Historia
Rumänien bestod under medeltiden av två stater: Moldau och Valakiet, medan i Transylvanien, som då var en del av Ungern, fanns en rumänsk majoritet. Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.
Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket med en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceausescu till makten och distanserade Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik, han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplan tillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var bland annat den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen). Nicolae Ceausescu tog även fram mer nationalism än sina föregångare där det rumänska lyftes fram mer.
Ceausescus storslagna planer och skrytbyggen med presidentpalatset i Bukarest som topp stod i kontrast till den stora fattigdom där befolkningen levde i ekonomisk och social misär. Precis som i övriga satellitstater genomförde årliga propagandaföreställningar vid större nationella firanden. Säkerhetspolisen, Securitate, kontrollerade och förföljde medborgarna.
Rumänien var inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution.
Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Rumänien är ekonomiskt sett på efterkälken jämfört med Väst- och Nordeuropa men de senaste åren uppvisar Rumänien goda tillväxtsiffror.
Den 1 januari 2007 fick Rumänien medlemskap i EU.
Geografi
- Huvudartikel: Rumäniens geografi
En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med
Prut, som utgör gränsen mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i
Donaudeltat.
Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtionden. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005.
Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34% berg, 33% backigt och 33% lågland.
Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omringar transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 möh, det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår karpaterna i ett backigt landskap.
Karta över Rumänien
Städer i Rumänien
Källa: National Institute of Statistics, 2002 Census 
Populära turistmål är Bukarest, Constanţa, Timişoara, Sibiu och Braşov.
Politik
- Huvudartikel: Rumäniens politik
Rumänien är en
demokratisk republiken. Den lagstiftande grenen av den rumänska regeringen består av två kammare,
Senat (
senat), som 2005 hade 137 medlemmar, och
Camera Deputaţilor (
underhus), som 2004 hade 332 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.
Landets president, ledaren av den verkställande grenen, väljs också demokratiskt vart femte år. Fram till 2005 gällde vart fjärde år. Presidenten väljer ut en premiärminister, som leder regeringen. Medlemmarna i regeringen väljs i sin tur av premiärministern. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.
Regional och lokal förvaltning
Republiken Rumäniens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 2.686 kommuner.
Rumänien är uppdelat i 41 regioner (judeţi), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest utgör en egen region.
Demografi
- Huvudartikel: Rumäniens demografi
Etnicitet
Etniska grupper (statistik från 2002):
Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursrpung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet
polacker i
Suceava.
Vissa grupper hävdar att antalet romer i Rumänien är fler än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Romerna kallas ofta i Rumänien ţigani (tzigany), jämför zigenare.
Etinska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen uppnår mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska. Dock är romerna fortfarande diskriminerade och kraftigt överrepresenterade bland landets fattiga.
Språk
Officiellt språk i Rumänien är
rumänska (ett
romanskt språk i den
indoeuropeiska språkfamiljen). Runt 26 miljoner personer talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.
En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.
Religion
Religioner (statistik från 2002):
De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom Östortodoxa kristendomen.
Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare.
I Dobruja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimskss minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska riket regeringstid respektive migration från Krim.
Industri
Biltillverkaren
Dacia har de senaste åren fått ny fart genom ägaren
Renault. En ny billig och modern modell har lanserats för främst den östeuropeiska marknaden. Renault har en tradition i Rumänien då Dacia-modellen under kommunisttiden från början var Renaults personbilsmodell
Renault 12.
Idrott
Rumäniens fotbollslandslag har deltagit i
VM i fotboll och
EM i fotboll flera gånger. Under 1980-talet tillhörde
FC Steaua Bukarest europatoppen och vann
Europacupen för mästarlag 1986. Rumänien är även framgångsrikt inom
friidrott. Inom gymnastiken har man haft en av de största i
Nadja Comaneci.
Externa länkar
Rumænien
Romania
Roumanie
Romania
|
Om 
)
)
