Geografi
Stadsdelen består av flera delområden, och det är stor skillnad mellan dessa vad beträffar
arbetslöshet, socialproblematik m.m. Herrgården är den del som har högst arbetslöshet och mest sociala problem.
[källa behövs;]
Området ligger mellan Inre ringvägen och Kontinentalbanan och genomkorsas av Amiralsgatan som klyver stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. Stadsplanen har fått kritik på grund av denna uppdelning, vilket många ser som ett bevis på att 'segegrationen är inbyggd i stadsdelen'.
Historia
Planering av Rosengård, 1950-talet
Rosengård byggdes som en del av
Miljonprogrammet mellan 1967 och 1972. Platsen där bostadsområdet Rosengård är belägen var fram till 1960-talet ett jordbruksområde och namnet kommer från en lantegendom med anor från 1700-talet.
De första skisserna till stadsplan för Rosengård utarbetades av Malmös stadsplanechef Gunnar Lindman. Han utformade 1956 en dispositionsplan för Rosengårdsstaden där han tänkte sig ett område med ca 8 700 lägenheter. För att Rosengård inte skulle bli en renodlad ”sovstad” föreslog Lindman ett industriområde i nordöstra delen med 2 000 till 3 000 arbetsplatser. Det var dock ett av många projekt i Rosengård som aldrig förverkligades.
Rosengård planerades även för stor biltäthet och livlig stadstrafik. Det skulle kompletteras med ett stort centrum, som skulle vara lättillgängligt med bil och som därmed var tänkt att avlasta stadskärnan. Amiralsgatan skulle gå genom Rosengård och på så sätt förlängas ytterligare. Den skulle bli en trafikhuvudled och resterande gator skulle bli anslutande gator, så kallade matargator. Gatusystemet tänktes dela upp Rosengård i fem väl åtskilda bostadsområden, där gående och biltrafik var helt separerade från varandra. De fem delområdena fick senare namnen Törnrosen, Apelgården, Herrgården, Örtagården och Kryddgården.
Varje område planerades för 1 200 till 1 500 lägenheter byggda av olika byggherrar, vilket skulle ge delarna individuell form. Inom Rosengårdsstaden skulle det vidare finnas sex skolor samt församlingsbyggnader för både stadskyrkan och frikyrkor i anslutning till centrumanläggningen.
Under tio års tid arbetade man på stadsingenjörskontoret med planeringen av Rosengård.
Den första etappen (Rosengård I, senare kallad Törnrosen) byggdes omedelbart öster om Kontinentalbanan i början av 1960-talet. På grund av närheten till Bulltofta flygplats fick utbyggnaden avvakta några år tills beslut om flygplatsens nerläggning hade tagits.
Plananläggningen av Rosengård som gjordes på 1950-talet kom att styra genomförandet ända till slutet av 1960-talet. Stadsplanerna för de olika delområde gjordes formellt av Lindmans efterträdare Gabriel Winge men andra arkitekter hade stor del i planeringen (Thorsten Roos och Bror Thornberg för Rosengård I (Törnrosen), Riksbyggens arkitektkontor genom Bo Ahlström för Kryddgården och Thorsten Roos Arkitektkontor med Svenivar Ekstrand för Herrgården). Stort inflytande över planeringen hade också Oscar Stenberg i sin dubbla roll som kommunfullmäktiges ordförande och vd för HSB.
Rosengård byggs
Botildenborgs vattentorn
Bostadsområdena fördelades till tre olika byggherrar:
MKB,
HSB och BGB. Centrumanläggningen lät de uppföra gemensamt.
”Rosengård byggdes som en drömvärld av historiska tablåer över det moderna livets möjligheter. Hit ut skulle människorna flytta från de förslummade, osunda och mörka innerstadsområdena och det var inte enbart en geografisk förflyttning i tid utan också en förflyttning in i den moderna tiden” (citerat från Ristilammi ?).
Största delen av Rosengård uppfattades när det byggdes som välplanerat och betydligt bättre än de tidigare områdena i miljonprogrammet. Rosengård sågs som framtidens och som möjligheternas plats, en plats som började från noll och på vilken framtida Malmö skulle byggas. Hela Rosengård planerades ursprungligen för mellan 20 000-25 000 invånare. Under de två första åren flyttade över 16 000 personer in i Rosengård, varav de flesta kom från andra städer och från landsbygden och en tredjedel kom från Malmös innerstad.
Det byggdes sammanlagt 7000 lägenheter varav MKB stod som byggherre för drygt hälften. Omkring en fjärdedel uppfördes som bostadsrätter inom HSB och resterande som privata hyresrätter. Hälften av lägenheterna bestod av tre rum och kök, ca 15% var fyror eller större och 30% var tvåor. En del av de ursprungliga lägenheterna har idag byggts om till kontor.
Service - Rosengård centrum
All kommersiell service i Rosengård samlades i en enda stor centrumanläggning. Denna kom att kallas för Rosengård centrum eller RoCent. Det placerades i mitten av Rosengårds hela område, tvärs över den breda trafikleden,
Amiralsgatan. Anläggningen ritades av
Thorsten Roos Arkitektkontor mellan 1968 och 1971. Rosengård centrum var Malmös första stora centrumanläggning. 1300-talsbron
Ponte Vecchio i
Florens lär ha varit en förebild när centrumanläggningen byggdes.
RoCent tänktes fungera som ett kommersiellt centrum och träffpunkt för invånarna som bodde i Rosengård.
Här skulle all handel koncentreras och ute i området tilläts inga butiker. Mottot var ”ju mer som är samlat på ett enda ställe, ju mer publik”. Förutom de vanliga mat- och klädaffärerna fanns även bank, post, apotek, systembolag, bibliotek, barnavårdscentral, tandläkare, socialbyrå, försäkringskassa, fritidsgård, idrottshall, församlingslokaler m.m.
RoCent uppfördes även för att avlasta handeln i Malmö centrum och för att skapa ett nytt stadsdelscentrum för östra Malmö. När RoCent öppnades 1971 hade det gått tre år sedan de första människorna flyttade in till Rosengård. Eftersom det inte fanns några butiker utanför RoCent så tog det lång tid för människor som bodde i utkanten av Rosengård att komma till RoCent. Avsaknaden av närservice kom att bli den viktigaste kritiken mot Rosengård.
År 1980 byggdes Malmö moské som den första moskén i Skandinavien. Den ligger sydost om Rosengård, utanför inre ringvägen. Strax därefter byggdes Sankta Maria i Rosengård, en katolsk kyrka vid Ramels väg söder om Herrgården.
Utemiljön i Rosengård
När Rosengård byggdes var utemiljön mycket fattig på grönområden. Istället fanns stora asfaltytor och låga artfattiga buskage. De nyplanterade träden hade svårt att växa på grund av den hårdpackade marken som orsakats av byggsmaskiner. Denna byggnadsmiljö har kritiserats mycket inom miljonprogrammet. I början av 1980-talet genomfördes ett projekt som omfattade flera åtgärder för att förbättra utemiljön. En av dessa är Cronhielmsparken, som ligger mellan Apelgården och
Östra kyrkogården. Parken utgörs av ett kulligt landskap med gräsmattor och ängar. Stora delar av parken fylls ut av sandlådor, gungor, lekplatser, grillplatser, bollplaner, boulebana med mera. I öster avslutas grönområdet med en idrottsplats i anslutning till Kryddgårdsskolan. Längst i väster ligger Apelgårdskolan.
Historien sedan Rosengård byggts
De som bosatte sig i Rosengård kom oftast från landsbygden eller från lägenheter med låg standard. I Rosengård kunde de nya och moderna lägenheterna tyckas vara ofattbart lyxiga. Flytten till det nya och moderna upplevdes som fantastisk och omtumlande. Trots detta började ”nybyggarandan” mattas av när byggprocessen var klar. Många av de boende började känna att folkhems- och grannskapsgemensamheten inte riktigt motsvarade de förhoppningar och drömmar de haft. Känslan av otrygghet och osäkerhet började växa fram i Rosengård. Området började ifrågasättas, vilket inte var konstigt med tanke på till exempel den kalla utemiljön där grönska saknades och där stora delar utgjordes av likformiga och höga hus. Rosengård sågs inte längre som ett framtidssamhälle utan snarare som ett socialt utkantsområde. När Rosengård blev färdigbyggt var lägenheterna svåra att hyra ut, eftersom bostadsbristen i stor utsträckning byggts bort. Samtidigt hade inkomsten höjts och efterfrågan på
småhus och radhuser ökat på bekostnad av
lägenhet.
På så sätt kom Rosengårds befolkning att förändras. De som hade ekonomiska möjligheter flyttade vidare till villaförorterna. Personer med sociala problem och folk som nyligen invandrat till Sverige flyttade in och bodde kvar i Rosengård. 1972 var 20% av Rosengårds befolkning invandrare. Denna andel har därefter successivt ökat. År 1998 var den 80% och år 2007 var det 94%. Mediernas negativa skriverier gav Rosengård en dålig stämpel som gjorde att många tvekade att flytta dit. Man vet inte säkert varför Rosengård utvecklades från att vara den moderna framtidsstaden till att bli en förort i utkanten av Malmö, men några orsaker som tycks ligga bakom är:
- Hög omflyttning av boende.
- Förändring i hushållsstruktur.
- Förändring i åldersstruktur.
- Ökande andel hushåll med ekonomiska problem.
- Ökande andel hushåll med sociala problem.
- Bostadsområdet får låg attraktivitet och dåligt rykte.
- Förslumning av mänskliga relationer.
- Ordningen i området blir dåligt med hög förslitning av kollektiv miljö.
- Ökande utflyttning.
Från bostadsbolagens håll hoppades man att kritiken mot Rosengård skulle gå över, precis som den hade gjort med de nybyggda
Augustenborg och
Lorensborg, men Rosengård förblev oattraktiv och kritiken höll i sig.
Kultur
Det finns i Rosengård många föreningar som bygger på etnisk bakgrund. Mycket av detta kulturliv handlar om att upprätthålla och bevara traditioner och kulturarv, vilket de flesta menar är viktigt när man kommer till ett nytt land och känner en vilsenhet och en osäkerhet på sin identitet. Kulturlivet handlar om allt från
konst,
poesi och
musik till
dans och
teater. Detta stärker både gruppens och individens identitet.
För människor, såsom i Rosengård, som ställs utanför samhället genom att inte ha tillgång till arbete och genom små möjligheter att förändra sin livssituation, spelar kultur, tradition och religion en stor roll i livet. Utanför föreningarna finns det inte många verksamheter, så kallade ”Interkulturella” föreningar, där folk kan träffas. Det finns en förening som utgör nätverk och träffpunkt för kvinnor. Den har organiserats av MKB. Det inte många ”interkulturella” föreningar för barn och ungdomar, men det finns flera andra verksamheter och föreningar, såsom fritidsgårdar. Rosengård är den stadsdel där det finns flest fritidsgårdar. Rosengård är idag mångkulturellt. Med detta menas att olika kulturer, invandrarkulturer och olika svenska kulturer lever i samma område, men på vissa ställen i Rosengård finns det segregation.
1977 hade konstnären Allan Friis en utställning, bestående av ett 20-tal av monumentala tuschmålningar med samlingsnamnet Människor i Rosengård[http://medlem.spray.se/processen/manniskor_i_rosengard.htm] 
på Malmö konsthall.
Se även
Källor
Webbkällor
Datum för källa: 20 september 2007
Litteratur
- Björn Alfredsson, Göran Cars, Förvalta Rosengård, förnyelse och integration i praktiken
- Tyke Tykesson, Bostadsmiljöer i Malmö del 3
- Per-Markku Ristilammi, Rosengård och den svarta poesin: en studie av modern annorlundahet
Fotnoter
Extern länk
Rosengård (Malmø)
Rosengård
)
)
)
)
