
Prins Wilhelm i Skanör 1916, tillsammans med tre lokala flickor
Carl Wilhelm Ludvig, svensk prins, född 17 juni 1884 på Tullgarn, död 5 juni 1965 på slottet Stenhammar i Flen, hertig av Södermanland, arvfurste av Sverige och (till 1905) Norge ; tjänstgjorde 1898-1904 som kadett, avlade 1904 sjöofficersexamen och utnämndes samma år till underlöjtnant, 1906 till löjtnant och 1913 till kapten samt tjänstgjorde från 1914 som fartygschef och som divisionschef för torpedbåtsdivision. Under åren 1920 till 1949 producerade han ett trettiotal filmer, främst expeditionsfilmer och reseskildringar i exempelvis Afrika och Centralamerika men främst i Sverige där han för SFerer också gjorde en mängd journalfilm.
Wilhelm var son till Gustaf V och drottning Victoria. Bror med Gustav VI Adolf och Prins Erik. Han författade reseskildringar och gjorde flera landskapsfilmer tillsammans med Gustaf Boge.
Han vigdes 3 maj 1908 i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna. Deras son Lennart föddes 1909. Äktenskapet som blev mycket olyckligt, upplöstes 1914. Maria Pavlovna fick den 2 juli samma år tillbaka sin titel som storfurstinna.¹
Wilhelm bodde till sin död på godset Stenhammar nära Flen. Där levde han under nära trettio år tillsammans med Jeanne Leocadie Tramcourt. Paret var alltså sambor i en tid då denna samlevnadsform var mycket ovanlig och officiellt inte fick förekomma bland kungliga. Jeanne Tramcourt kallades därför 'värdinna' på Stenhammar.
Den 2 januari 1952 omkom hon i en bilolycka i närheten av Stjärnhov i Södermanland, när de var på väg till Stenhammar efter att ha besökt sonen Lennart. Wilhelm körde själv vid olyckan, som inträffade i en snöstorm. Efter denna tragedi sägs han aldrig ha återhämtat sig. Prins Wilhelm avled i lungemfysem.
Prins Wilhelm erhöll 1947 14 februari Frihetskors av Norges konung VI Haakon. Motiveringen till frihetskorset löd följande: 'for fremragende fortjenester av Norges sak under krigen' (källa: Prins Wilhelms arkiv)
