Saco (Sveriges akademikers centralorganisation) består av 24 stycken separata fackförbund med olika inriktningar för alla sorters akademiker - exempelvis ekonomerer, jurist, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier kan vara medlemmar i Saco. Varje förbund driver sina egna frågor som är specifika för den egna yrkeskåren. Saco är en partipolitiskt obunden organisation och vars medlemmar röstar till cirka en tredjedel på andra partier än alliansen. Vid sin senaste kongress gästade dåvarande statsminister Göran Persson och LO:s ordförande som talare, även ordförande i TCO var talare.
Specifika frågor som drivs av Saco och deras fackförbund är deras medlemmars löner och anställningsvillkor, speciella anställningsformer, övertidsersättningar, jämställdhetsfrågor, försäkringar, pensioner och kompetensutvecklingsfrågor.
Historia
Under början av 1900-talet, var SFS (Sveriges Förenade Studentkårer), engagerade i studiefinansieringen och arrangerade en studentkonferens under mottot Akademiker och samhället. Konferensen gick av stapeln år 1943 och var en succé. Som en följd av konferensen bildades SYACO (Sveriges Yngre Akademikers CentralOrganisation). SYACO hade 5000 medlemmar. Efter SYACOs framgångar så insåg vissa akademikerförbund att det var i deras intresse också att organisera sig mer centralt. År 1947 gick SYACO och fleratalet akademikerförbund ihop, och organisationen SACO hade bildats. Medlemsantalet låg på 16 000 medlemmar fördelad på 18 olika förbund. Samtidigt under denna tid så gick elva förbund med akademiker över från SR (Statstjänstemännens Riksförbund) till SACO efter att ha varit dubbelanslutna. Lärarnas Riksförbund var en av dessa elva. Ett par decennier senare, 1975, gick SACO samman med SR och bildade SACO/SR. I SACO/SR ingick 26 förbund med 165 000 medlemmar. År 1989 så beslutade kongressen en namnändring tillbaka till SACO. Då lanserades också logotypen. År 2001 fick SACO sin 500 000 medlem och idag har SACO 570 000 medlemmar och 24 olika förbund. De drygt 100 000 studentmedlemmarna samlas i SACO Studentråd vilket är Sveriges största frivilliga studentorgansiation.Från hösten 2007 skriver man organisationsnamnet med små bokstäver, dvs Saco, Sveriges akademikers centralorganisation.
Sacos uppbyggnad
Saco har ett kansli som hjälper de fackförbund som lyder under Saco. Kansliet med sina 35 personer jobbar med uppgifter som till exempel utredning, opinionsbildning, information och service till de olika förbunden. En kongress anordnas vid vissa speciella kongressår, senaste var 2005 och nästkommande är 2009. Under kongressen så möts delegater från de 25 olika förbunden för att bland annat välja styrelse. Styrelsen består av Anna Ekström som är ordförande; första och andra vice ordförande och representanter från Sveriges Ingenjörer, DIK-förbundet, Läkarförbundet, SRAT, SULF, Sveriges Arkitekter, Jusek och Lärarnas Riksförbund har representanter i styrelsen. SACO Studentråds ordförande är ständigt adjungerad i styrelsen. Till detta kommer sex suppleanter och tre stycken auktoriserade revisorer som är inhyrda från Ernst & Young.Stora tvister & konflikter
År 1946 drev SYACO, deras första stora fråga, vilket var att finna en lösning på akademikernas stora amorteringsproblem. SYACO lyckades förhandla fram en överenskommelse som införde studielån med staten som garant. Inga stridsåtgärder togs. År 1955 låg Saco i konflikt med Stadsförbundet, som var den dåvarande kommunala arbetsgivarorganisationen. Konflikten rörde arbetsgivarens rätt att dra in lönetillägg för medlemmar vars organisation har varslat om eller vidtagit stridsåtgärder. Ett avtal slöts till sist utan en sådan kausul. År 1966 inträffade en lönekonflikt för lärarna mot Avtalsverket, som var den dåvarande statliga arbetsgivarorganisationen. Även denna konflikt var en framgång enligt Saco. År 1971 så blev det stor konflikt. Arbetsgivarna kom med ett mycket lågt bud som retade upp Saco och de varslade då om strejk. Arbetsgivarna var inte lika samarbetsvilliga som 1966 och lockoutade 34 000 Saco-medlemmar. Konflikten slutade efter att riksdagen stiftade en tvångslag som gjorde att regeringen var fri att avbryta pågående konfliktåtgärder.Referenser
Årsredovisning 2005, hämtad 2006-12-16 http://www.saco.se/upload/3129/2006_arsredovisning2005.pdf
Röster om facket och jobbet, Rapport nr 5, Löne- och väldfärdsenheten, Oktober 2003, Sven Nelander/Ingela Goding Hämtad 2006-12-17
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/90AF6ACF31B460F1C1256E7800307B9E/$file/rosteromfacket5_text.pdf
Externa länkar