www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-05
  Länkar hit 
P
Charles Babbage
Talteori
Komplexa tal
Fibonaccital
Grad
Linjär funktion
Faktorisering
Minsta gemensamma nämnare
Bråk
Kvadratrot
Legendrepolynom
Bas (matematik)
Lista över funktioner
Polynomgrad
Komplex analys
Linjärkombination
Transcendens
NP
Affin funktion
Analytisk funktion
Partialintegration
Länklista » Elementär funktion
Sadelpunkt
Ulams spiral
Basfunktion
Andragradsyta
Algebraiskt tal
Kropp (matematik)
Numerisk integrering
Matematikterminologi
Wilkinsons polynom
BBP-formel
Algebraisk varietet
Hilbertproblemen
Stone-Weierstrass sats
Femtegradsekvation
Andragradsfunktion
Zariskitopologi
Abstrakt vektor
  Andra språk 
daPolynomium
fiPolynomi
frPolynôme
noPolynom
Kategori: Polynom

Polynom

Ett polynom är ett matematiskt uttryck inom vilket variablererer och konstant kombineras genom enbart addition, subtraktion och multiplikation. Exempelvis är x · x - 4x + 5 ett polynom i variabeln x medan 1/x inte är det. Genom att samla upprepade produkter som potenser kan varje polynom i en variabel x uttryckas pÃ¥ standardformen

\sum_{k=0}^n a_k x^k \; = \; a_n x^n + a_{n-1} x^{n-1} + \ldots + a_1 x + a_0

där konstanterna ak kallas koefficienter. Den högsta förekommande exponenten av x (här lika med n om an ≠ 0) kallas för polynomets grad. Ofta talar man synonymt om polynomet P och den funktion som avbildar x pÃ¥ P(x), polynomet utvärderat för ett givet värde.

Ett polynom med två termer kallas för ett binom.

1 Gradtal och benämningar
2 Elementära egenskaper
3 Nollställen
4 Polynomvärde
5 Flervariabelpolynom
6 Se även
7 Externa länkar

Gradtal och benämningar

Polynom av grad 0 till 5 benämns ofta enligt följande tabell:

Grad Benämning Funktion Form
0 Nolltegradspolynom (konstant polynom) Konstant funktion a
1 Förstagradspolynom (linjärt polynom) Linjär funktion ax + b
2 Andragradspolynom (kvadratiskt polynom) Kvadratisk funktion ax^2 + bx + c
3 Tredjegradspolynom (kubiskt polynom) Kubisk funktion ax^3 + bx^2 + cx + d
4 Fjärdegradspolynom (kvartiskt polynom) Kvartisk funktion ax^4 + bx^3 + cx^2 + dx + e
5 Femtegradspolynom (kvintiskt polynom) Kvintisk funktion ax^5 + bx^4 + cx^3 + dx^2 + ex + f

Dock finns ingen enighet om hur graden av nollpolynomet, det vill säga det polynom vars alla koefficienter är 0, ska definieras. Vissa författare föredrar att definiera graden av detta till −1, andra definierar det som −∞; ytterligare andra lÃ¥ter det vara odefinierat.

Elementära egenskaper

Polynom är de enklaste elementära funktionerna. Summor och produkter av polynom är polynom, och även derivatorer och integral av polynom är polynom.

Nollställen

En rot eller ett nollställe är ett tal r sådan att p(r) = 0. Att hitta rötter till en ekvation, eller att lösa en algebraisk ekvation, är ett av matematikens äldsta problem. En del polynom, som exempelvis p(x) = x2 + 1, har ingen reell rot. Men genom att utvidga mängden av möjliga nollställen till de komplexa talen, uppnår man att det alltid finns rötter till ett (icke konstant) polynom (se Algebrans fundamentalsats). Ett konjugat till en imaginär rot är alltid också en rot till ekvationen, förutsatt att alla koefficienter är reella.

Det är intressant att notera, att det är försök att lösa ekvationer som bidragit starkt till att införa de olika utvidgningarna av de naturliga talen: för att lösa till exempel x+2=0 behövs negativa tal, för att lösa 3x=5 krävs rationella tal (bråk), x^2-2=0 behöver irrationella tal (vilket Pythogaras med lärjungar lär ha tyckt sämre om enligt en populär historia), och så slutligen behövs de komplexa talen för att lösa x^2+2=0.

Ett polynom med grad större eller lika med fem har ingen generell kompletteringsformel (jfr kvadratkomplettera). Det betyder att en polynomekvation av grad större eller lika med fem måste ofta lösas numeriskt.

Ett flertal numeriska metoder för beräkning av nollställen till polynom är kända. Generellt tillämpbara metoder är exempelvis Newtons metod, Laguerres metod, och Durand-Kerners metod. Dessvärre är numerisk rotberäkning för polynom ett illakonditionerat problem, och avancerade metoder krävs därför för att hantera polynom med högt gradtal.

Polynomvärde

För att beräkna ett polynomvärde i en viss punkt x så evaluerar man inte hela uttrycket. Istället använder man sig utav det mer effektiva Horners algoritm. Om man skall beräkna polynomvärden för flera likaseparerade punkter så är Newtons differensschema ännu effektivare.

Flervariabelpolynom

I flervariabelanalys är polynomen uttryckta i flera variabler. Man säger att totala graden är summan av variablernas maximala potenser i en term. För

p(x, y, z) = 2x^2yz^3 - 3y^2 + 5yz - 2

är den totala graden 2 + 1 + 3 = 6.

Se även

  • Chebyshevpolynom
  • Ehrhartpolynom
  • Hermitska polynom
  • Hurwitz polynom
  • Legendrepolynom
  • Polynominterpolation

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.