Historia
Traditionellt studerades teologi vid
universitet i första hand av de som ämnade bli
präster, och utbildningen var i hög grad anpassad till detta ändamål.
När sekulariseringen på allvar fick spridning under 1900-talet, och teologin som vetenskapligt studium på allvar kom att ifrågasättas, i Sverige mycket genom filosofiprofessorn Ingemar Hedenius, blev det viktigare för teologin att visa sitt akademiska berättigande. Som en följd av detta kom begreppet 'teologi' inom den svenska akademiska världen delvis att ersättas av 'religionsvetenskap'. Således har termen idag två huvudsakliga betydelser på svenska; dels konfesionella föreställningar och reflexioner kring den egna guden, och dels det vetenskapliga ämnet. I den allmänna debatten i Sverige, liksom på svenska universitet, används idag 'teologi' huvusakligen i betydelsen 'religionsvetenskap'. I stora delar av övriga världen finns dock fortfarande en tydlig uppdelning mellan dessa två termer.
Parallellt med att grundskolans kristendomsundervisning ersattes av religionskunskap, byttes ämnet teologi vid merparten av de svenska lärosätena namn till 'religionsvetenskap' under Ã¥ren 1969-1976. 'Teologi' lever dock kvar i titeln pÃ¥ akademiska examina: teologie doktor och teologie kandidat, doktor respektive kandidat i religionsvetenskap, samt som namn pÃ¥ tre av de konfessionellt oberoende svenska universitens religionsvetenskapliga fakultetereter och institution; Teologiska fakulteten och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet[[1] ]
, Teologiska fakulteten och Teologiska institutionen vid Lunds universitet[[1] ]
samt Institutionen för religionsvetenskap och teologi vid Göteborgs universitet[[1] ]
. Endast vid fyra svenska lärosäten gÃ¥r religionsstudier under benämningen teologi, och i samtliga fall har dessa skolor en konfessionell kristen profil.[[2] ]
Se vidare
Teologi
Referenser