www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-10-25
  Länkar hit 
Europa
Nationalekonomi
Sydamerika
Italien
Peru
Antisemitism
JAK Medlemsbank
Margaret Thatcher
Jimmy Carter
Avbetalning
Ränta
Göteborgs Stadsteater
Sedel
Aktiemarknad
Styrränta
Bankväsendet i Indien
Futurama - Säsong 1
LÃ¥n
Ocker
Amortering
Kopparkompaniet
Bottenlån
Option
Realränta
Individualanarkism
Effektiv ränta
Fond (ekonomi)
Stagflation
Reporänta
Fisherhypotesen
Kalkylränta
Privatekonomi
Utlåningsränta
Islamiskt bankväsen
Länklista » Qu'est-ce que la propriété?
Enhet (parti)
Rörlig ränta
Dagslåneränta
EBIT
Sammansatt ränta
Ränteparitetsvillkoret
Matematikterminologi
Länklista » InlÃ¥ningsränta
Billeasing
Repotransaktion
Intressentmodellen
Ekonominyheterna
Leasing
Riskfri ränta
Klassisk nationalekonomi
Guadelouperäntan
Konsumenternas Bank- och finansbyrå
Anarkistisk ekonomi
Custodia Credit
  Andra språk 
fiKorko
frIntérêt
noRente
Kategori: Ränta Artiklar med infogningsbara underartiklar

Ränta

Denna artikel handlar om den ekonomiska termen ränta. För holmen i Helsingfors stad, se Stora Räntan.

Det har föreslagits att informationen i artikeln bör infogas i denna artikel eller detta stycke. ()

Ränta, är allmänt priset på lån av pengar. Ränta betalas av någon som lånar pengar och erhålls av någon som lånar ut pengar. När någon lånar ut pengar till en bank eller liknande genom att sätta in dem på ett kontobelopp erhåller man inlåningsränta från banken. När någon lånar pengar av banken får denne istället betala låneränta. Räntesatsen är räntans förhållande till lånat belopp och tid. Den anges oftast som ett procent per betalningsperiod eller per år.

1 Tidspreferens
2 Ränta i resultaträkningen
3 Ränta i religion
4 Räntekritik
5 Se även

Tidspreferens

Ränta har sitt ursprung i individers tidspreferens. En individs tidspreferens avgörs av hur mycket denne individ föredrar konsumtion nu i relation till framtida konsumtion. Att individer föredrar konsumtion nu framför framtida konsumtion kan påvisas genom att en viss mån av konsumtion (av föda) är nödvändig för överlevnad. En individs ränta är då den mängd varor eller tjänster denne vill ha i utbyte vid en given tidpunkt i framtiden för att avstå viss konsumtion nu.

Räntan beror på ett antal faktorer:

  • Uppskjuten konsumtion.
  • Inflationsförväntningar
  • Alternativa investeringar
  • Investeringsrisk - utlÃ¥naren riskerar att lÃ¥ntagaren inte kan Ã¥tergälda. (riskpremium)
  • Likviditetspreferenser
  • Skatter
  • Tidsrisk – risken med att ha mycket lÃ¥ngsitiga investeringar
  • Likviditetsrisk - behovet av att ha likviditet vid alla givna tillfällen
  • Växlingsrisk - valutafluktationer gör utlÃ¥ning utomlands dyrare (men gÃ¥r att lösa)

Ränta i resultaträkningen

För företag har räntan en speciell innebörd. Resultaträkningenen är ordnad så att kostnaderna till bankerna (finansiella intäkter minus kostnader som ränta, dock ej amortering) kommer före skatt och utdelning. D.v.s. räntan är avkastning som bankerna får för deras förbindelse med företaget, men de beräknas på lånat belopp och inte på vilka intäkter och kostnader bolaget har. Utdelning kan tolkas som aktieägarnas ränta (om än termen avkastning gör sig bättre hörd).

Ränta i religion

Religionen islam förbjuder anhängarna från att ta ut ränta, även om vissa tolkar detta som ett förbud mot oskäligt hög ränta, vilket har varit bidragande för skapandet av ett islamiskt bankväsen. Även i Moseböckerna finns förbud mot räntetagande, vilket vissa kristna samfund har åberopat genom tiderna.

Räntekritik

Vissa menar att ränta medför negativa effekter för samhället och förespråkar därför ett räntefritt samhälle. Ett svenskt exempel på en sådan organisation är JAK Medlemsbank, där medlemmarna också lånar ut pengar räntefritt till varandra. Miljöpartiet förespråkar i sitt partiprogram ett räntefritt samhälle.

Se även

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.