Rödlistning

Rödlistning är en flexibel klassificering av hotade arter. Syftet är att kartlägga och klargöra olika arters sällsynthet, den risk de löper att försvagas eller utrotas, och vilka åtgärder som krävs för att säkerställa överlevnad.

Sveriges listor tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år. Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för miljöer och biotoper som hotas.

Internationellt samordnas arbetet med Rödlistan av IUCN. Den senaste internationella sammanställningen listar 8323 växter och 7266 djur. Över 3000 arter har tillkommit på den nya listan jämfört med den föregående. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet.

Kategorisering

En bokstavskod som beskriver artens situation tilldelas

Hotsituation

I listorna delas alla arter in efter sällsynthet, i sex kategorier (internationell kod inom parentes):

• Försvunnen (RE, Regionally extinct)
• Akut hotad (CR, Critically endangered)
• Starkt hotad (EN, Endangered)
• SÃ¥rbar (VU, Vulnerable)
• Missgynnad (NT, Near threatened)
• Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgÃ¥ende kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där pÃ¥ grund av kunskapsbrist
• Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte stÃ¥r inför större hot inom en nära framtid. Dessa arter tas inte upp i listan.

En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori trots att hotbilden lokalt (i Sverige) motiverar en allvarligare hotkategori.

Hotförklaring

Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,

• A - populationsminskning
  • A1 - har minskat
  • A2 - förväntas minska
• B - litet utbredningsomrÃ¥de, populationen uppdelad i flera omrÃ¥den, eller populationen minskar
  • B1 - fragmenterad population
  • B2 - minskande utbredningsomrÃ¥de
  • B3 - utbredningsomrÃ¥det växlar häftigt
• C - populationen är liten och minskar
  • C1 - snabb minskning
  • C2 - fragmenterad stam
• D - mycket liten population
  • D1 - för arter klassade 'VU'
  • D2 - för arter klassade 'VU' som dessutom har mycket liten förekomstarea
• E - Kvantitativ riskanalys

De exakta måtten som styr hur denna kod tilldelas finns detaljbeskrivna här (ArtDatabankens web-plats).

Naturtypskod

• F - Fjäll
• H - Hav
• J - Jordbrukslandskap
• L - Limniska miljöer, dvs sötvatten
• S - Skogar
• U - Urbana miljöer (stadsmiljö)
• V - VÃ¥tmark

Hänsyn till faktorer

Speciellt tittar man vid bedömningen på vissa nyckeltal och faktorer. Fragmentering betyder att stammen delats upp i mindre isolerade populationer som inte utbyter individer. Havsörnen i inre Lappland är exempelvis isolerad från kustpopulationen vilket utgör ett hot mot denna mindre stam. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Hackspettar är till exempel mycket stationära, vilket göra att försvagade stammar inte kan återhämta sig genom att individer tillförs från närliggande områden. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens behov.

Exempel

Havsörn förekommer årligen i alla Sveriges län utom F, N och Z där den tidigare funnits. Den har fått koden VU, sårbar, delvis för att stammen just återhämtat sig efter en stor och långvarig svacka. Hotförklaringen är D1, eftersom stammen i längden är för liten och måste växa, specifikt är antalet könsmogna individer för lågt.

Havsörnen klassas alltså som VU D1.

Översikt över arter

Antal rödlistade arter

Artgrupp	Kunskapsbrist	Försvunnen	Akut hotad	Starkt hotad	Sårbar	Missgynnad	Totalt antal
Kärlväxter	3	23	41	124	96	95	382
Kransalger	3	3	5	5	10	8	34
Mossor	38	17	11	24	57	69	216
Svampar	100	5	23	98	180	226	632
Lavar	36	18	34	39	63	64	254
Däggdjur	1	2	3	3	5	3	17
FÃ¥glar	0	8	5	7	31	37	88
Kräl- och groddjur	0	0	1	1	4	2	8
Fiskar	6	1	5	6	7	6	31
Ryggradslösa djur	?	?	?	?	?	?	?
Totalt	?	?	?	?	?	?	'''3653

Externa länkar

• NaturvÃ¥rdsverket - sidan om hotade arter
• ArtDatabanken
• IUCN redlist

Litteratur

• Rödlistade arter i Sverige 2005, Gärdenfors, U. (red.), 2005, ISBN 91-88506-30-4 - senaste utgÃ¥van av rödlistorna.