Sekund

Sekund, med beteckningen s, är SI-enheten för tiderna. Den definieras som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strÃ¥lning som motsvarar övergÃ¥ngen mellan de tvÃ¥ hyperfinnivÃ¥ i grundtillstÃ¥ndet hos atomen cesium-133, enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.

60 sekunder utgör 1 minut och 3 600 sekunder utgör 1 timmeet. Kortare tidsenheter än sekund bildas genom att lägga till det relevanta SI-prefix till sekund, till exempel mikrosekund (μs).

Ett kalenderÃ¥r som inte är skottÃ¥r och inte innehÃ¥ller skottsekunder är 31 536 000 s (ungefär π·10⁷ s) lÃ¥ngt. SkottÃ¥r är 31 622 400 sekunder.

Historiska definitioner

Före 1956: Medelsolsekunden

1 sekund = 1 medelsoldygn / 86400

Ett medelsoldygn = sann soltid korrigerad för jordens elliptiska bana runt solen och lutningsaxel relativt sin bana. Sammanlagt görs korrektioner på upp till 16 minuter. Sekunden bestäms med en noggranhet inom 3 ms på en dag.

Mellan 1956 och 1967: Efemeridsekunden

1 sekund = 1 tropiskt år / 31 556 925,974 7

Ett tropiskt år = 365,242 2 medelsoldygn och beräknades utfrån observationer utförda 1900. Sekunden bestäms med en noggrannhet inom 50 ms på 9 år.

Efter 1967: Atomsekunden

Atomsekunden är den nuvarande definitionen. Den beräknas med ett så kallat cesiumur (atomur) med en noggrannhet inom 100 ns på en minut.

Se även

• Internationell atomtid (TAI)
• UTC
• Världstid