen
-arvet finns enbart i Dalarna och betyder 'arvegods'.
-berg
Ändelsen 'berg' har två olika betydelser.
1/ I Bergslagen har 'berg' ofta med bergshantering att göra och betyder då 'bergslag', 'bergverk', 'gruvfält'.
Exempel
2/ I övrigt betyder ändelsen just 'berg'.
Exempel
I samband med ett personnamn syftar 'berg' ofta bara på någon liten höjd.
Exempel
-bo
Ändelsen -bo har flera olika betydelser. Den vanligaste betydelsen
är 'bod'. I dessa fall är -bo en försvagad form av -boda.
En annan betydelse är 'inbyggare', en betydelse som finns i en del
häradsnamn och sockennamn.
En tredje betydelse är 'bygd'. Bland annat finns denna betydelse i en del sockennamn i
Gävleborgs län.
Betydelsen 'bygd' förekommer även i gotländska ortnamn som slutar på -lingbo. Mellanledet -ling- betyder 'inbyggare' eller
'ättlingar'.
-boda
Det finns 1318 -boda i Sverige enligt Lantmäteriet.
Ändelsen -boda är känd från medeltiden och framåt. Den anses ha sitt ursprung i bodar vid slåttermarker.
boda-namnen används ofta i samband med ett förnamn eller en personbeteckning.
Exempel
En del
boda namn har ett
träd som sin förled.
Exempel
-bodarna
Ändelsen
bodarna betyder
fäbodvall.
-borg/-borga
Betecknar oftast att det legat en större människogjord befästning på platsen eller en naturligt svårframkomlig plats, ett naturligt fäste eller
landborg (jämför
Landborgen).
-born
Ändelsen är den bestämda formen av 'bor', 'passage mellan eller utmed vatten'.
Exempel
-by
Det finns 4266 -by i Sverige enligt Lantmäteriet.
Många svenska byar bildades före vikingatiden men bröts sönder under
laga skiftet och storskiftest vid
Rutger Maclean jordreform. Men namnen lever kvar ofta som
by-ändelse. Riktiga 'äkta' byar försvann efter dessa jordreformer. På den europeiska kontinenten existerar fortfarande byarna, och där ingår bondgårdar som ett naturligt element i bymiljön.
Exempel på ortnamn med by:
Attundaland:
Tiundaland:
Utomlands:
-byn
Bestämd form av -by, vanligt i norra Sverige.
-dal/-dala/-dalen
Exempel på ortnamn med ändelsen -dal/-dala/-dalen
-ed/-eda
-ed betyder 'passage mellan eller utmed vatten'
Exempel på ortnamn med ändelsen -ed/-eda
-fors/-forsa/-forsen
Exempel på ortnamn med ändelsen -fors/-forsa/-forsen
-haga/-hagen
Exempel
-hammar
Hammar, -hammar kan betyda 'stenig höjd, stenbacke'.
Men den vanligaste betydelsen för -hammar är 'industrianläggning
med vattendriven hammare'.
-hamn
Exempel på ortnamn med ändelsen -hamn
-hed
-hem
Ändelsen
hem har flera besläktade betydelser. En forntida betydelse är 'trakt, bygd'. Senare har ändelsen fått betydelsen 'gård'. Under 1800- och 1900-talet har
hem fått betydelsen 'hem för en namngiven person'.
Exempel på den äldsta betydelsen 'trakt, bygd':
Ett antal kyrkbyar på Gotland slutar på hem.
Exempel på namn med den något yngre betydelsen 'gård':
Exempel på sena ortnamn med betydelsen
hem för en viss person:
-holm/-holma/-holmen
Exempel på ortnamn med ändelsen -holm/-holma/-holmen
-hult
Hult ingår i många ortnamn, både ensamt och som efterled. Betydelsen är troligen liten skog, dunge av lövskog, eller bara mark, skog eller ved. Likheter finns i danskan, norskan, engelskan och tyskan. De flesta –hult–namnen finns i Småland men även i Skåne, Blekinge, Halland, Västergötland, Östergötland, Närke, Västmanland och Södermanland finns ett antal.
Exempel:
-hus
Ändelsen -hus betyder 'befäst hus, borg'.
Exempel:
-härad
Ändelsen -härad betyder 'bygd', när det gäller sockennamn.
Exempel
-ilt
Ändelsen -hult ändras ofta till -ilt i
Halland.
Exempel
-inge
Exempel på ortnamn med ändelsen -inge
jaur / -jaure
Samiskt ord för sjö, används i många områden kring sjöar i
Lappland som inte fått några svenska namn.
-järvi
Även
järv,
finskt ord för sjö eller tjärn, namn på sjöar och sjönära orter i
Lappland.
Det fornnordiska ordet 'jaerf' (uttalas järff) är benämningen på en bank (jord-, sand- eller grusbank som stiger upp ur vattnet)
Detta 'järff' är troligen ursprunget till finskans järvi, vilket i så fall är ett av finskans över 4000 lånord från fornnordiskan.
[källa behövs;]
Finskans benämning på tjärn är 'lampi' och på vatten 'vesi'
Terjärv: I Finland uttalas 'Tierijärvi' på finska lokaldialekter.
Gör man en översättning till vår tids språk blir Tier till tjur eller djur, och järv till bank, alltså djurbank eller tjurbank.[källa behövs;]
-kyrka
-köp
-köp betyder 'köpt gård, köpt mark'.
Exempel på ortnamn med ändelsen -köp
-köping
-köping betyder 'handelsplats'.
Exempel på ortnamn med ändelsen -köping
-köpinge
Exempel på ortnamn med ändelsen -köpinge
-landa
Öppet land vid sjö/vatten. Ursprung från folkvandringstiden, 400-500 talen.
Exempel på ortnamn med ändelsen -landa
-lax
Ursprungligen av finskans 'laksi' = vik
Ortnamn av denna typ förekommer i Norrbotten, tex. Kallax och i svenskspråkiga områden i Finland.
-led
Exempel
-lid/-lida/liden
Exempel på ortnamn med ändelsen -lid/-lida/-liden
-lycke
-lycke betyder 'inhägnad (liten) åker '.
Exempel på ortnamn med ändelsen -lycke
-löv
De flesta
-löv-namnen finns i Skåne. Den ursprungliga formen av efterleden är
-lev, som är besläktat med verbet
lämna, och har betytt 'något efterlämnat', det vill säga arvedel.
Exempel
-lund/-lunda
Det finns 1147 -lunda i Sverige enligt Lantmäteriet.
Ändelsen -lunda är känd från början av folkvandringstid och inpå medeltiden, främst i Uppland. Anses ha haft en religiös betydelse, och Lundanamnet användes ofta (i likhet med Tunanamnen) i kombination med vissa äldre gudsnamn, till exempel Fröslunda och Torslunda
Teorier finns att de olika -lunda och -tuna har varit religiösa centra, och ofta lever de gamla lunda-namnen kvar i form av en sockenkyrka eller mindre by eller stad.
Orter med ett Lunda:
Exempel på olika -lunda-kombinationer:
-mark
Ändelsen
-mark betyder 'gränsområde, gränsskog'
Exempel
-minne
Ändelsen
-minne betyder 'mynning'. En alternativ variant är '-mynne'.
Exempel
-måla
Det finns 1156 -måla i Sverige enligt Lantmäteriet.
Ändelsen -måla förekommer i ett ganska avgränsat område i Sverige - Småland, Blekinge och Östergötland. Betydelsen är sannolikt 'avgränsat, uppmätt jordstycke'. Många -måla-namn börjar med ett personnamn och är tidsmässigt vanligast från medeltiden.
Exempel på ortnamn med ändelsen -måla
-näs
Ett näs är en smal landtunga som förenar två större landmassor, men kan även beteckna en långsmal halvö
Exempel
-om
Ändelsen -om är ändelsen för
dativ pluralis i äldre svenska.
Exempel
-orp
Ändelsen förekommer i Östergötland och är en förkortning av -torp.
Exempel:
-ros
Ändelsen består av
r (genitiv) +
os (å- eller älvmynning).
Exempel
-red
-red, -rud, -ryd och -röd är olika dialektala former av samma efterled och betecknar 'röjd mark'.
Exempel på ortnamn med -red:
-rud/ruda
-rud, slutled i många svenska ortnamn, de flesta i Dalsland och Värmland, betecknar 'röjd mark'. Förekommer även med formerna -red, -ryd, -röd, -rödje och -rödja.
Exempel på ortnamn med rud:
-ryd/ryda
-ryd, slutled i många svenska ortnamn, de flesta i Småland, betecknar 'röjd mark'. Förekommer även med formerna -red, -rud, -röd, -rödje och -rödja.
Exempel på ortnamn med -ryd/-ryda:
-röd
Det finns 1076 -röd i Sverige enligt Lantmäteriet. De flesta av dessa ligger i
Skåne och
Bohuslän.
Exempel på ortnamn med -röd:
-sel/-sele
Ändelsen
-sel eller
-sele förekommer i
Norrland. Ett sel är ett lugnt strömmande vattenparti mellan två forsar.
Exempel på ortnamn med ändelsen -sel/-sele
-sel/-säl/-sälen
Dessa ändelser förekommer i delar av Dalarna och betyder
fäbodvall.
Exempel
- Budsel
- Matsäl
- Kappsjösälen
-sike
Exempel på ortnamn med ändelsen -sike
-sjö/-sjön
Exempel:
-skeda/-skede
Exempel
-sta
Det finns 2276 -sta i Sverige enligt Lantmäteriet.
Ändelsen
-sta förekommer främst i
Mellansverige och är känd från strax efter Kr.f. fram till
vikingatiden. Ändelsen anses komma av det fornsvenska ordet
stadher med betydelsen
ställe,
plats.
En annan tolkning knyter ändelsen istället till stad i betydelsen kant, rand och tolkar sta-ändelsen mer specifikt som gränsområde, utmarker, nybygge och att platsen på något sätt är av underordnad rang.
Det skulle stå för mindre gårdar och platser i utkanten av eller mellan äldre platser, gårdar som var underställda och fick betala i form av naturvaror till mer betydelsefulla huvudgårdar.
De är generellt blygsammare och enklare än lunda och tunan orterna, och de uppvisar mindre antal fornminne och gravfält. Många av de nyare gravfälten under vikingatid läggs dock vid staorter. Sta-namnen används ibland i samband med ett förnamn, som kan vara förste gårdsägaren eller röjaren av området, men oftare med förled från modergården, till exempel Kjulsta gård anläggs en bit från det äldre Kjula.
exempel på ortnamn med sta:
Gästrikland
Uppland
Västmanland
Södermanland
Närke
Ã…ngermanland
-stad
Ändelsen
-stad förekommer i
Götaland och i
Värmland
Exempel på ortnamn med ändelsen -stad
-städe
Ändelsen
-städe förekommer enbart på
Gotland
Exempel på ortnamn med ändelsen -städe
-sunda
Exempel
-säter/-sätter/-sätra
Säter/sätter/sätra betyder 'utmarksäng, skogsäng';
Exempel på ortnamn med ändelsen -säter/-sätter/-sätra
-sätern
Ändelsen betyder 'fäbodvallen' och förekommer i Värmlands, Dalarnas,
Härjedalens och Jämtlands skogs- och fjälltrakter.
Exempel
- Brändsätern
- Lindsätern
- Norrsätern
-torp/-torpa/-torpet
Exempel på ortnamn med ändelsen -torp
-träsk
Träsk är ett gammal namn för sjö, använt främst i norra Sverige och på Gotland.
Exempel på ortnamn med ändelsen -träsk
-tuna
Det finns 153 -tuna i Sverige enligt Lantmäteriet.
Ordet Tuna anses ha samma ursprung som det engelska town. Tuna finns i namnet på Tuna kungsgård i Rystads socken i Linköping. (Se även grevliga ätten Mörner af Tuna.)
Som ändelse anses den härstamma från början av folkvandringstid och tidig medeltid och påträffas främst i Uppland.
Än idag används ordet tun på Gotland som beteckning för äng eller hage nära eller invid en gård. Ursprungligen tycks dessa orter ha haft en religiös betydelse, och Tunanamnet användes ofta i kombination med vissa äldre gudanamn, till exempel Frötuna och Ulltuna, men sällan med Tor och Oden.
Teorier finns att de olika tuna har varit religösa centrum, och att Tuna betyder inhägnad skyddad tempelmark, eller bara inhägnad mark i vidare mening för handelsplatser, befästa gårdar, borgar mm. Ofta lever de gamla tunanamnen kvar i form av en sockenkyrka eller mindre by eller stad.
Idag lutar man mest åt en blandning av gårdar där stormän bott till religiösa centrum, och kanske är båda sanna, det är kanske möjligt att bygdens religiösa centrum var på de rikaste stormännens gård?
Orter med ett Tuna :
Exempel på ortnamn med ändelsen -tuna
-um
-
um, (-
hem) betyder 'boplats', 'gård'
Exempel på ortnamn med ändelsen -um
-und
Jfr Eva Nyman: '
Nordiska ortnamn på -und', Uppsala 2000.
-unda
Många ändelser på
-unda innehåller
-und, som är en avledning
till ett substantiv eller till ett verb.
Exempel
-vaara
Finskt ord för berg.
Exempel på ortnamn med ändelsen -vaara
-vall/-valla
Ändelsen betyder 'slät, gräsbevuxen mark'.
Exempel
-vallen
Ändelsen betyder 'fäbodvallen', och förekommer i Värmlands, Dalarnas och Norrlands skogs- och fjälltrakter.
Exempel
- Andbergsvallen
- Backvallen
- Bromyrvallen
-vare
Samiskt ord för berg.
Exempel på ortnamn med ändelsen -vare
-vi / ve
Det finns xx -vi i Sverige enligt Lantmäteriet (svårt att beräkna då det är i konflikt med järvi).
Ändelsen -vi har enligt vanligaste uppfattningen betydelsen 'helig plats' eller 'offerplats'. Finns i varianten '-ve', som även det är en forntida, ofta högt belägen, kultplats.
Exempel på platser med ändelsen vi :
'Vi' förekommer även som förled i vissa ortnamn. I
Danmark är det vanligare att det är på den formen vi-platserna har namngetts. Exempel:
'Vi' kan ibland även ha en annan betydelse:
- Medevi - äldre form Midhianwidh, ändelsen widh(er) betyder 'skog'
Att 'vi' i många fall betyder 'skog' har hävdats av bland annat
Jöran Sahlgren (i
Namn och bygd, årgång 1923).
-vik/-vika/-viken
Vik är en inbuktning, båge eller krök på en strandlinje.
Exempel på ortnamn med ändelsen -vik/-vika/-viken
-Ã¥
Ändelsen -
å kan beteckna en å (vattendrag), men vanligare är att det i likhet med -a eller -e bara är en substantivändelse, till exempel i flera norrländska städer vid stora älvar.
Exempel på ortnamn med ändelsen -å
-Ã¥ker/-Ã¥kra
Exempel på ortnamn med ändelsen -åker/-åkra
-Ã¥s/-Ã¥sa
Exempel
-ö
Hammarö
-ör
Se även
Referenser
Noter
Litteratur
Länkar
