Postmodernism

av arkitekten Ricardo Bofill Postmodernism är ett begrepp som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism. Postmodernismen har även definierats som trevandet efter nåt nytt efter det att luften gått ur modernismen.}|Staffan Bergsten & Lars Elleström,}} }|} (red.)}} Litteraturhistoriens grundbegrepp }| (2004)}}}|, Andra upplagan.}} }| Översättning: }.}} }| Lundar: }.}} }| sid. 77.}} }| uppslagsord: }.}} }| på internet }.}} }| ISBN 91-44-04255-8.}} Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det fanns fasta värden, absoluta sanning och jagets existens och kritiserade därmed varje tanke på objektivitet. Istället är allt relationuelltellt och kontext; den postmoderna världsbilden är skeptisk.

Allmänt

Inom arkitektur, konst, musik och litteratur syftar postmodernism på ett flertal väsenskilda stilistiska trender som har sin utgångspunkt i modernismen eller på något väsentligt vis utgör motreaktioner till den. Den postmoderna konsten beskrivs ofta med ord som eklekticism, avvikelse, collage, pastisch och ironi. Popkonst, dekonstruktivism (i arkitektur), magisk realism (i litteratur), maximalism och nyromantik är några av de konstnärliga riktningar som betraktas som postmoderna. Postmoderna teoretiker beskriver ofta den postmoderna konsten som ett upphävande av relationen mellan väletablerade motsatspar som konstnär-publik, allvar-lek och finkultur-kitsch.

Inom sociologi betraktas postmodernism som en konsekvens av ekonomiellaska, kultur och demografiska förändringar och karaktäriseras med begrepp som postindustrialism, senkapitalism och utomparlamentarism som i sin tur förklaras med uppkomsten av tjänstesamhällest, massmedia ökade betydelse och integrationen av världsekonomin. Andra viktiga begrepp är informationssamhälle, globalisering, den globala byn och mediateori.

Som kulturell riktning är postmodernismen ett symptom av postmodernitet som med en bred definition kan sägas vara det västerländska samhället efter moderniteten. Enligt den franska filosofen och litteraturvetaren Jean-François Lyotard är postmoderinitetens viktigaste kännemärke 'en skepsism mot metaberättelser', det vill säga, att människan i det postmoderna samhället har förkastat storslagna, universella förklaringsmodeller och paradigm som religion, (etablerad) filosofi, kapitalism och kön, som tidigare har använts för att förklara kultur och beteendemönsterella, för att istället organisera sitt liv kring flera mer lokalt förankrade subkultur ideologier, myterer och legend. Vidare innebär postmodernitet övertygelsen att sådana styrande metaberättelser bara utgör en stabil grund för samhället så länge de svarar på aktuella fenomen. Så fort paradigmet misslyckas med att hantera nya fenomen kan det ersättas av en bättre förklaringsmodell som senare kan gå samma öde till mötes. (Ett resonemang som Lyotard utvecklar i La Condition postmoderne: Rapport sur le savoir (1979) och La Differend (1983)).

Hur begreppet 'postmodernism' bör användas, vilken betydelse begreppet har och dess roll i debatten är föremål för en kontinuerlig debatt. Trots att postmodernister skyr enkla definitioner kan begreppet ändå i allmänhet sägas kännetecknas av:

• En reaktion mot modernismens strävan efter framsteg, objektivitet och förnuft (se nihilism)

• Accepterandet av ett massmediadominerat samhälle, där det inte finns nÃ¥gon originalitet, bara kopior, och där parodi, satir, självreferens blir naturliga uttryckssätt

• Accepterandet av världens globalisering, decentralisering och pluralism

• Idén om att allt är relativt och subjektivt, t.ex. erfarenhet, mening, moral (se existentialism) och kultur (se kulturrelativism)

Postmodern filosofi

Inom filosofi används begreppet postmodernitet ofta för riktningar och arbeten som utgår från poststrukturalism, dekonstruktivism, mångkulturalism, genusstudier och litteraturteori. Inom filosofi uppstod postmodernismen i början av 1950-talet som en kritik av positivismen genom att betona vikten av maktrelationer, personlig identitet och diskurs i konstruktionen av sanning och världsbilder. I denna betydelse betraktas postmodernitet av många kritiska teoretiker som en grundläggande brytning med en konstnärlig och filosofisk tradition som sedan upplysningen strävat efter ett ständigt mer storslaget och universellt system för att hantera estetik, etik och kunskap. Den postmoderna filosofin använder sig av flera metoder för att kritisera nedärvda västerländska tankegångar, bland annat historicism och psykolanalytisk teori.

Arkitektur

''Huvudartik}|lar|el}}: }} |}|, | och }}}}}}}}} |}|, |, och }}}}}}}}} |}|, |, och }}}}}}}}} |, och }}}}}}''}| (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Konst

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}