Introduktion
SAB är ett klassifikationssystem som klassificerar framför allt
böcker men även andra
media. Det används på många
svenska folkbibliotek,
skolbibliotek och
forskningsbibliotek. Första upplagan kom 1921 och byggde på den klassifikation som då användes i de vetenskapliga bibliotekens accessionskatalog. Systemet går även under namnen 'Klassifikationssystem för svenska bibliotek', 'SAB-systemet' och 'SAB:s klassifikationssystem'. Förkortningen SAB står för 'Sveriges Allmänna Biblioteksförening'. SAB gick samman med Svenska bibliotekariesamfundet (SBS) och bildade nuvarande
Svensk Biblioteksförening.
SAB revideras med jämna mellanrum för att hänga med i utvecklingen av nya ämnesområden. Svensk Biblioteksförenings kommitté för klassifikationssystem för svenska bibliotek (tidigare SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation) beslutar om ändringar, rättelser och tillämpningsanvisningar till SAB:s klassifikationssystem. Dels sker en fortlöpande revision där man t.ex. preciserar innehållet i ett signum eller lägger till nya ämnen. Dels sker ibland ordentliga revisioner där hela systemet omarbetas. De stora revisionerna medför i regel en ny upplaga av klassifikationssystemet. Den senaste, åttonde upplagan påbörjades 2002 och togs bruk hösten 2006.
Uppbyggnad
SAB är uppbyggt i en trädstruktur där varje enskilt ämne har ett
signum. Ett signum är en kod på en eller flera bokstäver och ibland andra tecken och denna kod representerar ett ämne. Första bokstaven (versal) i ett signum anger huvudområde, till exempel
för
religion. Ytterligare bokstäver (gemener) efter den första anger alltmer specialiserade ämnen, till exempel
Cg för
praktisk teologi och
Cge för
kateketik. Det finns ingen principiell gräns för hur många underkategorier som kan bildas.
Tilläggsbeteckningar
Med hjälp av kan ett signum preciseras ytterligare. Följande tilläggsbeteckningar finns:
; Geografisk indelning (uttrycks med bindestreck) : Ab-c Bibliotek : Sverige eller Qaea-j Penningväsen : Frankrike.
; Kronologisk indelning (uttrycks med punkt) : Kc.3 Svensk historia : Medeltiden.
; Språklig indelning (uttrycks med likhetstecken) : Ohi=e Drogfrågan : på engelska.
; Aspekt (uttrycks med kolon) : F:do Språk : psykologi eller Pcj:k Teleteknik : historia.
; Biografi (uttrycks med -z och namnet på den biografin handlar om) : Dc-z Chomsky, Noam Logik och språkligt orienterad filosofi : biografier om Noam Chomsky
; Form (uttrycks med parenteser) : Ke(u) Engelsk historia : urkunder eller Vpg(p) Omvårdnad : periodica.
; Målgruppstillägg (uttrycks med komma eller genom att sättas före stamsignaturen) : Ih,u (eller uIh) Konsthantverk : för barn och ungdomar
; MÃ¥lgrupp och medier (uttrycks med snedstreck) : Cba/LG Gamla testamentet : ljudupptagning, grammofonskiva
Dessutom finns särskilda tilläggsbeteckningar som bara kan användas på vissa signum. Dessa börjar alltid med .0. Till exempel kan avdelningen Fc (Svenska språket) indelas
- Fc.00 Svensk språkhistoria
- Fc.01 Svensk grammatik
- Fc.011 Svensk fonetik
- Fc.02 Svenskt ordförråd
och så vidare.
Tilläggsbeteckningarna är i många fall hämtade ur det vanliga schemat. Till exempel överensstämmer de geografiska tilläggsbeteckningarna i stort med de under (Geografi). Fler än en tilläggsbeteckning kan användas. Till exempel Ab-c:b(p) Bibliotek : Sverige : Forskning : Periodica.
Huvudklasserna i SAB
Externa länkar
|
Om 
. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License 