Historia
Man känner till Påsköns historia från omkring 400 f Kr tack vare en rekonstruerad förteckning över dess
kungar. En gång i tiden fanns här en relativt framstående och komplex civilisation, troligen med uppåt 10 000 invånare. Ön med sina begränsade naturtillgångar klarade inte av den stora folkmängden. Idag växer inga träd på Påskön. En gång fanns här
palmskogar men man tror att palmerna höggs ner och användes för att resa stenstatyerna, till båtar och till byggnader. Det finns lämningar som pekar på att skogens utplåning inträffade samtidigt som öns stora civilisation föll samman. När man inte hade trä att bygga båtar av kunde man inte längre fiska, och det ledde till brist på mat.
Professor Hunt vid University of Hawaii hävdar att skogsutplåningen berodde på de råttor som kolonisterna fört med sig. Råttorna åt upp palmfröna, och saknade naturliga fiender på ön.
Européerna upptäckte Påskön på påskdagen 1722 genom holländaren Jakob Roggeveen. Då bodde där endast 400 människor. Ön annekterades av Chile 1888 och den nuvarande ursprungsbefolkningen är av polynesisk härkomst
Stenstatyerna
''Huvudartik}|lar|el}}:
}}
|}|, | och }}}}}}}}}
|}|, |, och }}}}}}}}}
|}|, |, och }}}}}}}}}
|, och }}}}}}''}| (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}
Rongo rongo
Träplattor med inskriptioner där tecknen kallas rongo rongo hittades för första gången under 1860-talet av Eugene Eyraud. Eugene sade sig ha sett flera hundra plattor prydda av skriften - men 4 år senare påstod sig Monsignor Jaussen (Tahitis biskop)endast kunna återfinna 5 plattor/tavlor (idag har man samlat ihop 21st). I varje hem fanns, enligt Eugene, en tavla prydd av hieroglyfer, men ingen utav öborna ville berätta vad tecknen betydde. Tavlorna har aldrig kunnat tydas, trots många försök. En ungrare, Guillaume de Hevesy, visade 1932 på likheter mellan några av rongo rongo-tecknen och förhistoriska tecken från Indusdalenskaska. Senare tiders forskning har ifrågasatt dessa likheter som slumpmässiga. Skriftsystemet användes fram till 1860-talet då man övergick till det latin alfabetet och lämnade kunskapen om Rongorongo-plattornas betydelse bakom sig. Man har identifierat 120 olika tecken, bland annat fiskar, fåglar, gudar, samt diverse geometriska former. Enligt den oralena legend kom skriftspråket till ön via dess första hjältefierade bosättare vid namn Hotu Matua.
Världsarv
1995 sattes Påskön upp på UNESCO:s världsarvslista, bland annat därför att kulturen på ön var unik eftersom den uppstod utan inflytande utifrån.
Moai på Påskön
Övrigt
LAN Chile flyger ifrån Santiago de Chiles till Påskön. Sverige konsul på Påskön är f.n. Erik Zeitler. Även ön Sala y Gómez som ligger ca 415 km norr om Påskön förvaltas härifrån.
Påskön är vänort till Torsby kommun i Värmland.
Se även
Externa länkar
Påskeøen
Pääsiäissaari
Île de Pâques
Påskeøya
)
)
)
