Eugen har kallats målarprinsen. Han ville tidigt bli konstnär, men fadern Oscar II var till en början mycket avogt inställd till detta. Till slut gavs han tillstånd att börja studierna och studerade först för Hugo Salmson och senare i Paris, bland annat för Léon Bonnat.
Eugen hörde till kretsen kring Konstnärsförbundet och bidrog till det nationella landskapsmåleriet med bland annat skildringar av det mellansvenska kulturlandskapet, Södermanland och Stockholm samt Österlen. En dekorativ hållning med lyriskt behag utmärker ofta hans konst. Hans kanske mest kända målning är Molnet, som han målade i flertalet versioner. Han finns representerad med dekorativa väggmålningar på Dramaten och i Stockholms stadshus, dessutom har han gjort altartavlan i Kiruna kyrka. Prins Eugen har även gjort altartavlan, 'Den stigande solen' som han skänkte till Djurgårdskyrkan, mellan Gröna Lund och Skansen i Stockholm.
År 1905 köpte Eugen Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm, och lät den framträdande arkitekten Ferdinand Boberg rita sitt nya hem i jugendstil. I sitt testamente förordnade han att hans stora konstsamling på Waldemarsudde skulle tillfalla staten. Samlingen innehåller verk av bland andra Anders Zorn, Carl Larsson, Ivan Aguéli, Carl Fredrik Hill samt målningen Strömkarlen av Ernst Josephson, som prinsen köpte när den blev refuserad av Nationalmuseum. I trädgården finns en skulpturpark med verk av de stora skulptörerna, till exempel Carl Milles, Carl Eldh, Christian Eriksson samt Liss Eriksson. Hemmet fungerar numera som ett konstmuseum, där prinsens egen samling utgör stommen.
Prins Eugen var den första svenska kunglighet som kremerades. Hans urna gravsattes i Waldemarsuddes trädgård.
Anfäder
Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
