www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-28
  Länkar hit 
Isak Gustaf Clason
SkogskyrkogÄrden
Rundkyrka
Johan III
Kolonn
Nattvarden
Cirkus, Stockholm
Putsning
Göta Arkhuset
Moheda
Rusticering
Länklista » Danvikshems kyrka
Mikaelikyrkan, Arvika
Furnas
Filosofins historia
Liv (arkitektur)
Taxinge kyrka
Länklista » Østerlars kyrka
HĂ€lsingborgs Byggbetong AB

Puts

Skador i putsen pÄ ett bostadshus

Skador i putsen pÄ ett bostadshus

Puts Àr ett tunt ytskikt av bruk pÄ till exempel byggnader, invÀndigt och utvÀndigt.

Putsen, putsbruket, har anvÀnts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte Àr att hÄlla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande vÀggen samt ge en vacker yta.

Putsbruk bestÄr av bindemedel, ballast och vatten. Ballasten Àr vanligen sand, bindemedlet Àr olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i hÄllfasthetsklasserna A-E, dÀr A Àr hÄrdast och E mjukast. Det som avgör hÄrdheten i vanlig fasadputs Àr blandningen cement/kalk. B- och C-bruk Àr idag vanligast vid putsning. D och E anvÀnds frÀmst pÄ gamla byggnader.

1 Olika sorters puts
2 Putsning
3 Se Àven

Olika sorters puts

Cementbruk

(A-bruk). Cementbruk torkar snabbare Àn kalkbruk, har bÀttre vidhÀftning och Àr starkare.

Kalkcementbruk (KC-bruk)

(B/C/D-bruk). BÄde kalk och cement ingÄr, samt sand. Kalkcementbruk blev vanligt pÄ 1950-talet, och Àr den i dag vanligaste formen av putsbruk.

Kalkbruk

(E-bruk). BestÄr av 1 del kalk och 2-3 delar sand. En kalkputs Àr mjuk och svag och kan dÀrför ta upp en del rörelser i underlaget utan att spricka eller lossna. DÀrför blir den faktiskt hÄllbarare Àn en hÄrdare puts. Kalkputs suger upp fukt lÀttare Àn cementbruk, men lÀmnar ocksÄ ifrÄn sig fukten lÀtt nÀr vÀdret Àr gynnsamt. Fram till 1900-talets mitt anvÀndes i princip alltid rent kalkbruk. Kalkbruk delas in i de tvÄ typerna
  • LufthĂ€rdande kalkbruk
  • Hydrauliskt kalkbruk - Kh-bruk (100% hydrauliskt) eller KKh-bruk (hydraulisk/lufthĂ€rdande mix). Kan hĂ€rda bĂ„de i luft och i vatten. Hydrauliskt kalkbruk anvĂ€nds vid renovering av Ă€ldre byggnader dĂ€r högre hĂ„llfasthet eller frostbestĂ€ndighet krĂ€vs, Ă€n vid putsning med vanligt luftkalkbruk.

Gipsputs

För invÀndig putsning. En fördel med gipsputs Àr att man kan fÄ vÀggytan helt fÀrdig vid sjÀlva putsningen, till exempel behövs ingen bredspackling efterÄt.

Lerklining

En Àldre form av puts, bestÄende av lera, sand och vÀxtmaterial. Lerklining anvÀndes dÄ man putsade trÀhus för att fÄ dessa att se ut som stenhus (sÄ kallad revetering).

Putsning

Vid lagning av en putsad vÀgg eller fasad Àr att det viktigt att anvÀnda liknande puts som den ursprungliga. Rent cementbruk fÄr aldrig anvÀndas för att bÀttringsputsa en fasad med kalkputs.

Cement innehÄller kromföreningar som oxiderats till sexvÀrt krom, vilket Àr mycket hÀlsovÄdligt (cancerogent och allergiframkallande) vid sjÀlva putsningen. Sedan 1980-talet tillsÀtts dÀrför jÀrn(II)sulfat till cementprodukter, detta reducerar kromet till en betydligt ofarligare form. Denna reducering Àr effektiv i omkring 1 Är i oblandat bruk. Bruk dÀr cement ingÄr ska man dÀrför inte anvÀnda om det lagrats lÀngre tid Àn 1 Är.

En nyputsad yta ska hÀrda cirka 4-8 veckor innan den kan mÄlas.

Se Àven

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.