Ryssar

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (too many parameters in {{}})}}

Flera ryska efternamn slutar med ”-ov”, ”-ev”, ”in” (”-ova”, ”-eva”, ”ina” hos kvinnor). Dessa ändelser kan tolkas som genetivs (ålderdomliga) ändelser. Ändelsen ”-nko” eller ”-ko”, som är mera typisk för ukrainare, är även vanlig. Ändelsen ”-nkov (-nkova)” är oftast bara en ryssifiering av ett efternamn som slutar med ”-nko”. Övriga typiska ändelser förekommer relativt sällan och äro följande: ”-uk/-juk” (mera typisk för ukrainare), ”-ak/-jak”, ”-un”, ”-ets”, ”-skij” (”-skaja”) (förekommer hos alla slaver, särskilt polackerna), ”-ij”, ”-itj” (mera typisk för vitryssar). 10 ryska efternamn som förekommer oftast är följande [2]: Smirnov (av ryskt ”смирный” – lugn, spak), Ivanov, Kuznetsov (av ryskt ”кузнец” – en smed), Popov (av ”поп” – en kristen präst), Sokolov (av ”сокол” – en falk), Lebedev (av ”лебедь” – en svan), Kozlov (av ”козёл” – en getabock), Novikov (av ”новый” - ny), Morozov (av ”мороз” – en frost), Petrov.

Ett fullt ryskt namn (liksom vitryskt och ukrainskt) innehåller även en persons faders förnamn. Detta kallas ”отчество” [Åttjestvå] och slutar med ”-evitj/-ovitj” (”-ovna/-evna” hos kvinnor) (dessa ändelser kan även uppfattas som genetiv av faderns förnamn). Till exempel, Rysslands nuvarande presidents fulla namn är Vladimir Vladimirovitj Putin, vilket innebär, att hans fader hette också Vladimir. Vill man tilltala någon artigt, använder man förnamnet plus ”åttjestvå” av den som är tilltalad.

Antal ryssar i världen och Ryssland

Ryssland: 115 889 000 (folkräkning 2002) [1]

Ukraina: 8 334 000 (folkräkning 2001) [1]

Kazakstan: 4 480 000 (folkräkning 1999)[1]

Vitryssland: 1 200 000[1]

USA: 700 000

Lettland: 678 000[1]

Uzbekistan: 620 000 [1]

Brazilien: 578 000[1]

Kirgizien: 500 000 [1]

Estland: 342 000 [1]

Kanada: 337 960

Litauen: 278 000[1]

Moldavien: 259 000 [1]

Tyskland: 178 600[1]

Azerbaijan: 144 000[1]

Turkmenistan: 142 000[1]

Frankrike: 115 000

Tadzjikistan: 79 000[1]

Georgien: 70 000[1]

Australien: 60 200[1]

Romania: 30 000[1]

Finland: 20 000[1]

Turkiet: 20 000

Kina: 15 609 (folkräkning 2000)

I Ryssland utgör ryssarna 79.8% av landets befolkning. Halten av ryssarna i landets regioner varierar så här [1]:

Vologda oblast – 96,56%

Tambov oblast – 96,47%

Brjansk oblast – 96,34%

Kursk oblast – 95,87%

Lipetsk oblast – 95,83%

Kostroma oblast – 95,58%

Orjol oblast – 95,32%

Archangelsk oblast – 95,21%

Tula oblast – 95,21%

Jaroslavl oblast – 95,15%

Nizjnij Novgorod oblast – 94,96%

Vladimir oblast – 94,74%

Rjazan oblast – 94,59%

Pskov oblast – 94,25%

Voronezj oblast – 94,14%

Novgorod oblast – 93,92%

Ivanovo oblast – 93,69%

Kaluga oblast – 93,47%

Tjita oblast – 93,45%

Smolensk oblast – 93,38%

Novosibirsk oblast– 93,01%

Belgorod oblast – 92,88%

Tver oblast – 92,49%

Amur oblast – 92,04%

Altaj kraj – 91,97%

Kemerovo oblast – 91,92%

Irkutsk oblast – 91,84%

Kurgan oblast – 91,47%

Moskva oblast – 91,00%

Tomsk oblast – 90,84%

Kirov oblast – 90,82%

Judiska autonoma oblastet – 89,93%

Primorje kraj – 89,89%

Chabarovsk kraj – 89,82%

Leningrad oblast – 89,58%

Rostov oblast – 89,35%

Sverdlovsk oblast – 89,23%

Krasnojarsk kraj – 88,95%

Volgograd oblast – 88,89%

Krasnodar kraj – 86,56%

Penza oblast – 86,35%

Saratov oblast – 85,94%

Murmansk oblast – 85,25%

Perm kraj – 85,18%

Moskva – 84,83%

Sankt Petersburg – 84,73%

Sachalin oblast – 84,28%

Samara oblast – 83,6%

Omsk oblast – 83,47%

Kamtjatka oblast – 83,14%

Tiumen oblast – 82,38%

Kaliningrad oblast – 82,37%

Tjeljabinsk oblast – 82,31%

Stavropol kraj – 81,6%

Chakassien – 80,28%

Magadan oblast – 80,18%

Karelska republiken – 76,64%

Orenburg oblast – 73,94%

Uljanovsk oblast – 72,65%

Astrachan oblast – 69,69%

Burjatien – 67,82%

Chantien-Mansien – 66,06%

Adygeiska republiken – 64,48%

Dolgano-Nentsien – 62,44%

Mordvinien – 60,84%

Udmurtien – 60,12%

Komi – 59,59%

Jamalo-Nentsien – 58,85%

Altajrepubliken – 57,41%

Ust-Ordynska Burjatien – 54,42%

Tjuktjien – 51,87%

Korjakien – 50,56%

Marij El – 47,46%

Jakutien– 41,15%

Tatarstan – 39,49%

Basjkirien– 36,32%

Aginska Burjatien – 35,13%

Karatjajen-Tjerkessien – 33,65%

Kalmuckien – 33,55%

Tjuvasjien – 26,53%

Kabardinien-Balkarien – 25,14%

Nordossetien – 23,19%

Tuva – 20,11%

Dagestan – 4,69%

Tjetjenien – 3,68%

Ingusjien – 1,19%

Källor

1. Перепись населения 2002 — Том 4 - 'Национальный состав и владение языками, гражданство'. 3. Население по национальности и владению русским языком по субъектам Российской Федерации , på ryska

2. Genetiska laboratoriet vid Rysslands medicinska vetenskapers akademi , på ryska