Skeiv teori
Ursprung och företrädare
Queerteorin anses ha sina rötter i amerikansk gayaktivism, fransk poststrukturalism, feministisk forskning och lesbisk feminism. Teorin har använts både i identitetsskapande sammanhang såväl som ett analytiskt redskap inom queerforskningen. Queerteori kan också användas dekonstruerande, som en upplösare av identitetsbegrepp, för att upplösa definitioner satta av andra än dem som de används om.Teresa de Lauretis, som lanserade begreppet queerteori övergav det tre år senare därför att hon ansåg att bepreppet övertagits av de etablerade institutioner och grupper som det skulle positionera sig emot och därmed förlorat sin funktion.
Inom teorin gör man historiska referenser till personer som Jacques Lacan, Louis Althusser och Jacques Derrida. Den ledande tidiga teoretikern anges ofta som Michel Foucault; följd av personer som Judith Butler och Eve Kosofsky Sedgwick. I Sverige företräds queerteorin främst av Tiina Rosenberg och Don Kulick.
Uppmärksammande av konstruktioner
Den institutionaliserade teorin säger att en persons könsidentitet helt eller delvis är en social konstruktion, och att enskilda individer därför inte fullständigt kan beskrivas i sexuell mening med formuleringar som homosexuell eller kvinna. Teorin motsätter sig heteronormativiteten; i allmänhet att människan placeras i sexuella fack, och i synnerhet att sociala konstruktioner formuleras och att gruppidentiteter sedan byggs upp där en skarp distinktion görs mellan 'vi' och 'dom'. Queerteorin erbjuder alternativa kategorier av sexuell identifikation, vilka bygger på individuell valfrihet och estetik.En viktig utgångspunkt för den queerteori som utgår från Judith Butler är betonandet av att allt är socialt konstruerat. Den kritiserar uppdelandet av biologiskt kön och socialt genus, där det sociala genuset blir en följd av det biologiska könet. Istället betonas att uppfattningen av det fysiska alltid beror på den diskurs samhället talar om verkligheten och så också skapar verkligheten i två kategorier. Senare queerteori har också riktat kritik mot mononormativitet och könsbegärscentrism.
Kontrovers
Liksom inom vissa typer av feminism (till exempel sexpositiv feminism) anses det av vissa queerteoretiker att fenomen som prostitution, pornografi och BDSM är fullt legitima och till och med värdefulla uttryck för den mänskliga sexualiteten. Enskilda queerteoretiker har av kritiker anklagats för att försvara pedofili och tidelag när de analyserat de sociala konstruktioner och samhälleliga tabun som existerar kring företeelserna.Kritik av queerteorin
Queerteoretikernas kritiker menar bland annat att forskning visar - i såväl fysiologisk, genetisk och sociologisk mening - att sexualitet och sexuell identitet är mer än sociala konstruktioner. Många av kritikerna lägger större vikt vid arvet än vid miljön, där queerteoretiker snarare menar att uppdelning av miljö och socialt i sig är en konstruktion där den ena menas oföränderlig. Idag existerar även hybridteorier, där det genetiska arvets betydelse hos queerteoretikernas kritiker kombineras med en uppfattning om sociala konstruktioner. Hybridteorierna tillerkänner därmed queerteorin en legitim funktion, genom att den uppfyller behovet av att undersöka hur sociala konstruktioner kan uppstå autonomt som en följd av de fördomar som uppstår i människans miljö.Queerteori har också kritiserats för den väldigt abstrakta och teoretiska nivå som resonemangen ofta förs på samt för den väldigt specifika och komplicerade begreppsapparat som används. Detta gör att queerteori ofta blir väldigt svårtillgänglig för andra än de dom är skolade på området. Queerteori menas därmed bli någonting förbehållet en smal akademiskt bildad krets och sällan nå utanför akademiernas väggar.
Se även
